Lovisa Lanryd: Strävsamhet gör dig inte mindre vanlig

Att sänka skatten på arbete ger positiva effekter på sysselsättning och produktivitet, vilket är grunden för Sveriges välstånd.

Därför tas nu avtrappningen av jobbskatteavdraget bort. Det är en efterlängtad reform. Dessutom införs ett nytt jobbskatteavdrag samtidigt som skatten för pensionärer sänks. Sammanlagt presenterar regeringen i höstbudgeten skattesänkningar på nästan hälften av reformutrymmet på 60 miljarder. 

Men kritiken lät inte vänta på sig. ”Höginkomsttagare är vinnare på regeringens budget”, hette det kort efter morgonens pressträff. Rubriken återfinns i var och varannan tidning. Och den kanske starkaste kritiken kom från oppositionspartiet Socialdemokraterna. 

“Det är ett hån mot vanligt folk”, säger Socialdemokraternas Mikael Damberg.

Men vilka människor räknas egentligen som vanligt folk? 

I själva verket är vanligt folk ofta både förmögna och höginkomsttagare.

Socialdemokraterna är fast i en gammal världsbild, där hög lön och sparande i aktier och fonder är något som enbart är förunnat en liten samhällselit. I själva verket är vanligt folk ofta både förmögna och höginkomsttagare. Sjuksköterskor tjänar i dag långt över medianinkomsten, liksom elektriker. Till och med de som arbetar på bandet på Volvo kan efter några kvällsskift få ut över 40 000 kr efter skatt. 

I debatten förekommer även påståenden om skillnaden mellan lönearbete och kapitalinkomster. Detta vilseleder oss att tro att det finns en tydlig skiljelinje mellan dessa. Det stämmer inte. Faktum är att många lönearbetare också är kapitalägare och vice versa. Sjuksköterskan sparar i fonder och många småföretagare får både lön och vinstutdelning från sitt företag. 3,5 miljoner svenskar har ett investeringssparkonto.

*** 

Den stora orättvisan i Sverige i dag är att den som inget har med sig från sin familj eller släkt har så mycket svårare att göra sin egen livsresa än den som föds med kontakter och kapital. Därför är det viktigt att marginalskatterna sänks. 

Det är också moraliskt rätt att det helt enkelt ska löna sig att jobba, utbilda sig, ta ett extrapass och på så sätt få tillräckligt i plånboken för att uppnå större frihet och egenmakt. Därför är det även viktigt att marginalskatterna sänks för de som Socialdemokraterna brukar exkludera från gruppen “vanligt folk”. 

Socialdemokraternas svårigheter, utöver att de uppenbart inte är medvetna om vilka som är “vanligt folk”, är hanteringen av förmögenhetsfördelningsproblemet. 

Socialdemokraternas världsbild gör att mer pengar till det offentliga endast kan uppnås genom negativa åtgärder, såsom att minska befintliga förmögenheter eller åtminstone begränsa deras tillväxt. Samma gäller för lönearbete när strävsamheten gett dig en tillräckligt hög lön. Att för höga skatter å andra sidan riskerar det skatteunderlag som kan ge lärare och undersköterskor högre löner, eller fler kollegor, går dem förbi. 

***

Till och med Vänsterpartiet har känsla för effekten som höga marginalskatter ger. I augusti gick debatten varm i partiet gällande partiskatterna som några företrädare hävdar gör det svårt att rekrytera kompetens till partiet. 

Många företag känner nog igen sig i den typen av problematik.

Det vore dock fint om Vänsterpartiet kunde ha samma sympati för företag och människor i den arbetande befolkningen. Men så lät det inte efter att budgeten presenterades. Vänsterpartiet stämde in i Aftonbladets kritik om att budgeten även gynnar män mer än kvinnor. 

Att skattesänkningar skulle vara ett hot mot feminismen är en falsk motsättning.

Att skattesänkningar skulle vara ett hot mot feminismen är en falsk motsättning eftersom svagare gruppers rättigheter förutsätter ekonomisk frihet. Däremot skapar höjda skatter, bidrag och monopol i offentliga arbetsgivare ett beroende av staten, ett utanförskap från arbetsmarknaden och ett förtryck av människans eget val.

Skattesänkningar är inte machopolitik, utan frihetspolitik. För vänstern är äganderätten en symbol för ojämlikhet. Men när ekonomisk makt, enligt den socialistiska modellen, centraliseras till staten sker det alltid på bekostnad av individens självständighet.

Ju mer staten äger i förhållande till medborgarna, desto mindre fria är de. Det gäller även kvinnor. 

***

När du utbildar dig, tar studielån, avstår från flera års inkomster för att investera i din framtid, och sedan arbetar några år för att skaffa kompetens och erfarenhet, möts du av politiker som kallar dig höginkomsttagare som ska “göra rätt för sig”.

Som Cecilia Rönn (L) skrivit, Socialdemokraterna ställer människor mot varandra. Din strävsamhet är ful och ska inte spela någon roll. Men det är inget fel med att sträva efter att bli höginkomsttagare. Och framförallt: Det gör dig inte mindre vanlig.