Samhälle Krönika
Vänsterns straffideologi släppte ut Nytorgsmannen
I två uppmärksammade fall har dömda brottslingar släppts ut i förtid, för att sedan begå nya, allvarliga brott. Vänsterns syn på straff är grundorsaken, skriver Carolin Dahlman.
Många ryste till av obehag över nyheten om 26-åriga Karam Kanjo, som i somras knuffade ner en 91-årig kvinna nerför en trappa och stal hennes guldhalsband. Nyheten fick rejält spinn i veckan när det framkom att Kanjo varit kriminell sedan han kom från Syrien 2015, och dömts för bland annat våldtäkt, misshandel och grov stöld, men ändå sluppit utvisning. Han var dessutom villkorligt frigiven från ett fängelsestraff för våldtäkt när han gav sig på den äldre kvinnan.
I samma veva skrev Sydsvenskan att den så kallade Nytorgsmannen Fredrik Lundgren misstänks för ännu en våldtäkt. Han satt i fängelse i ynka två år för sju våldtäkter, åtta sexuella övergrepp och sex fall av sexuella ofredanden, trots att åtalet gällde 24 våldtäkter och åklagaren hade yrkat på tolv års fängelse. Han frigavs villkorligt trots att han bedömdes ha hög risk att återfalla i brottslighet.
Nytorgsmannen frigavs villkorligt även om han bedömdes ha hög risk att återfalla i brottslighet.
Under åren har jag skrivit väldigt många artiklar om det absurda svenska rättssystemet. Mitt hjärta har fullkomligt gått i bitar av alla nyheter om människor som råkat illa ut, samtidigt som gärningsmän gått fri eller fått milda straff.
För detta har jag kallats populist och anti-liberal, men jag står fast vid att stränga straff är liberalismens kärna. Den som kränks måste försvaras, annars vinner förövarna.
Vänsterns slappa inställning till dem som begår grova brott har varit stötande. Det är indirekt de rödas skuld att fler blivit brottsoffer. Om vänstersidan inte motsatt sig förändringar av straffrabatter, och om de agerat under sin tid vid makten, hade färre råkat illa ut. Våldtagna kvinnor och rånade damer är resultatet av att Socialdemokraterna brydde sig om hur de kriminella mådde.
Nu har vi tack och lov en regering som steg för steg skärper straffen. En utredning kikar sedan i maj på skärpningar av regelverket kring utvisningar på grund av brott.
Det är viktigt att påminna sig om att den förra regeringen gjorde alldeles för lite – trots alla nyhetsrubriker som flimrat förbi under åren om våldtäktsmän som fått stanna i Sverige trots brutala brott. Rätten ansåg att de kunde utsättas för fara i hemlandet, eftersom de smitit från militärtjänstgöring, eller kanske konverterat. Ursäkterna var många.
Reglerna om utvisning på grund av brott skärptes visserligen 2022. ”Det är viktigt att Sverige som rättsstat kan upprätthålla respekten för våra lagar, sa dåvarande integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S).
Men så lät det inte några år tidigare. Först när socialförsäkringsutskottet skickade ett tillkännagivande 2019 började S svänga.
Samma år skrev dåvarande justitieminister Morgan Johansson (S): ”Vi socialdemokrater gick till val på att skärpa reglerna kring utvisning. Människor som kommer hit ska följa svenska lagar och regler. Gör man inte det så ska man heller inte kunna räkna med att få stanna i Sverige”.
Men inför valet 2018 lockade S med familjevecka. I partiets 36 sidor långa valmanifest fanns inte ordet utvisning med.
Ministern hade dessutom länge stretat emot.
2016 ställde Johan Forssell (M) en fråga om hur Johansson ställde sig till att skärpa regelverket kring utvisning på grund av brott. Svaret blev att ”den nuvarande ordningen är ändamålsenlig”.
I en riksdagsdebatt 2016 sa Johansson att: ”Detta är en klassisk högerextrem retorik som är ämnad att peka ut en särskild grupp och utmåla den som särskilt brottsbenägen, som farlig och som ett hot mot samhället. Detta har förekommit historiskt vid många tillfällen. Exakt så gjorde nazisterna mot judarna”.
Han var alltså inte positiv… De rödgröna tillsatte även en utredning 2016 som föreslog att brottslingar som inte kunde utvisas på grund av verkställighetshinder lättare skulle få uppehållstillstånd. Vänsterpartiets talesperson för migration jublade.
Även om S numera tycks värna om brottsoffren har de fortfarande sina samarbetspartners att tänka på.
V var dessutom emot ändringarna även 2022, så även om S numera tycks värna om brottsoffren har de fortfarande sina samarbetspartners att tänka på.
En undersökning från Oikos visade att 77 procent vill utvisa utländska personer som begår grova brott, även om det är till länder där Sverige inte kan garantera deras säkerhet.
Det är ju inte så märkligt, med tanke på vilka konsekvenser oviljan att utvisa fått för tryggheten. Redan 2018 skrev jag upprört att bara 60 procent av dem som dömdes för mord eller dråp 2010–2014 utvisades, enligt Brå. Bara 67 procent av dem som dömts till grov våldtäkt mot barn tvingades lämna landet!
Samma år skrev jag om en man som våldtog en 13-åring i Hallsberg, men slapp utvisning eftersom han konverterat. Det ansågs skapa risker för honom i hans hemland. I tingsrättens dom stod det att det ”är allmänt känt att det förekommer allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Afghanistan”.
Killen våldtog tjejen både analt och vaginalt, oskyddat trots att han hade en könssjukdom, vilket onekligen en kränkning av en enskild människas rättighet. Men det tog rätten inte hänsyn till på S tid vid makten.