Ekonomi Essä
Sverige behöver en växande gemensam kaka
Sverige förväntas halka efter de andra EU-länderna ekonomiskt under de kommande åren. Därför behövs en högre reformambition med fokus på ekonomisk tillväxt för att öka den allmänna levnadsstandarden, skriver Nima Sanandaji och Klas Tikkanen.
En fråga som redan har berörts i Smedjan, av bland annat Li Jansson, är behovet av strukturreformer som stärker tillväxten. Vi vill här lyfta fram perspektiv på varför reformer är viktiga, genom att peka på den förväntade ekonomiska utvecklingen i Sverige jämfört med EU-länderna, Sveriges position i OECD:s välståndsliga, och konkurrensen om kunskapsjobben i Europa.
Sverige behöver policyreformer, inriktade på att ha en växande kaka som leder till högre levnadsstandard i allmänhet. Behovet av att stimulera den ekonomiska tillväxten är särskilt stort nu för att skapa ett lyft från de senaste årens kriser. På flera plan har Sverige redan goda förutsättningar för ekonomisk utveckling. Här finns en tradition av företagande, stark arbetsmoral, välorganiserade verksamheter och innovationskraft. Samtidigt ser vi att Sverige förväntas halka efter de andra EU-länderna ekonomiskt under de kommande två åren.
Sveriges produktivitetstillväxt har varit låg över tid
Europeiska kommissionens höstprognos visar att den svenska ekonomin förväntas krympa med 0,6 procent under 2023 och växa med 0,8 procent under 2024. Båda åren förväntas det genomsnittliga EU-landet klara tillväxten bättre än Sverige, då EU-länderna sammanlagt förväntas växa med 0,3 procent under 2023 och med 1,6 procent året därefter. De två EU-länder vars ekonomier förväntas växa starkast, med cirka 3 procent per år, är Irland och Malta – som är företagsvänliga och har en lägre skattekvot.
Det finns också en längre historisk utveckling, där produktivitetstillväxten i Sverige har varit låg över tid. Därmed har Sverige halkat efter i OECD:s välståndsliga, under de senaste cirka 50 åren. År 1970 var Sverige den moderna ekonomi som hade fjärde högst levnadsstandard i världen, men år 2020 hade landet halkat ned till tionde plats. Länder såsom Danmark, Irland och Nederländerna har under denna period gått om Sverige i levnadsstandard.
Ett tredje relevant perspektiv är hur Sverige klarar konkurrensen om kunskapsjobben. ECEPR lanserar nu, med finansiering av Nordic Capital, den sjätte upplagan av The Geography of Europe’s Brain Business Jobs-indexet. Tidigare mätningar över så kallade brain business jobs visade alla att Sverige var det land i EU där högst andel av den vuxna befolkningen var sysselsatt i kunskapsintensiva yrken, och tvåa i Europa näst efter Schweiz. I år är det Irland som hamnar på topp, i och med att landet har attraherat många teknologiföretag från USA. Irland har lika många anställda i kunskapsintensiva yrken som i Schweiz, och i en europeisk jämförelse är Sverige därmed nu det land som har tredje högst andel av den vuxna befolkningen i kunskapsintensiva yrken
Vi menar att Sverige har goda förutsättningar att åter hävda sig i konkurrensen, och klättra såväl i OECD:s välståndsliga, som i indexet av de europeiska länder som lyckas bäst med kunskapsjobben. Fokus behöver läggas på en reformagenda, med målsättningen att skapa en större gemensam kaka att dela på, så att levnadsstandarden i allmänhet kan lyftas. Vad som behövs är en samhällsdiskussion, om varför reformarbete behövs, och de fördelar som det kan leda till i form av en växande gemensam kaka.
Vad som behövs är en diskussion om reformarbete, som kan lägga grunden för välståndet inte bara idag, utan också långsiktigt för nya generationer. En vision behövs för Sveriges framtid under kommande årtionden. Kommer landet år 2030 att vara kvar på topp-10 listan i välstånd i jämförelse av OECD-länderna, eller ha fallit ur den? Är det möjligt att Sverige då genom kloka reformer har börjat klättra i välståndsligan och kommit ikapp länder som till exempel Australien, Österrike och Nederländerna?
Lägre skatter och stärkt äganderätt är pådrivande för ekonomisk tillväxt
Den kartläggning av alla världens superentreprenörer, som ECEPR har publicerat, visar att faktorer som lägre skatter på företagande, lägre skatter på investeringar, stärkt äganderätt, mindre byråkratiska hinder i vägen för företagande, och stärkta skolresultat – alla är pådrivande för entreprenörskap, och i förlängningen för ekonomisk tillväxt.
Genom kloka reformer kan Sverige lyckas ännu bättre än idag med såväl kunskapsjobben, som utvecklingen av levnadsstandarden. Efter de svåra åren i början av 1990-talet fanns en samhällsdiskussion om behovet av reformarbete, som var en viktig grund för de förändringar som senare kom att införas.
Idag finns ett liknande behov av att diskutera förutsättningarna för den framtida tillväxten, med ett särskilt fokus på vad som krävs för Sverige att bli etta i Europa sett till kunskapsjobben, och klättra uppåt i OECD:s välståndsliga. En ambition att växa den gemensamma kakan, med högre levnadsstandard i allmänhet, behöver ligga som grund för det framtida reformarbetet. Att fler engagerar sig i diskussionen om behovet av att stärka tillväxten, och hur det kan bli möjligt, är en viktig pusselbit. Reformambitionen behöver stärkas, och vägen dit är en faktabaserad samhällsdiskussion.