Ekonomi Åsikt
Myten om den nordiska jantelagen
Tvärtemot vad många föreställer sig ser invånarna i de nordiska länderna mer positivt på rikas samhällspåverkan än befolkningarna i många andra länder. När stora delar av världen präglas av misstro mot marknadsekonomin är den marknadspositiva synen en styrka som vi bör ta vara på, skriver Anders Ydstedt och René Bongard.
I den nordiska debatten återkommer ofta bilden av att vi är ovanligt jämlika, skeptiska till rikedom och beredda att betala höga skatter. Estland framställs ibland som annorlunda, med sin erfarenhet av sovjetisk planekonomi och senare snabb liberalisering. Men hur väl stämmer egentligen den nordiska självbilden med människors faktiska attityder?
Frågorna är särskilt intressanta eftersom undersökningar de senaste åren gjorda av den tyske sociologen och historikern Rainer Zitelmann ifrågasatt ”den kungliga svenska avundsjukan” och visat att vi svenskar är mer positiva till marknadsekonomi än befolkningen i många andra länder. I början av året kom dessutom en global studie från Pew Research som delvis bekräftar detta. Är Sverige ett unikum eller delar vi dessa värderingar med våra grannländer?
En ny opinionsundersökning från Ipsos, beställd av Svenskt Näringsliv, visar att samsynen är tämligen stor och undersökningen bekräftar det Zitelmann och Pew Research pekar på för Sverige och visar att den mer marknadspositiva synen även tycks gälla för Danmark, Finland, Norge och Estland.
Den så kallade Jantelagen, ”Du skall inte tro att du är något” är en produkt av den dansk-norske författaren Aksel Sandemoses roman om den fiktiva staden Jante från 1933. Enligt undersökningen tror vi i Sverige och de undersökta grannländerna att vi är mer avundsjuka än vad man är i andra EU-länder.
Tittar vi på undersökningsresultaten är de flesta emellertid neutrala i synen på rika. Än mer intressant är att fler är positiva än negativa. 30 procent är ganska eller mycket positiva till rika i de nordiska länderna. I Estland är både andelen positiva och negativa lägre, medan fler är neutrala.
Det finns också en positiv samsyn om rikas påverkan på samhället.
Det finns också en positiv samsyn om rikas påverkan på samhället. I samtliga länder ser fler rikas påverkan på samhället som något positivt än som något negativt. Andelen som ser positivt på rikas samhällspåverkan är ungefär dubbelt så stor som andelen som ser den som främst negativ. Vi föreställer oss således att vi är mer avundsjuka än vi faktiskt är. Rika förknippas förmodligen med jobb, investeringar och skatteintäkter.
Ett viktigt resultat i undersökningen är att människor i de fem länderna ser företagande och välstånd på ett likartat sätt. En klar majoritet – från två tredjedelar upp till åtta av tio – menar att företags vinster främst beror på att de erbjuder bra produkter och tjänster som människor vill köpa. Bara en mindre grupp ser vinster som ett uttryck för utnyttjande.
Högst andel med en negativ syn på företags vinster finns i Sverige med 24 procent och lägst i Danmark med 13 procent. Att Sverige avviker negativt kan kanske bero på att debatten om vinster i välfärdssektorn smittar av sig negativt på hela företagsamheten.
En annan viktig fråga rör uppfattningen om ekonomisk tillväxt. Är den något som gynnar alla, eller bara vissa på andras bekostnad? Över hälften svarar att alla gynnas av ekonomisk tillväxt I Estland är andelen hela 64 procent, medan den i Sverige är 55 procent. Ungefär var tredje person i de undersökta länderna svarar dock att ekonomisk tillväxt gynnar vissa på andras bekostnad. Skillnaden mellan de som ser alla som vinnare och de som ser tillväxt som något som bara gynnar vissa på andras bekostnad är minst i Finland.
Synen på tillväxt präglas av om man ser på ekonomin som ett nollsummespel. 60 procent eller fler i de undersökta länderna avvisar tankarna på att någon måste bli fattig för att någon annan ska bli rik. Något färre än en tredjedel tror dock att ekonomin är ett nollsummespel, förutom i Danmark där andelen är lägre. Det är förvånansvärt att nollsummementalitet är så utbredd i välutvecklade marknadsekonomier då den strider mot den mest grundläggande lärdomen av de senaste tvåhundra årens ekonomiska historia: att tillväxt skapar nya värden och lyfter hela samhällen ur fattigdom.
I samtliga länder är det över 70 procent som anser att företagare ska ha möjlighet att tjäna mycket om satsningar lyckas.
Ett annat gemensamt drag är synen på prestation. I samtliga länder anser dubbelt så många att det viktigaste är att man genom egna ansträngningar kan förbättra sin situation, även om detta leder till ojämlikhet, jämfört med dem som sätter jämlikhet främst. I samtliga länder är det över 70 procent som anser att företagare ska ha möjlighet att tjäna mycket om satsningar lyckas och att bättre villkor för företag gynnar hela samhället. Detta är starka gemensamma värderingar. Det visar att invånarna i de nordiska länderna och Estland i grunden tror på arbete, ansvar och entreprenörskap.
Att ansträngning ska löna sig framgår också i svaren på frågor om skatter. De nordiska länderna har alla ett i global jämförelse högt skattetryck, från 43,4 procent i Danmark till 41,4 procent av BNP i Sverige. Estland har ett väsentligt lägre skattetryck på 33,5 procent. I Sverige, Danmark och Norge anser ungefär hälften att skattetrycket är för högt och i Finland och framförallt i Estland anger ännu fler att skattetrycket är för högt. Andelen som anser att skattetrycket är för lågt är liten, mellan två procent i Estland och åtta procent i Sverige.
I samtliga länder tycker invånarna att skatterna på arbete och företagande är för höga och bör sänkas.
I samtliga länder tycker invånarna att skatterna på arbete och företagande är för höga och bör sänkas. I Sverige, Danmark och Norge är det cirka 60 procent som anser att skatten på arbete är för hög. I Finland är andelen över 70 procent och i Estland är det nära åttio procent som anser att skatten på arbete är för hög och bör sänkas. I Sverige och Danmark anser ungefär hälften att skatten på företagande är för hög och bör sänkas för att främja tillväxt. I Finland, Norge och Estland är motsvarande andel ungefär 60 procent.
Sammantaget kan man konstatera att undersökningen bekräftar bilden av att Sverige i internationella jämförelser är relativt marknadsvänligt. Men den visar också något ännu intressantare: att vi delar detta med våra nordiska grannar och med Estland. Det finns en stark konsensus om att prestation ska löna sig, att tillväxt gynnar hela samhället och att skatterna är för höga.
Det är lätt att fastna i skillnaderna mellan länder. Men det verkligt intressanta är hur lika vi är. När andra delar av världen präglas av misstro mot marknadsekonomin, ser Norden och Estland på helheten med tillförsikt. Det är en styrka vi borde bygga vidare på – och ett argument för att politiken inte bör drivas av avundsjuka, utan av tilltro till människors skaparkraft.
Undersökningen bekräftar tidigare studier som visar på att det finns ett starkt stöd för att företagande och arbete ska löna sig. Reformer på detta område skulle kunna bli valvinnare.