Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Smedjans sommarredaktion

Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer

Ekonomi Ledare

Theodor Tralau: Staten ska inte finansiera grönt stål

I Sverige har många trott att man med hjälp av statliga pengar kan forcera fram den gröna omställningen. Det har inte funkat förut och det kommer inte att funka för det gröna stålet heller. Det skriver Theodor Tralau.

Anders Borg är ordförande för LKAB som är med och tar fram det gröna stålet. Foto: Claudio Bresciani/TT

I dag produceras det mer stål än vad som efterfrågas. En uträkning framtagen av OECD uppskattar att det 2027 kommer att produceras 721 miljoner ton i överflöd

Trots detta överflöd finns det få länder som vill ge upp sin stålproduktion. Om man med politisk styrning väljer att lägga ned verksamheten kan det få stora politiska konsekvenser till följd av uppsägningar och missnöje. Ståltillverkningen är också en del av den nationella säkerheten. Det är en viktig resurs för den militära upprustningen och infrastruktursbyggandet, och därför vill många länder vara självförsörjande.

En annan bidragande faktor till överflödet är Kina. Där subventionerar staten stål som sedan exporteras till Europa och trots handelssanktioner från EU importerar många europeiska företag billigt stål, något som driver ned priserna. Landet tar inte heller hänsyn till miljön. Kinesiskt stål betyder därför stora utsläpp. 

Att företag i sitt försök att ta fram ny teknik misslyckas eller går i konkurs är inte dåligt.

För att motverka detta håller Europa och framför allt Sverige på att omvandla sin produktion till grönt stål. 

Stegra, tidigare H2GS, har fått stora investeringar från privata aktörer såväl som statliga. 2024 fick bolaget 8 miljarder av privata aktörer och 1,2 miljarder av det statliga industriklivet – och ytterligare miljarder av EU. 

Kostnaderna för projektet verkar också dra iväg. Enligt ett bokslut som Dagens industri kunnat ta del av ska bolagets rörelseförlust ha ökat förra året från 657 miljoner kronor till 2 miljarder kronor. Någon eventuell vinst verkar också långt borta. Företaget förväntas inte producera något stål förrän 2028. 

Men teknisk utveckling är en naturlig händelse som inte kan forceras fram – oavsett hur avgörande omställningen är.

SSAB, som delägs av det statliga företaget LKAB där Anders Borg är ordförande, har dock börjat producera och exportera grönt stål, men har inte gjort omställningen fullt ut ännu. Företaget presenterade i veckan sin delårsrapport och resultatet var inte muntert. USA-marknaden växte en aning men tullkaoset och en lägre efterfrågan i Europa resulterade i minskat rörelseresultat. 

Att företag i sitt försök att ta fram ny teknik misslyckas eller går i konkurs är inte dåligt. Det är i grunden något som visar att det finns en hälsosam marknad

Men i Sverige har det inte sett ut på det sättet. 

När det blev tydligt att Northvolt-projektet skulle misslyckas fortsatte många att trycka på för fler statliga investeringar. I stället har det funnits en inställning att gröna projekt måste lyckas. Det innebär att företagen ska fortsätta finansieras – av staten, om man frågar vänstern – trots bristande resultat. Riskerna med detta är många. Det innebär att staten lägger för mycket pengar på teknik som är trendig just nu, men som snabbt kan bli värdelös. Baserat på erfarenhet så vet vi att staten sällan är en duktig riskkapitalist. Dåliga investeringar riskerar då att bli ett enormt slöseri av skattebetalarnas pengar. 

Prenumerera på Smedjan!

Varje lördag får du som prenumerant (gratis) ett nyhetsbrev med exklusiv text av Svend Dahl och lästips från veckan som gått. Dessutom unika erbjudanden på Timbro förlags utgivning.

Klimatförändringarna är ett problem som Europa och världen kommer behöva hantera. Men teknisk utveckling är en naturlig händelse som inte kan forceras fram – oavsett hur avgörande omställningen är. En minskad konsumtion, som vänsterdebattörer brukar föreslå, kommer i förlängningen betyda mindre tillväxt och mer fattigdom. Förslaget är inte heller speciellt långsiktigt. 

I stället måste vi låta företag ta fram ny teknik och skapa ett bättre tillväxtklimat om vi ska ha en chans att lösa klimatproblemet. Sedan 1990 har Europa haft en stark tillväxt samtidigt som vi minskat våra utsläpp. Sverige har goda förutsättningar för att fortsätta utveckla ny miljövänlig teknik, men det kommer bara att ske på en riktig fungerande marknad.