Första jobbet kan försvinna om karensen gör det 

Det är på pizzerian, på hamnkrogen eller på snabbmatsrestaurangen som många tar sitt första kliv in på arbetsmarknaden. Hotell- och restaurangbranschen är den bransch som anställer störst andel unga, nästan var fjärde person är mellan 16 och 24 år gammal. Det är också på restauranggolvet som många nyanlända får sitt första jobb i Sverige. Men att anställa någon som aldrig tidigare haft det åtagande som ett arbete innebär, är en stor risk. Ett plötsligt bortfall i personalen innebär ofta nattligt pusslande av scheman, inställda semesterplaner eller i värsta fall att restaurangen får hålla stängt. För café- och restaurangägare är karensavdraget avgörande för att de ska våga rekrytera personer som befinner sig utanför arbetsmarknaden. 

Utan karensavdraget drabbas restaurangnäringen av det som i nationalekonomin kallas för moral hazard – en oönskad beteendeförändring. Exempelvis kan man tänka sig att ett försäkringsbolag tar bort självrisken vid cykelstöld. Kunderna som tidigare var noggranna med att låsa sina cyklar kommer då börja bli mindre noggranna med det och börja lämna sina cyklar olåsta. Man har alltså på ett oönskat sätt förändrat beteendet hos en grupp.

”Så jag ser en risk för att vi håller in på personal och det är som sagt inget bra för arbetsmiljön.”

I restaurangbranschen utgör personalkostnader över 35 procent av årsomsättningen. Därtill präglas branschen av stor personalomsättning, deltidsarbete och små ekonomiska marginaler. Sammantaget blir näringen mycket sårbar för en moral hazard om självrisken skulle tas bort. 

Det är något som företrädare för Sveriges största arbetsgivare för unga, McDonalds, instämmer i.

Eva Dunér har varit verksam krögare i över 30 år och ägt flera McDonalds-restauranger. I dag äger hon en i Göteborg. Hon har lång erfarenhet av att anställa just unga som helt saknar arbetslivserfarenhet. Hennes upplevelse av ung arbetskraft är att det finns en viss inkörssträcka. ”För vissa går det jättefort och för andra tar det lite längre tid”, säger hon. 

Vad händer för er om många ställer in på kort varsel? 

– Ja, det är naturligtvis ett väldigt stort problem. Vi har vår restaurang öppen dygnet runt så det är inte ovanligt att folk ringer in på natten och säger att de inte kommer i morgon. Och då är det helt hopplöst för oss att få in vikarier. Då blir det helt enkelt så att de får vara färre och det är ju inget bra för arbetsmiljön.

Om karensavdraget tas bort, hur påverkar det er förmåga att anställa unga?

– Restaurangbranschen generellt är ju en verksamhet med väldigt låga marginaler. Vi har egentligen inga resurser för att täcka upp den ökade kostnaden. Det är ju inte bara att höja priserna, om man tror det. Så jag ser en risk för att vi håller in på personal och det är som sagt inget bra för arbetsmiljön.

Dunér har arbetat länge i branschen och upplever att unga personer i högre grad sjukanmäler sig med kort ledtid. Skulle karensen slopas skulle hon hellre anställa någon som har arbetslivserfarenhet än en helt oprövad person. 

– Sammanfattningsvis kommer det här att innebära ökade kostnader för oss företagare. Det kommer att vara väldigt negativt för arbetsmiljön och det gör att sjukskrivningstalen garanterat kommer att gå upp, konstaterar Dunér

För fyra av tio medarbetare på McDonalds är snabbmatsrestaurangen deras första jobb. Modellen som franchisekedjan bygger på ger ungdomarna möjlighet att successivt få allt mer ansvar. Många skolas in i rollen som arbetsledare. De får då lägga scheman och själva vara med i rekryteringsprocessen av nya kollegor och ge nästa kull med ungdomar deras första jobb.

De flesta unga som anställs är stolta över att ha ett jobb att gå till, och är allt som oftast lojala sin arbetsgivare. Men det räcker med snabb blick i backspegeln för att se att små beteendeförändringar får stort genomslag på strukturell nivå. I slutet av 1980-talet fanns det inte någon självrisk inom sjukförsäkringen, och ersättningen låg på nästan 100 procent av lönen. När karensdagen infördes 1993 halverades den genomsnittliga sjukfrånvaron. Det är en av de mest slående folkhälsorevolutionerna i modern tid i Sverige. På kort tid blev vi väldigt mycket friskare, mätt i sjukfrånvaro. 

Förslaget som en socialdemokratisk regering förmodas driva igenom riskerar att slå undan benen för en hel bransch.

I dag ligger korttidsfrånvaron på grund av sjukdom på cirka två och en halv procent. Samtidigt som den i Norge, som inte har någon karens, ligger på sex procent. Om Sveriges sjukfrånvaro skulle stiga till Norges nivå räknar Visita med att det skulle kosta besöksnäringen omkring en miljard kronor. Det är en kostnad som skulle radera många krögares möjlighet att anställa ytterligare en säsongsarbetare eller en deltidsarbetande student. Därutöver skulle det tillkomma operativa problem för besöksnäringen. 

Det drabbar dessutom en näring som redan i dag har små marginaler. Det är inte i första hand  finkrogarna i Stockholms innerstad som skulle drabbas. Utan de små restaurangerna i mindre städer som, i stället för ge killen på glid ett helgjobb, får avstå rekrytering eller i värsta fall hålla stängt. Förslaget som en socialdemokratisk regering förmodas driva igenom riskerar att slå undan benen för en hel bransch, och samtidigt trycka unga utan arbetslivserfarenhet längre från arbetsmarknaden.