Samhälle Essä
Sverige kan vaccinera mer och snabbare
Vaccinationerna mot covid-19 går långsammare i Sverige än i våra grannländer. Men låt inte vaccinationspessimismen slå rot: kan Danmark bli klara med massvaccineringen till halvårsskiftet kan vi i Sverige det också, skriver Emanuel Örtengren.
På många sätt var det ett julmirakel. På julaftonskvällen lämnade lastbilar fulla med vaccin Pfizers fabrik i norra Belgien, och på annandagen anlände de till en hemlig plats i Sverige där doserna packades om till regionerna. Söndagsmorgonen den 27 december blev 91-åriga Gun-Britt Johnsson i östgötska Mjölby först i landet att vaccineras. ”Vi har påbörjat slutet på pandemin i dag” sade Ann-Louise Broberg, sjuksköterskan som utförde den första vaccinationen, när hon och Gun-Britt talade med statsminister Stefan Löfven (S) på videolänk efteråt.
Slutet på pandemin drar dock ut på tiden. Sedan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) slöt en överenskommelse i december har målet varit att alla boende i Sverige över 18 år och alla under 18 år som tillhör en riskgrupp ska erbjudas vaccinering mot covid-19 under första halvåret 2021. Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström har sagt sig vara ”övertygad om att hela Sveriges befolkning kommer att ha erbjudits vaccin innan midsommar”.
Flera regioner har dock flaggat för att de inte kommer att nå ”midsommarmålet”. ”Det har pratats om miljoner doser (…) men var är vaccinet?”, sade Skånes regiondirektör Alf Jönsson på en presskonferens. ”Slår vi ut det antal doser som varje vårdcentral får på en vecka så ser det ut så här”, sade han och visade bokstavligt talat upp en handfull behållare.
Att låta vaccinationspessimism få fäste vore ett ödesdigert misstag.
Även Region Halland och Region Stockholm varnade för att de inte kommer att kunna vaccinera färdigt till midsommar på grund av försenade leveranser. (Region Stockholm har dock senare lovat att man kommer att klara vaccinationsmålet till 30 juni.) Förra veckan antydde också statsminister Stefan Löfven (S) att vaccinationerna kan ta längre tid än väntat.
Att låta sådan vaccinationspessimism få fäste vore ett ödesdigert misstag. Fördelarna med att snabbt vaccinera runt 70 procent av Sveriges befolkning mot covid-19 ska nämligen inte tonas ned. Då skapas nämligen ett skyddande ”paraply” av immunitet, som den amerikanske smittskyddsexperten Anthony Fauci har uttryckt det. Det skulle göra det möjligt att till exempel gå på bio och teater eller äta ute utan de begränsningar som omgärdar restauranger i dag.
Data från Israel, det land som har kommit längst med att vaccinera sin befolkning, visar också att dödstalen i covid-19 för patienter över 60 år har halverats sedan mitten av januari då den andra vaccindosen började ges. Efter en dos är den så kallade virusbelastningen bara en fjärdedel så stor som normalt för de som blir smittade. Allt fler studier tyder på att spridningen av covid-19 minskar betydligt redan efter första dosen.
Varje månads fördröjning kan kosta 25 miljarder kronor i förlorad BNP.
Dessutom står stora ekonomiska värden på spel. Varje månads fördröjning av massvaccinationen kan kosta 25 miljarder kronor i förlorad BNP och 20 miljarder extra för den offentliga sektorn, enligt en prognos från Riksbanken.
Att i det läget dra ner på ambitionerna för vaccineringen skulle skicka fel signaler. En utdragen vaccination skulle både hämma investeringar och göra sommaren tråkigare. I stället för att ställa in sina planer och förstärka pessimismen borde regeringen och regionerna ställa om, för att parafrasera ett slitet uttryck från det gångna året.
Läs också:
Det räcker att jämföra Sverige med Danmark för att inse att nedskruvade ambitioner inte är nödvändiga. Danmark har hittills hållit en avsevärt högre vaccinationstakt än Sverige, och snabbare ska det gå. Trots försenade leveranser är den danska regeringen och regionerna fortfarande inställda på att vara klara med vaccinationen av den vuxna befolkningen i slutet av juni. De förbereder sig nu för att vaccinera 7 procent av befolkningen per dag. För varje dags fördröjning spelar roll – för sjukvården, för ekonomin och för samhället i stort.
”Regeringen vill inte hålla samhället stängt en dag längre än nödvändigt”, meddelade Danmarks hälsominister Magnus Heunicke, som också har presenterat en plan för stegvis återöppning med hjälp av 10 miljoner snabbtester. Det är med den sortens skyndsamhet som även Sverige borde behandla massvaccinationen och återöppnandet av samhället.
Det är av yttersta vikt att regionerna utnyttjar innehållet i varje behållare maximalt.
För att kunna vaccinera snabbare krävs dock beslut som svenska politiker, tjänstemän och vårdpersonal inte skulle ha fattat under normala omständigheter. Just nu är problemet brist på vaccin. Då är det av yttersta vikt att regionerna utnyttjar innehållet i varje behållare maximalt och minimerar svinn. Redan i mitten av december upptäckte vårdpersonal i USA att behållarna med Pfizer/BioNTech-vaccinet innehöll en extra dos utöver de fem som angavs på förpackningarna.
Det upptäckte även Sundhedsstyrelsen i Danmark strax före jul, och den 8 januari godkände den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att Pfizer-behållarna användes för att utvinna sex doser. Trots det utvanns inte den sjätte dosen på vissa håll i Sverige i januari – utan kastades i soporna.
Eftersom leveranserna från Pfizer/BioNTech har dröjt har man i både Danmark och Norge utvunnit även en sjunde dos ur behållarna. I Danmark lyckas det var fjärde gång, och i den norska kommunen Bodø får man ut i snitt 6,7 doser per behållare. I Sverige har många regioner dock saknat de särskilda nålar som krävs för att utvinna fler doser än fem eller sex ur Pfizer-flaskorna.
Enligt uppgifter till Smedjan får Region Uppsala ut mer än sex doser ur några ampuller, men hur stor andel är oklart. SKR menar att de inte känner till att någon region bedriver ett aktivt arbete för att utvinna sju doser ur Pfizer-flaskorna. Därmed har Sverige gått miste om möjligheten att få ut 20–40 procent mer från det vaccin vi faktiskt får.
Så länge vaccin är en bristvara bör även alternativa vaccinationsstrategier övervägas.
Så länge vaccin är en bristvara bör även alternativa vaccinationsstrategier övervägas för dem som ännu inte har fått sin första dos, särskilt med tanke på att nya mutationer riskerar att spridas. Michael Osterholm, epidemiolog och rådgivare till USA:s president Joe Biden, sammanfattade det etiska dilemmat på följande sätt:
Föreställ dig att du sitter mitt emot två personer som båda är 65 år eller äldre, båda med underliggande sjukdomar. Du har två vaccindoser, en i varje hand. Och du säger till dem: jag kan ge två doser till dig eller dig, men då får den andra personen inget alls. Eller så kan jag ge en dos till er båda. Och det här är vad jag vet: en dos förebygger åtminstone sannolikt allvarlig sjukdom, sjukhusinläggning och död. Två doser förebygger antagligen även B.1.1.7 [den så kallade brittiska varianten, reds. anm.]. Men den andre av er som inte får någon dos – om du smittas med det här viruset (…) så ser det inte bra ut för dig. Vad vill ni att jag ska göra?
Om det är din mamma eller pappa. Din far- eller morförälder. Vad skulle du göra?
I både Danmark och Storbritannien beslutade myndigheterna tidigt att godta intervaller på mer än 3–4 veckor mellan den första och andra dosen för Pfizer/BioNTech-vaccinet. I Danmark gjorde man det för att hantera bristen på vaccin, och i Storbritannien har det även varit ett sätt att försöka minska spridningen av den nya virusmutationen B.1.1.7.
Oxford/Astra Zeneca-vaccinet, som började levereras till Sverige i februari, har till och med visat sig vara mer effektivt om den andra dosen ges 12 i stället för 3 veckor efter den första. Folkhälsomyndigheten rekommenderar därför att den andra dosen av Oxford/Astra Zeneca-vaccinet ges 9–12 veckor efter den första, något man nu börjat göra i Region Sörmland. Fler sörmlänningar får då sin första dos tidigare.
Allt fler studier tyder också på att patienter som tidigare har haft covid-19 hade en lika stark antikroppsreaktion efter en dos av så kallade mRNA-vacciner (Pfizer/BioNTechs och Modernas) som andra patienter fick efter två. Den franska folkhälsomyndigheten HAS rekommenderar därför att personer som redan har haft covid-19 bara får en dos.
Med tanke på hur många personer som har smittats med covid-19 i Sverige skulle en liknande rekommendation här kunna spara många doser. I Stockholm hade 15 procent av befolkningen antikroppar i december, en andel som kan vara runt 20 procent nu. Eftersom det ser ut som att vaccinleveranserna till Sverige fram till och med juni kommer att räcka, men bara knappt, är det ett alternativ som åtminstone bör övervägas.
Överväganden om att förlänga dosintervallen eller att ge en mindre del av vaccinet kokar ner till frågan: Är det bättre att öka en persons skydd mot infektion från exempelvis 80 till 95 procent, eller höja två personers skydd från 0 till 80 procent? Ur både ett etiskt och ett effektivitetsperspektiv borde svaret vara det senare så länge vaccin är en bristvara. Att öka det tillåtna intervallet mellan första och andra dosen av Pfizer/BioNTech-vaccinet till 12 veckor som i Storbritannien är antagligen i överkant. Att öka det till 6 veckor men hålla intervall på 3–4 veckor närhelst det är möjligt, som i Danmark, är pragmatiskt och har stöd av internationell expertis inklusive WHO.
Framöver kommer tillgången på vaccin däremot att vara ett mindre bekymmer. Pfizer/BioNTech utökar sina leveranser till EU under andra kvartalet, Curevac-vaccinet har börjat granskas och belgiska Janssen har skickat in en ansökan om villkorat marknadsgodkännande för sitt vaccin i EU.
Vissa europeiska regeringschefer som Emmanuel Macron och Angela Merkel har också öppnat för att köpa in det ryska Sputnik V-vaccinet, som visat sig ha goda resultat i en artikel publicerad i den prestigefyllda medicintidskriften The Lancet. Mest lovande av dessa är kanske Janssen-vaccinet, som kan godkännas av EMA i mars. Det har fördelarna att det bara kräver en dos och kan lagras i kylskåp i upp till tre månader, till skillnad från Pfizer-vaccinet som kräver två doser och bara håller i kylskåp i fem dagar.
Då kommer den stora flaskhalsen i stället att vara tillgången på vaccinatörer
Efter mars kommer tillgången på vaccin att stiga rejält och räcka till över 100 procent av alla svenskar över 16 år. Då kommer den stora flaskhalsen i stället att vara tillgången på vaccinatörer, något som bland annat Centerpartiet och Moderaterna har påtalat. I dag är det bara läkare, distriktssköterskor och barnsköterskor som har rätt att ordinera vaccin. I ett läge där sjukvården har varit ansträngd länge och fem och en halv miljon svenskar ska vaccineras på drygt två månader så behöver de yrkesgrupperna avlastning. Både tandläkare och farmaceuter har erbjudit sin hjälp, men behöver snabbutbildas för att exempelvis kunna följa upp med patienterna efter injektion och journalföra korrekt.
Problemet är att det inte finns några beslut från Socialstyrelsen som breddar rätten att ordinera vaccin till fler sjuksköterskor liksom tandläkare, apotekare och fysioterapeuter. Sådana beslut behövs så snart som möjligt, eftersom regionerna är i full gång med att rekrytera personal för massvaccineringen.
Sammanfattningsvis finns det ingen anledning till att låta massvaccineringen dra ut på tiden. Som Region Västmanlands vaccinsamordnare Jonas Ekström säger finns det många alternativ som kan prövas – att vaccinera även på kvällar och helger borde till exempel vara en självklarhet, givet den stora vinsten för både individ och samhälle. ”Det kan till och med vara bra, för att många i sista fasen är yrkesarbetare”, menar Ekström. Även Region Stockholm är beredda att vaccinera sju dagar i veckan.
Svenska beslutsfattare verkar okarakteristiskt sugna på att bibehålla restriktioner.
När andra länders ledare börjar signalera slutet på pandemin verkar svenska beslutsfattare okarakteristiskt sugna på att bibehålla restriktioner. Det är ett förhållningssätt som kostar både liv och pengar. Snarare behövs det en omedelbar kraftsamling för att ta den svenska massvaccinationen i mål. Med andra ord: skippa pessimismen, ta vara på varje dos som kommer och se till så att så många som möjligt kan utföra de nödvändiga vaccinsticken. Om det behövs en extra morot kanske den går att finna på andra sidan Öresund: Varför ska vi vara sämre än Danmark?