Hyresregleringen är en subventionskarusell som gynnar starka grupper på bekostnad av andrahandshyresgäster och skattebetalare, menar Estrid Faust, jurist, och Gustav Karreskog, doktorand i nationalekonomi, i rapporten ”Vägen till marknadshyror”. De föreslår att hyresregleringen avskaffas helt för nya hyreskontrakt och att marknadshyror gradvis fasas in för existerade kontrakt.
Hyresregleringen begränsar utbudet av hyresrätter, minskar den sociala rörligheten och pressar ut människor på den svarta marknaden, menar Emil Bustos, doktorand i nationalekonomi, och Elis Örjes, masterstudent i nationalekonomi, i rapporten ”En reformerad hyresmarknad för ökad jämlikhet”. De har båda tidigare varit ordförande för Socialdemokratiska ekonomklubben. För att lösa problemen föreslår de att marknadshyror ska gälla vid nya kontrakt, så att hyressättningen gradvis blir marknadsanpassad.
Den som köper något av ett privat företag för sina egna pengar måste i regel betala moms. Men den som betalar skatt till kommunen och får en tjänst i utbyte behöver inte betala moms. Detta gör att kommunerna har incitament att höja kommunalskatterna och öka det kommunala åtagandet, menar vår chefsekonom Jacob Lundberg. Han tycker att Sverige och EU borde göra som Nya Zeeland och fullt ut inkludera kommunerna i momssystemet.
Är Sveriges semesterlag förlegad? Dennis Avorin, analytiker och verksam inom EU, har gått igenom semesterlagens olika delar, graden av inkomstbortfall för varje lagstadgad semesterdag och vilka grupper som egentligen omfattas av lagen. I vilken utsträckning utnyttjar svenskarna egentligen sin semester, vad händer när dagar brinner inne och borde det vara lagligt att förhandla bort ledighet mot arbetstidsförkortning eller löneförhöjning?