Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Ekonomi Recension

Tiotusen år av handel – i mänsklighetens tjänst

I en värld där presidenter kan tro att minskad handel gynnar det egna landet, eller där toppolitiker tror att de kan välja ut framtidens framgångsrika branscher, behövs alltid påminnelser om att det är fria människor som gör världen bättre. Patrik Strömer har läst en sådan.

Handeln har genom historien väft ihop mänskligheten. Bild:Wikimedia Commons.

Handel är lika gammalt som den mänskliga civilisationen, ja rentav äldre än så. Genom att skifta överskott mot andras underskott går det att skapa värden för samtliga inblandade och därigenom är handel en källa till välstånd och trygghet. Journalisten Philip Coggans nya bok More: The 10 000-Year Rise of the World Economy (The Economist Books, 2020) är berättelsen om handelns historia, och ambitionerna påminner om dem hos Yuval Harari i Sapiens, Lewis Dartnell i Ursprung eller för all del Johan Norberg i Öppen/Sluten.

Att det är möjligheten att samarbeta som gjort att människan blivit en så framgångsrik art är tämligen okontroversiellt. Men där en del betonar språket och fantasin, som avgörande för mer komplexa typer av samarbeten, så är handeln i grunden relativt enkel och har fungerat över språkbarriärer. Ökat välstånd, längre och friskare liv, samt ökad trygghet är alla resultat av möjligheten till arbetsdelning och handel. Att lära sig mer om den historien gör det också lättare att ta sig an framtiden.

Politiken har kommit att spela en allt större roll i ekonomin.

Alla breda historiska översikter möter dilemmat om det är kronologi eller tema som ska vara det bärande perspektivet. Coggan trasslar sig fram genom seklerna med tematiska kapitel och det fungerar rätt väl, men det som tycks vara oundvikligt är att ju närmare nuet vi kommer, desto svårare blir det att ha ”facit”, om vad som är klokt eller dåraktigt, vad som är nödvändigt eller önskvärt och främst hur något som pågår just nu ska kunna utvärderas utifrån samma perspektiv som historien betraktas utifrån.

Av det skälet blir de sista kapitlen svajigare, vilket kanske beror på att politiken spelar en större roll inom ekonomin. Visst har det funnits regleringar, förbud, privilegier, monopol, oktrojer och skatter som följt handeln i alla tider, men efter finanskrisen 2007 och Covid-19, är det också tydligt att omfattningen av politiska beslut som påverkar ekonomin är betydligt större än tidigare. 

Fernand Braudel menade att det är skillnad på marknadsekonomi och kapitalism. Marknaden är där priser fluktuerar utifrån utbud och efterfrågan. Den kräver ingen specifik kunskap, utan bara förmåga att värdera något utifrån ens eget behov. Är fisken dyr på torget, så får det bli grönsaker i soppan. Dessa fundamentala marknadsmekanismer har hjälpt människor i sekler att hushålla med resurser. Kapitalismen bygger på en asymmetri där en del har mer kunskap än andra och därigenom kan använda de möjligheter som står till buds, även om det innebär ökat risktagande. Den drivkraften låg bakom upptäcktsresorna över världshaven för 500 år sedan som öppnade nya handelsvägar och skapade förmögenheter på kryddhandel. 

Betalningsmedel utgör en av de viktigaste innovationerna i handelns historia. Bild: Shutterstock.

Men de stora innovationerna inom handelns historia är först och främst betalningsmedel. Ädelmetaller som stämplades till mynt, papperspengar som representerade ett värde, växlar som gjorde betalningar över avstånd möjliga och slutligen digitala krediter. I varje led har det behövts någon form av auktoritet som backat upp värdena, sett till att kontrakt fullföljts och att systemet fungerat som det var tänkt. Det har de inte alltid gjort. Härskarnas frestelse att ”späda ut” värdet med inflation som följd har alltid varit ett kortsiktigt alternativ för att lösa strukturella problem. 

Andra innovationer som nämns i boken är aktiebolaget – en juridisk person som är skild från de fysiska personer som investerat pengar i det. Därmed blev risken begränsad och dessutom kunde den spridas på flera händer. Sedan tidigare hade det funnits olika typer av fördelning mellan investerare (som gjorde affären möjlig) och den som sedan utförde jobbet. Karavaner i Mellanöstern fungerade på det sättet, skeppslaster från Venedig likaså, men först med aktiebolaget uppstod en kodifierad lösning på problemet med att fördela risk och eventuella vinster. 

Läs också:

Standardiseringar har underlättat global handel. Containermåtten som används är desamma i hela världen, liksom lastpallarna. Det skapar flexibilitet och dessutom påskyndas lossning och lastning i hamnarna. Eftersom sjöfarten alltjämt dominerar volymerna i handeln, är sådana framsteg något som gjort vardagen billigare, tryggare och mer bekväm för miljarder människor. 

Vi kommer heller inte undan statens roll i en sådan här bok. Både hur handel försvårats i form av skatter och regleringar, och hur stater agerat för att underlätta handeln med insikt om det välståndsskapande när allt flyter på smidigt. 

Bokens tyngdpunkt ligger på 1900-talet. Två världskrig med mellanliggande depression, problemen med nationella valutor peggade mot varandra, Bretton Woods och valutakriserna under slutet av 1900-talet samt införandet av euron och de obalanser som uppstod mellan olika länder beskrivs utförligt för att vara en översiktlig bok. Och här blir det mer politik än ren kommersialism, eftersom ekonomins påverkan på samhällen och på valrörelser är så pass stor. Lite tråkigt blir det för läsaren som förväntat sig mer ekonomi och mindre världspolitik. Men samtidigt är det svårt att gå utanför den verklighet som existerar. 

Det behövs alltid påminnelser om att det är fria människor som genom eget agerande gör världen bättre.

Det är ingen okritisk hyllning av kapitalism och kommersiella framgångar läsaren tar del av. Men länder som handlar mer har en rikare och mättare befolkning, det är oavvisligt. Problemen med kolonialism och slaveri tas upp i boken och kontrasteras mot den gängse bilden att dessa fenomen skapade västerlandets rikedom; de var tvärtom negativa. Spanien och Portugal var tidigt dominerande kolonialmakter och fick sänkt BNP per capita som följd, medan England, Frankrike och Tyskland industrialiserades först och koloniserade sedan. Och det var i väst som slaveriet först avskaffades. 

På det hela är detta en bred översikt, men som har nackdelen att den inte ger så många nya insikter. Men i en värld där till och med presidenter kan tro att minskad handel och höga tullar gynnar det egna landet, eller där toppolitiker tror att de kan välja ut framtidens framgångsrika branscher behövs alltid påminnelser om att det är fria människor som genom eget agerande gör världen bättre. Genom att samarbeta med varandra, genom att handla.