Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Samhälle Ledare
Ett prov gör ingen svensk
Medborgarskapsprov bidrar till en gemensam bottenplatta. Samtidigt måste integrationen bli mer än ett godkänt provresultat, skriver Adam Furustam.
Sexköpslagen, allemansrätten och den svenska modellen. Sedan nationaldagen måste man ha kunskap om detta och likartade ting för att få ett svenskt medborgarskap. Men trots goda intentioner om stärkt integration riskerar resultatet att utebli.
Under mandatperioden har regeringens fokus legat på brottsbekämpning och social integration. Vid sidan av skärpta försörjningskrav, satsningar på lärlingsutbildningar samt sänkning av arbetsgivaravgifter, har regeringens stora flaggskepp varit kulturkanonen – en lista över bland annat litteratur, historia och musik som gemene svensk borde känna till.
Problemet med såväl ett medborgarskapsprov som en kulturkanon är samtidigt att integrationen inte sker i provsalen, utan på arbetsplatsen. Med en kaffekopp i hand och vetelängd på bordet delas erfarenheter, utmaningar och sociala iakttagelser. Där förklaras uttryck som ”ugglor i mossen” och ”sten i glashus”. Och i jämförelsen mellan julfirande och Eid inser de flesta att kulturella skillnader ofta inte är så stora.
Genom förståelse för Sveriges geografiska förhållanden, politiska system och kulturella traditioner stärks känslan av gemenskap
Men för att kassan på Ica ska kunna utgöra den naturliga vägen till integration krävs en arbetsmarknad med lägre trösklar och flexiblare regelverk. Sänkt arbetsgivaravgift, avskaffade turordningsregler samt lägre skatter är en bra början.
Ett medborgarskapsprov bidrar samtidigt till en trygg bottenplatta. Genom förståelse för Sveriges geografiska förhållanden, politiska system och kulturella traditioner stärks känslan av gemenskap samtidigt som förutsättningarna för engagemang inom exempelvis politik och civilsamhälle stärks.
Kritiker, däribland Delegationen för migrationsstudier (Delmi), har pekat på att medborgarskapsprov kan ”riskera medföra negativa konsekvenser för invandrare från länder med större kulturell och språklig distans till Sverige”. Det är en felaktig slutsats. Tvärtom är det särskilt viktigt för personer från kulturellt och språkligt avlägsna miljöer att förstå ett lands språk, institutioner och sociala sedvänja för att bli en del av det svenska samhället.
Att ställa krav är att bry sig, och införandet av ett medborgarskapsprov är ett bra första steg. Samtidigt behövs, i stället för ett ensidigt fokus på social integration, också ekonomiska reformer – med lägre trösklar till arbets- och bostadsmarknad – för att invandrare i ett mer naturligt sammanhang ska integreras i det svenska samhället.