Vad hände med alla smarta republikaner?

I början av 2000-talet bekräftade en forskningsrapport från tankesmedjan Lovenstein Institute något som många amerikaner redan visste, nämligen att republikaner är dumma i huvudet. Av institutets kalkyler att döma hade den dåvarande presidenten George W. Bush en synnerligen låg intelligenskvot. Andra republikanska presidenter, såsom George H.W. Bush och Ronald Reagan, var inte mycket smartare, medan demokraterna John F. Kennedy, Jimmy Carter och Bill Clinton beskrevs som genier utan dess like. Institutets slutsatser förkunnades vitt och brett i vänsterliberala medier som bevis för att Republikanerna verkligen var ”det dumma partiet” – ”the stupid party”.

Rapporten från Lovenstein Institute visade sig snart vara en bluff. Institutet fanns inte på riktigt, och tidningar som basunerat ut dess fynd fick skamset be om ursäkt. Fördomar om republikaner som korkade har dock knappast minskat sedan dess. På senare år har även vissa republikanska tänkare och tyckare slagit larm om det egna partiets tilltagande dumhet. 

Den amerikanska högern har förvandlats till ett slags primitiv cirkus.

En av dem är Richard Hanania, statsvetare och chef för tankesmedjan Center for the Study of Partisanship and Ideology. I en serie skarpa essäer och analyser har Hanania beklagat det anti-intellektuella klimat som alltmer präglar den konservativa rörelsen. I Hananias ögon har den amerikanska högern förvandlats till ett slags primitiv cirkus, där allt fokus ligger på personligheter, snarare än idéer. Han frågar sig om republikaner har blivit för dumma för att begripa sina egna intressen eller spela en meningsfull roll i landets offentliga debatt.

EWL: Du kallar ofta republikaner för dumma. Finns det några empiriska belägg för att republikaner i själva verket är dummare än demokrater?

RH: Det är inte riktigt så enkelt. Bland vita amerikaner så har demokrater i genomsnitt en högre intelligenskvot och utbildningsnivå än republikaner. Men om man ser till befolkningen i stort så är det svårt att se någon klar skillnad. Min poäng är inte att republikaner är korkade i största allmänhet, utan snarare att partiet låter sig kontrolleras av sina mindre intelligenta delar.

För tolv år sedan lanserade högern den så kallade Tea Party-rörelsen. Den ville att staten skulle slösa mindre pengar och drevs av en klar, politisk vision. De populistiska republikaner som i januari motsatte sig valet av Kevin McCarthy som talman i representanthuset bryr sig knappast om idéer och har ingen politisk vision. De vill mest jävlas med den andra sidan – utreda Hunter Biden, och så vidare. De ondgör sig över vaccinationer och diverse kulturella frågor som saknar praktisk betydelse. Det som idag utspelar sig inom högern liknar mer en dokusåpa än politik. Radioprataren Alex Jones betraktades länge som en psykiskt sjuk person av de allra flesta. Idag tas han på stort allvar av många republikaner. Alltför mycket makt och utrymme ges till ointelligenta människor som inte förmår skilja på viktiga och oviktiga frågor.

Skulle man inte kunna säga något liknande om Demokraterna? Att mindre intelligenta förespråkare av så kallad woke ideologi har fått stort inflytande inom partiet?

Det stämmer onekligen. Jag har skrivit mycket om wokerörelsen, och vill inte förringa dess betydelse. Men dess makt inom det demokratiska partiet är ändå relativt begränsad. När Joe Biden nyligen skröt om vad Demokraterna hade uppnått under hans första två år vid makten så talade han mest om ekonomin, och mycket lite om identitetsfrågor.

”Dagens konservativa rörelse präglas snarare av förvirring och godtycke.”

Jag tror dessutom att woke ideologi handlar mer om övertygelse och mindre om dumhet. Det har alltid funnits gott om intelligenta människor på vänsterkanten som förespråkat vansinniga och katastrofala idéer. Deras nuvarande mål tycks vara att avskaffa yttrandefriheten för att tillmötesgå vissa etniska och sexuella minoriteter. Men vänstern tenderar åtminstone att vara ideologiskt konsekvent. Dagens konservativa rörelse präglas snarare av förvirring och godtycke. Ena veckan hetsar man upp sig över vacciner, veckan därpå handlar allt om Barack Obamas födelseattest, och så vidare.

Den dikotomi du beskriver mellan smart vänster och dum höger är knappast universell. I mitt hemland Sverige tycks dumheten vara ganska jämnt fördelad mellan olika politiska block. Varför är USA så annorlunda?

Den amerikanska högern har inte alltid varit ointelligent. Den intellektuella polarisering jag beskriver började långsamt ta fart under 1990-talet, av flera olika skäl. Högern gjorde exempelvis stora landvinningar inom medier som tilltalar lågutbildade personer – i synnerhet kabel-TV och så kallad talk radio. Samtidigt tilltog vänsterns dominans inom traditionella medier och akademin. Sociala medier har sedan dess slagit upp dörrarna för en ytterligare fördumning, som verkar ha drabbat högern hårdare än vänstern.

De tendenser jag beskriver accelererade förstås markant under Donald Trumps storhetstid. Trump inspirerade många lågutbildade amerikaner, men verkade frånstötande på mer högutbildade personer.

Om nu republikaner är så dumma i huvudet, varför är en smart kille som du själv på deras sida? Varför är du inte demokrat istället?

Allt är inte en fråga om partitillhörighet. Studier har till exempel visat att tilltro till den fria marknaden korrelerar positivt med intelligens. Det finns därtill inga skäl att tro att högerns intellektuella elit skulle vara mindre kvalificerad än sin motsvarighet på vänsterkanten. Personligen anser jag att högern har bättre idéer och ett bättre grepp om verkligheten än vänstern. Problemet är bara att smarta republikaner håller på att trängas ut av all dumhet som finns inom partiet.

Okej, men om republikanska väljare vore smartare, vilka frågor hade de då fokuserat på?

Personligen anser jag att de borde förespråka fria marknader och nedskärningar inom den federala byråkratin. Det finns också andra frågor, exempelvis kärnkraft, som republikanerna borde göra till sina egna. Huruvida man kan vinna några val på ett sådant program är en annan sak.

När jag arbetade som läkare på den amerikanska landsbygden så träffade jag en hel del republikaner –  mestadels vita människor i övre medelåldern. Förvånansvärt många av dem var beroende av federal välfärd. Jag har svårt att tro att de skulle lockas av idéer om att skära ner välfärdsstaten.

Det stämmer tyvärr. Man kan ibland vinna val genom att lova mer välfärd, men knappast mindre. När Barack Obamas sjukvårdspaket (“Obamacare”) antogs av kongressen år 2010 var det ganska impopulärt. Men med tiden blev det heligt, och idag är Obamacare helt omöjligt att bli av med. Folk är i allmänhet rädda för förändringar som riskerar att påverka deras livsstil.

Försökte inte George W. Bush privatisera välfärdssystemen Medicare och Social Security under sin tid som president?

Jo. Och det kom han inte långt med.

Så hur tänker du dig att Republikanerna ska kunna locka till sig väljare i framtiden?

Det är den stora frågan. Den vänsterliberale skribenten Matthew Yglesias har anklagat republikanska politiker för att låtsas bry sig om kulturella frågor för att vinna val, medan de i själva verket bara är ute efter att sänka skatter och skära ner välfärdsstaten. Själv tror jag faktiskt att det är en rätt bra modell för partiet. Republikanernas reella agenda är tyvärr svår att sälja i dagens läge. Folk vill i allmänhet ha mer välfärd, mer pengar från staten.

Så ett visst mått av bedrägeri krävs alltså för att Republikanerna ska kunna vinna?

Jag skulle inte använda det ordet. Snarare är det en fråga om betoning. Under valkampanjen väljer man att betona vissa frågor, som tilltalar vanligt folk. När man får makten så väljer man att betona andra frågor. Samtidigt är det förstås viktigt att försöka utbilda allmänheten om konservativa idéer, och förklara varför fria marknader fungerar bättre än statlig styrning. Men för det ändamålet behöver man intelligenta människor, såväl bland politiker som väljare. Därför är utbredningen av dumhet inom högern ett stort problem.

Du anklagar den amerikanska högern för att ha anammat en destruktiv, ”oppositionell kultur”. Men beror inte det på att konservativa amerikaner har uteslutits från så många institutioner?

Ur empirisk synvinkel är det svårt att säga i vilken mån högern har “uteslutits”. Vi vet till exempel att vänsterfolk ofta söker sig till journalistik eller akademiskt arbete, trots att sådana karriärer inte är särskilt lönsamma. Så vänsterns dominans inom media och vid universiteten har delvis en naturlig förklaring, och kan inte enbart skyllas på diskriminering.

Du har också beklagat det utbredda lurendrejeri som försiggår inom högern. Donald Trump säljer “digitala samlarbilder” av sig själv. Steve Bannon lurade donatorer på pengar med löften om att bygga en mur längs den mexikanska gränsen. Newt Gingrich sålde tvivelaktiga diplom för fem tusen dollar per styck. Hur kommer republikanska ledare undan med sådana aktiviteter?

Jag tror det är en följd av högerns oppositionella kultur och väljarnas ursinne över all woke galenskap de bevittnar i media. Många konservativa amerikaner känner sig under belägring i dagens samhälle, och anser därför att alla medel är tillåtna. De avskyr vänstern så mycket att de blundar för det som sker på deras egen planhalva. Eftersom många republikaner är äldre och lågutbildade blir de också enkla måltavlor för bedragare.

I Sverige var invandringsfrågan länge tabu bland respektabla politiker. En följd av detta var att mindre respektabla politiker med tiden fick stort inflytande. Kan man säga att samma sak har inträffat i USA – att politisk korrekthet har selekterat fram politiker som Donald Trump och Marjorie Taylor Greene?

Trump gynnades säkerligen av andra republikaners ovilja att kritisera den illegala invandringen. Men ämnet är inte längre så tabubelagt som för tio år sedan. Idag finns det gott om politiker som kritiserar illegal invandring. Donald Trump är på många sätt mer woke än de flesta republikaner. Vad gäller sakfrågor skiljer sig partiets ”populister” inte nämnvärt från etablissemanget. De har ingen särskild agenda, utöver att vara med i teve, samla in pengar, tjata om Hunter Biden, och så vidare.

I nuläget ser Floridaguvernören Ron DeSantis ut som en lovande kandidat för Republikanerna inför presidentvalet år 2024. DeSantis är uppenbarligen en smart kille, men är han tillräckligt duktig på att spela korkad för att tilltala republikanska väljare?

DeSantis är helt klart en mycket skicklig politiker. Än så länge har han lyckats bra med att ena partiets olika falanger, utan att trampa någon på tårna. De republikanska gräsrötterna gillar honom, och han lägger fram genomtänkta reformförslag som tilltalar den intellektuella eliten. Särskilt glädjande är att DeSantis har brutit Donald Trumps järngrepp om partiet. Så visst finns det hopp för republikanerna i framtiden, all dumhet till trots.