Samhälle Krönika
Vänsterstyret i Kiruna bromsar Europas batteriindustri
Sverige har vad som krävs för att bryta det europeiska beroendet av kinesisk grafit för batteritillverkning. Men istället för att låta det ske ställer sig det S-ledda styret i Kiruna i vägen både för Sveriges första grafitgruva och Europas klimatomställning, konstaterar Hanna Stenegren.
I skuggan av krisen för batteritillverkaren Northvolt har det framkommit att kinesiska företag helt slutat exportera grafit till Sverige. Det kan få stora konsekvenser med tanke på att grafit är en mineral som är helt avgörande för tillverkningen av litiumjonbatterier. I dagsläget är Europa till 98 procent beroende av import för sin grafitförsörjning.
Kina levererar mer än 60 procent av världens naturliga grafit och nästan all konstgjord grafit. Det gör situationen oroväckande för producenter som förlitar sig på tillförseln österifrån. Ett stopp i leveranserna från Kina rubbar leverantörskedjor, höjer kostnader och stör produktionen.
I takt med att grafitexporten minskat till Sverige, har Kinas totala investeringar i batterier och elfordon i Europa ökat kraftigt.
I takt med att grafitexporten minskat till Sverige, har Kinas totala investeringar i batterier och elfordon i Europa ökat kraftigt. I Ungern investerade Kinas största batteritillverkare 8 miljarder dollar i en fabrik för ett par år sedan. Det var en av de största utländska investeringarna som någonsin gjorts i landet. I Polen håller mindre men liknande fabriker på att byggas upp av kinesiska företag. Samtidigt har grafitexporten till de två länderna skjutit i höjden. Ungern importerade grafit till ett värde av mer än 230 miljoner dollar under 2022, en ökning från bara några tusen dollar fem år tidigare.
Ett av de mest lovande företagen i Europas framväxande batteribransch har varit just Northvolt. Det är oklart vilken inverkan, om ens någon, stoppet för kinesisk grafitexport har haft på Northvolts situation. Men det tros ha potential att höja kostnaderna i en tid då konkurrensen om marknadsandelar är tuffare än någonsin. Det kan mycket väl vara så att det inofficiella kinesiska grafitexportförbudet har utformats för att hämma innovation i Europa, samtidigt som Kina bygger upp ett fotfäste här. Förra året tillkännagav det kinesiska företaget Putailai en investering på 1,3 miljarder dollar för att bygga Europas största fabrik för tillverkning av anoder i Sundsvall. Den är tänkt att bli en huvudleverantör till den svenska batteriindustrin.
I Sverige har vi fyndigheter av grafit, men ingen aktiv brytning. Företaget Talga vill öppna en grafitgruva vid Nunasvaara utanför Vittangi i Kiruna kommun och bygger nu också den första anläggningen för grafitanodmaterial till batterier i Luleå. Ambitionen är att utvinna drygt 16 procent av EU:s efterfrågan på naturlig grafit och producera drygt 10 procent av EU:s efterfrågan på anodmaterial av naturlig grafit till år 2030.
Anoder tillverkade av den naturliga grafiten från berggrunden i Vittangi har dessutom hela 96 procent lägre klimatavtryck än den kinesiska syntetiska varianten där i princip koks kokas med kolkraft. Svensk brytning och produktion kan dramatiskt minska koldioxidutsläppen från tillverkning av elfordon, energilagringssystem och konsumentelektronik.
För en gångs skull är det inte primärt tillståndsprocesser som står i vägen.
För en gångs skull är det inte primärt tillståndsprocesser som står i vägen för gruvan (även om Högsta domstolen efter ett år fortfarande inte beslutat om prövningstillstånd), utan det är Kiruna kommun. Styret bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Sámelistu och Feministiskt Initiativ har pausat arbetet med att ta fram en detaljplan för gruvan. Trots att gruvan fått grönt ljus av både mark- och miljödomstolen och den högre instansen Mark- och miljööverdomstolen. Men kommunen ser inga fördelar, bara nackdelar, och vill att regeringen inför en utvinningsskatt för att kommunen ska få ta del av gruvans intäkter. Någon sådan är dock inte aktuell från regeringens sida. För att återuppta arbetet vill kommunföreträdare se att Talga finansierar kommunala verksamheter eller bygger bostäder i kommunen.
Talga har med rätta tröttnat på kommunens utpressning och vänt sig till regeringen för att den ska förelägga Kiruna att anta en ny detaljplan för att möjliggöra brytningen av grafiten. Regeringen måste nu snabbt och med all önskvärd tydlighet visa att en kommun inte kan använda sitt planmonopol för att ställa orimliga krav på ett enskilt bolag, och inte heller för att bromsa utvecklingen av en mer hållbar europeisk batteriindustri. Klimatomställningen är för viktig för det.
Att vara helt beroende av Kina för strategiska råvaror riskerar att både försena och fördyra klimatomställningen.
Grafitfyndigheten i Nunasvaara är en av världens bästa, och gruvan är en viktig byggsten i att göra Europa mindre beroende av Kina. Att vara helt beroende av Kina för strategiska råvaror riskerar att både försena och fördyra klimatomställningen. Landet har en förkärlek för att använda handel som ett maktmedel för att straffa andra länder i samband med politiska tvister. Exportförbud för batterimineral som litium och kobolt har blivit allt vanligare. Enligt OECD är Kina den största syndaren när det gäller att begränsa tillgången på material som behövs för omställningen till förnybar energi.
Vårt råvaruberoende av Kina kan också minska vår frihet att kraftfullt agera om Xi Jinping skulle göra som Vladimir Putin och militärt agera i sitt närområde. Idén om att länder som handlar med varandra inte krigar med varandra gäller nödvändigtvis inte auktoritära regimer med storhetsvansinne. Den läxan borde Europa ha lärt sig av sitt ryska gasberoende vid tidpunkten för Putins anfallskrig mot Ukraina. Att utvinna de strategiska metaller och mineral vi har i Sverige och Europa är en viktig förutsättning för vårt fortsatta välstånd och vår frihet.