Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Samhälle Ledare
Sverige behöver mer turism, inte mindre
Sverige är ett stort land med många idyller, fler behöver upptäckas. Turismen bör främjas i stället för att motarbetas. Det skriver Hannah Stutzinsky.
Få saker är lika lätta att associera med ordet industrisemester som att besöka en mindre ort, utforska naturen till fots eller från en cykelsadel, och tillbringa natten i en smal vandrarhemssäng klädd i solblekta textilier. Turistströmmar från landets större städer till de mindre orterna har varit ett stående inslag under sommarmånaderna sedan 1920-talet. Det var den ideella föreningen Svensk Turistförening som då öppnade vandrarhem över hela landet och därmed upprättade ekonomisk tillförsel till många av orterna som sedan dess varit avgörande för deras utveckling. Nu riskerar kommunpolitiker att omkullvälta de lokala näringsidkarna på turistorterna genom att pådriva en turistskatt.
I Ekonomiekot extra (1 /8) hävdade Linda Vismer från Naturismföretagen att en turistskatt är till fördel för turisterna. Vismer menar att en turistskatt som finansierar exempelvis busslinjer och entréavgifter är något som skulle kompensera för den ökade kostnaden att besöka en viss ort. Den uppenbara välviljan missar emellertid marknadens effekt. Ifall inte en ökad intäkt har uppstått till följd av konkurrens, kommer de faktiskt konkurrenskraftiga näringsidkarna att missgynnas jämte de subventionerade aktörerna.
Efterfrågan på färdigplanerade ABF-semestrar kan tänkas vara tämligen låg.
Samtidigt bör problembeskrivningen till Vismers resonemang inte bagatelliseras. Stora turistströmmar kan vara ansträngande för en kommun som inte har musklerna att snabbt skala upp kommunalservice, det är exempelvis inte ovanligt att Visby drabbas av vattenbrist under sommarmånaderna. I andra fall kan det handla om ovanan att hantera en plötsligt ökad folkmängd. En kommun vars kommunalråd yttrat sig positivt till en turistskatt är Åre. Jämtlandskommunen har stora inflöden av turister på både sommar- och vintersäsongen. Statistikredovisning från turisminformationen för Jämtland-Härjedalen visar att cirka 40 procent av de som erhåller lön från ett företag i Åre inte är folkbokförda i kommunen. Det är lätt att förstå att det är något som skapar huvudvärk för kommunpolitikerna. Samtidigt är turismen, och säsongsjobben som kommer med den, en plusaffär för Åre. Enligt en rapport från besöksnäringens branschorganisation Visita ger turismen i Åre en nettovinst på 78 miljoner, det innebär en kostnadstäckningsgrad för turismen på över 300 procent för kommunen.
Naturismföretagens idé om att låta turistavgifter subventionera utvalda attraktioner leder onekligen tankarna till svartvita journalfilmer och den korporativistiska resebyrån RESO:s lätt tiltade logga. Det är inte en tillvaro som skulle vara fördelaktig för vare sig turistorterna eller turisterna, efterfrågan på färdigplanerade ABF-semestrar kan tänkas vara tämligen låg.
Antalet kända idyller på kartan borde helt enkelt vara fler.
En aktör med ett mer konstruktivt förslag är Visita, som föreslår en momsväxling. Turister är en konsumtionsstark grupp och många näringsidkare på turistorterna arbetar med att sälja varor och tjänster till turisterna som kommer dit. Momsintäkterna från försäljningen tillfaller emellertid staten, kommunen får alltså inte någon del av den skatteintäkten. Ifall en procent av momsen från turismkonsumtionen skulle tillfalla kommunen i stället för staten skulle Åre kommun tillföras cirka 20 miljoner kronor, enligt Visita.
Ett sådant förfarande skulle inte bara täcka upp för de kostnader som stora turismflöden genererar för kommunen, som exempelvis extra badvakter, det skulle också stärka incitamenten för kommunerna att hålla en hög standard på infrastruktur och vara ett attraktivt resmål. Det ökade incitamentet för kommunen att få upp momsintäkterna skulle därtill främja företagsklimatet i mindre orter. En fungerande gårdsförsljning skulle exempelvis leda till fler svenska vinentreprenörer som lockar turism från andra delar av landet, vilket skulle kunna vara gynnsamt för många små kommuner på landsbygden.
Införandet av en generell turistskatt, som en del kommunpolitiker förespråkat, är helt fel väg att gå. I stället för att blockera den intäktskälla som många av våra orter livnär sig genom, borde turismen främjas. Vårt land sträcker sig över väldigt många hektar som bjuder på varierande miljöer. Antalet kända idyller på kartan borde helt enkelt vara fler. Sverige behöver upptäckas av fler svenskar, debatten borde därför handla om hur vi får till mer turism, inte mindre.