Hannah Stutzinsky: Vem blir Stockholms Boris Johnson?

Junis sista dag blev en mörk dag för Stockholms cyklister. En ung kvinna cyklade genom Södermalm i förmiddagssolen och kom till korsningen mellan Rosenlundsgatan och Ringvägen. Den cyklande kvinnan trängdes av en lastbil och avled på sjukhus några timmar senare. Det finns mycket kvar att göra för stadens politiker för att göra Stockholm till en cykelsäker plats. 

Andra storstäder har fått upp cykelfrågorna på agendan för länge sedan. För över tio år sedan uppmanade Boris Johnson, som då var borgmästare i London, den brittiska regeringen att gå med på ett EU-direktiv gällande lastbilars utformning. Förslaget innebar en förändring av lastbilarnas sidorutor vilket skulle ge lastbilschaufförerna bättre uppsyn åt sidorna. Svårigheten att driva igenom direktivet i EU:s byråkrati bidrog till Johnsons EU-skepsis, som blev mer desto mer påtaglig åren därpå. 

Förra året trädde emellertid en ny förordning gällande fordonssäkerheten i EU i kraft. Av de åtta obligatoriska säkerhetsfunktionerna innefattar en ett döda-vinkeln varningssystem som ska varna chauffören för kollisionsrisker med cyklister och fotgängare. Men det hjälper inte om cyklisten, som kommer i hög fart, inte uppfattar att lastbilen är i rörelse. 

Trängsel behöver inte betyda fara.

En enkel lösning på problemet skulle vara att låta samma tuta som när lastbilen backar, gå igång när den svänger i en korsning. Då skulle cyklisterna få en varnande signal för vart lastbilen håller på att ta vägen och stanna i tid. Enligt cykelfrämjandet sker de flesta cykelolyckor, som sker i kollision med lastbilar i högersvängar, i tätorter. Där är svängradien i korsningarna mindre och antalet som samsas i de snäva cykelbanorna är fler. Men trängsel behöver inte betyda fara. I Paris, som är en dubbelt så stor stad som Stockholm, omkom endast en cyklist under hela 2022. 

Det tydliggörs ännu mer i cykeltävlingen Tour de France. I den kända tävlingen som sträcker sig över hela Frankrike, rör sig cyklisterna i mycket hög hastighet. De formerar sig i klungor och trampar bara en hårsmån ifrån varandra. Även om det ser skrämmande ut är det ofta ett säkrare sätt att förflytta sig än att cykla ensam i kanten. Klungan kan röra sig synkroniserat och minska luftmotståndet för den enskilde, det blir mindre ansträngande och minskar risken för misstag. Sedan tävlingen började 1903 har bara fyra tävlingsdeltagare dött, varav två i tävlingsspåret. Däremot har fler omkommit och skadats när cyklister, publik, övervakande-motorcyklar och bilar på olika sätt korsat vägar.  

Det är alltså inte densiteten av cyklar som utgör en fara i trafiken utan interaktionen mellan trafikslagen. Ett enkelt sätt att göra samspelet mellan cyklisterna och de tunga fordonen mindre farligt är att helt enkelt göra lastbilarna tvungna att tuta i korsningarna, precis som när de backar. En mycket liten förändring men som är högst väsentlig för att skapa en stad med god trafiksäkerhet.

Urbana personer är cyklande personer, det gäller såväl i London och Paris som i Stockholm. 

Det moderata oppositionsborgarrådet Dennis Wedin svarar i mycket svepande termer om snöröjning och hastighetsbegränsningar när SR frågade honom om  cykelsäkerheten i staden. En mer trafiksäker stad är bra för Stockholmarna oavsett politisk färg på de som åstadkommer det. Men de cyklande stadsborna lever i hög grad ett liv där de omfamnar frihetliga värden. Således behöver de borgerliga politikerna möta stockholmarna med konkreta svar på cykelfrågorna och visa på hur Stockholm kan få en värdig cykelmiljö. Förslagsvis bör stadens borgerliga politiker kika på regionen och inspireras av hur Kristoffer Tamsons, under tiden som Regionråd, tog sig an kollektivtrafiken. Genom konkreta reformer blev tunnelbanan städad, trygg och borgerlig. På liknande sätt behöver stadens politiker ta itu med den bristfälliga cykelmiljön. Först då kan det bli ett maktskifte i stadshuset nästa år. Urbana personer är cyklande personer, det gäller såväl i London och Paris som i Stockholm.