Samhälle Krönika
Nationalparken som blir en klimatbov
Samhällsviktig kalkstensbrytning måste kunna samexistera med stora naturvärden, annars riskerar klimatet att bli förlorare i miljöns namn, skriver Hanna Stenegren på Timbro Miljöinstitut.
På norra Gotland finns några av Sveriges främsta kalkstensfyndigheter. Den som används av cementindustrin blev rikskänd för några år sedan när Cementas ansökan om förnyat tillstånd att bryta kalksten i de befintliga täkterna i Slite avvisades. Därmed hotades Sveriges cementförsörjning, och 400 000 jobb i byggbranschen.
En mindre känd historia utspelar sig tre mil därifrån, i Stucks. Där finns kalksten av en unikt hög kvalitet som främst används till ståltillverkning. Det är möjligt att tillverka stål utan kol, men inte att tillverka stål utan kalk.
De högkvalitativa kalkstensfyndigheterna i området är helt unika för Sverige. Det finns inga liknande kända fyndigheter utanför Gotland, och de anses så viktiga för landets försörjning att myndigheten Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har pekat ut dem som riksintresse för värdefulla ämnen och material. Enligt miljöbalken ska sådana fyndigheter skyddas mot åtgärder som tydligt kan försvåra utvinningen av dessa. Det innebär att kommuner och statliga myndigheter inte får planera för eller lämna tillstånd till verksamheter som kan förhindra eller påtagligt försvåra utnyttjande av mineralresurserna.
Trots riksintresset utvidgade S/MP-regeringen 2015 ett Natura 2000-skydd kraftigt i området.
Kalkutvinning på norra Gotland har bedrivits med stor miljöhänsyn. Trots det utvidgade den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen 2015 ett Natura 2000-skydd kraftigt i området. Plötsligt lades det skyddade området rakt över ett kalkbrott som företaget Nordkalk planerat under lång tid, och kant i kant med SMA Minerals aktiva kalkbrott. Båda dessa kalkbrott hade pågående miljötillståndsprocesser. Det nya Natura 2000-området ledde till att det ena aldrig tilläts öppna, och att det andra inte fick fortsatt tillstånd att bryta kalk.
***
I det aktiva kalkbrottets fall hade det efter flera års handläggning fått fortsatt tillstånd av mark- och miljödomstolen 2014. Men Naturvårdsverket, Länsstyrelsen och ett antal föreningar överklagade. Vid den här tiden hade kalkutvinning blivit en känslig fråga, då det fanns ett starkt opinionstryck att skydda naturvärden i Ojnareskogen, och två angränsande Natura 2000-områden. SMA Mineral kunde dock via expertanalyser och fältstudier visa att deras fyndigheter inte skulle inkräkta på viktiga naturområden. Men när den nytillträdda S/MP-regeringen lade sig i frågan och meddelade att den skulle utreda en utökning av befintliga Natura 2000-områden kring Ojnareskogen, blev Stucks-målet vilande till dess att regeringens utredning avslutades. När så beskedet kom från regeringen om att utöka Natura 2000-området blev det nådastöten för kalkbrytningen, då domstolen helt gick på att regeringen valt att skydda området.
Natura 2000-området har alltså redan blivit en klimatbov.
Konsekvenserna slår både mot den svenska konkurrenskraften i kalkindustrin och miljön. Den uteblivna kalken från Gotland har ersatts med import från Kanada och olika delar av Europa. Det innebär ökad klimatbelastning genom bland annat längre transporter, men också att vinster i kalkstensindustrin som hade kunnat gå till att återinvestera i industrins hållbarhet uteblir. Natura 2000-området har alltså redan blivit en klimatbov. Nu riskerar regeringen att ytterligare försämra situationen.
Nyligen har Naturvårdsverket föreslagit att Bästeträsk-området ska bli nationalpark, vilket är det starkaste miljö- och områdesskyddet som finns i svensk lagstiftning. Det syftar till att bevara ett större sammanhängande område i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick. Eftersom den föreslagna nationalparken ligger direkt i anslutning till flera riksintresseområden för kalk och omringar Stucks skulle den hindra all kalkbrytning både inne i nationalparken och i närheten av den. Det skulle i princip vara omöjligt att rulla tillbaka.
Det är ovärdigt ett land med ambitiösa klimatambitioner att lägga denna snubbeltråd som skulle innebära en förlustaffär för både Sverige och klimatet. Mineralutvinning och skydd av värdefull natur kan och måste få möjlighet att samexistera. Men domstolarna går alltför ofta ensidigt på naturskydd. Därför måste betydelsen av riksintresset för värdefulla ämnen och material uppgraderas. Regeringen måste tänka om och tänka rätt. Ska det bli en nationalpark på norra Gotland måste de samhällsviktiga kalkstensfyndigheterna tydligt undantas så att de kan utvinnas och säkra klimatnytta i stället för att bli offer för ensidiga miljöbeslut.