Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Samhälle Ledare
Framtidens studenter förtjänar mer än ett tält
Politikens makt över byggnationen måste minska. I stället behövs färre regelverk och enklare processer, skriver Adam Furustam.
I neongröna tält på gräsytan utanför Stockholms universitet finner nyantagna studenter sin första bostad. Med kalla nätter och långa dagar söker framtidens jurister, historiker och lärare desperat efter en mer permanent tillvaro. Att det är lättare att få en studieplats än en sovplats gör att fyra av tio väljer bort Stockholm som studieort.
Samtidigt har byggnation av 900 lägenheter i Nacka väckt starka känslor. Boende uttrycker oro över att områdets ”karaktär” förändras, och den lokala moderatpolitikern Disa Påhlman Nilsson har slagit fast att partiet fortsatt vill att byggtakten ska minska. Hållningen, som stundvis fått namnet ”Nimby” (Not in my backyard), bygger på uppfattningen att byggnation kanske är nödvändig men att det egna bostadsområdet ska fredas från förändring. Det är att sätta käppar i hjulet för stadens utveckling.
I en kartläggning från EU-kommissionen konstateras att Sverige har de högsta medelpriserna på bostäder i förhållande till den disponibla inkomsten av de nordiska länderna. Anledningen är dels en urbanisering som ökat efterfrågan på bostäder i våra storstadsområden, och dels politiska regleringar som hindrar byggnation.
Därutöver ges grannar möjlighet att överklaga ett bygglov i fler instanser än ett överlagt mord.
Med plan- och bygglagen detaljstyrs villkoren för byggnation samtidigt som det kommunala planmonopolet ger kommunpolitiker makt över alltifrån fasadfärg till altanens storlek. Därutöver ges grannar möjlighet att inkomma med synpunkter samt överklaga ett bygglov i fler instanser än ett överlagt mord. Det kostar markägare, i såväl tid som kapital, samtidigt som ett pärlband av långdragna överklagandeprocesser avlöser varandra.
För den nybakade studenten, invandrade systemutvecklaren eller våldsutsatta fembarnsmamma som vill fly en destruktiv relation är förutsättningarna därför begränsade. I stället för tak över huvudet möts de av skenande bostadspriser och decennielånga hyresköer.
Med OECD:s mest reglerade hyresmarknad och ett omfattande lapptäcke av regleringar är den svenska bostadspolitiken unik. Internationella exempel, såsom Texas, visar samtidigt att en annan väg är möjlig. I delstatens största stad, Houston, finns inte centralt upprättade detaljplaner. I stället är det fastighetsägare i dialog med byggbolag som kommer överens om villkoren. För att skapa förutsägbarhet för grannar finns deed restrictions, vilket går att likna med privaträttsliga avtal i stil med svenska servitut, där specifika regler och villkor skrivs in direkt i köpekontrakten. Det kan exempelvis handla om att enbart villor får upprättas i ett område eller att färgen på husen ska vara harmoniserad. Om någon bryter mot avtalet kan staden stämma fastighetsägaren å grannarnas vägnar, vilket gör att processen effektiviseras utan att binda kapital och tid för fastighetsägare.
Resultaten av politiken är tydliga. I Houston är den genomsnittliga tiden från byggstart till inflytt hälften jämfört med Sverige samtidigt som huspriserna, justerat för inflation, är lägre än 1980 trots en tredubbling av befolkningen.
En stad ska inte vara ett museum över en svunnen tid. För att även den tältande studenten ska få tak över huvudet behöver politiken ta ett steg tillbaka. I stället för en myriad av godtyckliga regelverk skulle färre regleringar och enklare processer öppna dörren för fler.