Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Ekonomi Ledare
Beskatta inte bort morgondagens investerare
Den verkliga skiljelinjen i valet handlar inte om några tusenlappar i ISK-skatt. Den handlar om vem som ska stå för morgondagens investeringar – staten eller miljontals vanliga sparare, skriver Tilda Andersson.
Den 14 september avgör väljarna vilka spelregler som ska gälla för de miljoner svenskar som sparar till bostaden, bufferten eller pensionen.
Under de senaste decennierna har politiken, oavsett färg på regeringen, gjort det enklare för fler svenskar att spara och investera. Tidö-regeringen har fortsatt på den linjen genom att göra de första 300 000 kronorna på investeringssparkontot skattefria. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill sänka den skattefria gränsen till 50 000 kronor och höja skatten på större innehav.
Gemensamt för de rödgröna är att de vill göra den sparform som fått miljontals svenskar att investera mindre attraktiv. För den enskilde handlar det om några tusenlappar om året. Men bakom skatten finns en större konflikt rörande hur välstånd skapas.
Gemensamt för de rödgröna är att de vill göra den sparform som fått miljontals svenskar att investera mindre attraktiv.
Synen på sparande speglar nämligen två olika ekonomiska idéer. Den ena sätter större tilltro till politikens förmåga att styra investeringar. Den andra litar på att marknaden fördelar kapital bättre än politiken.
De rödgröna vill möta Sveriges investeringsbehov med större statliga satsningar. Det borgerliga alternativet vill istället göra det mer lönsamt för fler människor att investera sitt eget kapital. Alla partier vill med andra ord ha mer investeringar. Oenigheten gäller vem som ska stå för dem.
Privat kapital, från enskilda sparare och investerare, söker sig till de företag som bedöms ha bäst framtidsutsikter. Ur alla miljontals beslut bildas en kollektiv kunskap, baserad på den unika situation varje individ agerar ifrån. Skillnaden mot politiken är slående, där enbart ett fåtal personer står bakom de statliga investeringarna. Det är också därför statliga investeringar i företag ofta slår fel – staten kan inte förutse vilka företag eller tekniker som kommer att lyckas bättre än miljontals investerare tillsammans.
Alla partier vill med andra ord ha mer investeringar. Oenigheten gäller vem som ska stå för dem.
Det vänstersidan i svensk politik inte tycks inse är att underlättandet av ISK-sparandet är en jämlikhetsreform. Avkastningen på sparandet blir en del av den egna ekonomin – till pensionen, barnens framtid eller nästa bostad. När fler får möjlighet att bygga ett eget kapital blir också fler delaktiga i det välstånd som näringslivet skapar. Till skillnad från tidigare då det enbart var de med mest resurser och kunskap som kunde bli rik på börsen.
Alla partier vill ha fler investeringar. Den 14 september avgör väljarna vem de tror är bäst lämpade att göra dem.