Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Utblick Ledare
Ryssland förtjänar inte OS-lågans värme
När kriget i Ukraina drar ut på tiden riskerar västländer att bli avtrubbade inför konflikten. Nu öppnar Internationella olympiska kommittén för att Ryssland ska få tävla i Los Angeles 2028, något som skulle legitimera den ryska regimen. Det skriver Markus Linder.

Den 7 Juli, samma dag som en missil träffade Odessa, Kyjiv attackerades med ballistiska vapen och hundratals drönare släpptes lösa för att förstöra civil ukrainsk infrastruktur, beslutade Internationella olympiska kommittén att öppna för ryskt deltagande i Olympiska spelen 2028.
Rysslands olympiska kommitté portades 2023, året efter den fullskaliga invasionen av Ukraina. Beslutet grundade sig i att Moskva tog kontroll över stora områden i Donbass, där Kremls infiltrerade ett flertal ukrainska idrottsorganisationer.
Nu ska ryssarna dock få delta igen, i sommarspelen i Los Angeles 2028. Beslutet är ett stort misstag. Det är ett ställningstagande som både befläckar de olympiska spelen, och som signalerar att Ryssland åter är välkommet till världssamfundet, trots att de ryska bomberna fortfarande faller över Ukraina.
Isolerade från världssamfundets evenemang som FIFA och Olympiska spelen, vinner inte Ryssland den legitimitet som gemenskapen medför.
Det ska dock sägas att Ryssland är långt ifrån det enda krigförande landet som kommer att delta i Los Angeles. USA har till exempel attackerat Iran ett flertal gånger i år, något som påverkar regionen och internationell handel.
Det finns dock en betydande skillnad mellan kriget i Ukraina och det som skett i Mellanöstern. Strategiska attacker mot Iran grundar sig i ett försök att störta en religiös fundamentalistisk regim som lät döda tusentals, möjligen tiotusentals, av sina egna medborgare för att förhindra demonstrationståg runt årsskiftet. Demonstrationerna handlade ytterst om att frigöra kvinnor från förtryck och demokratisera landet.
Att kriga för att eliminera en sådan fundamentalistisk regim, som orsakar kaos i världen genom terroristorganisationer, kan rättfärdigas.
Det är emellertid en helt annan sak att försöka erövra ett annat land och radera det från världskartan för egen vinning. Ryska staten refererar till ukrainare som “lillryssar” och ämnar annektera dem. För ryssarna finns inte Ukraina och om de vinner kanske landet inte heller kommer att göra det framöver.
Ryssland bryter också mot de olympiska spelens anda, vilket om något borde förhindra landet från att delta.
Isolerade från världssamfundets evenemang som FIFA och Olympiska spelen, vinner inte Ryssland den legitimitet som gemenskapen medför. För när Sverige, Storbritannien eller Frankrike tävlar med ett annat land, erkänns de som en del av världsgemeskapen.
Dessutom är spelen ett tillfälle för nationer att vinna prestige. Medaljer visar på ett land med kompetens och en hälsosam befolkning. Detta kan ses i betydelsen som sporten har tillskrivits i både i Putinryssland och tidigare i Sovjetunionen.
Därför är det viktigt att strida mot ryssarna, både genom att ge militärt stöd till Kyjiv och genom att ta ställning mot Ryssland på internationella arenor.
Ryssland bryter också mot de olympiska spelens anda, vilket om något borde förhindra landet från att delta. Tävlingarna drivs av tre centrala budskap: vänskap, respekt och strävan efter excellens. Och Ryssland fallerar på alla tre.
För Ryssland är OS en möjlighet att visa chauvinism och sprida antiukrainsk propaganda.
Sverige bör därför gå ihop med andra länder och bojkotta Olympiska spelen. För om vi får med oss den fria världen, då kan vi skicka en tydlig signal om hur vi ser på Ryssland. Ryssland ska inte kunna tävla med oss på ett broderligt och systerligt vis förrän landet har dragit sig tillbaka från Ukraina och sonat för sina brott mot landets befolkning.