”Jag växte upp i en spökstad. Där torget blir ett slagfält varje natt”, sjunger Jocke Berg i Kentlåten Spökstad från millennieskiftet. 

I det ståtliga gulputsade stadshuset möter jag upp Jimmy Jansson som växte upp i samma stad. Här skulle hela den offentliga verksamheten inhysas, från förvaltning till brandkår och polis – ja, till och med fängelse, berättar han i trapporna till sitt kontor.

Sedan tio år tillbaka är han kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna. Ordförandeklubban har socialdemokraterna burit som en stafettpinne sedan rösträttens införande. 

Eskilstuna – staden som jag själv växte upp i – har en stolt industrihistoria. När stadshuset färdigställdes 1897 var det i en tid av uppgång. Det var en liten stad som kom att blomstra genom 1800-talets industrialisering, och på bara några decennier hade man växt ur det tidigare rådhuset. 

Eskilstuna var en liten stad som kom att blomstra genom 1800-talets industrialisering.

När jag ber Jimmy Jansson beskriva sin väg in i politiken, börjar han dock i en stad på dekis.

– Du som känner Eskilstuna vet ju hur det såg ut på 90-talet här när det varit riktigt, riktigt dystert. Omvärlden mådde bättre än vad Eskilstuna gjorde – vi var en av de industristäder i Sverige som fick hårdast smäll av 70-talskrisens omstruktureringar, säger Jimmy Jansson.

Själv kommer han, som många i den här stan, från en typisk arbetarklassbakgrund – pappa låssmed, mamma undersköterska. Politiskt medveten blev han efter 1990-talskrisen. 

– Det kanske var en trigger. Vi fick sälja hemmet och flytta till något billigare i Flen när räntan drog iväg och arbetslösheten slog in.

På senare år har han blivit ett bekant ansikte även för personer som inte bor här. Det är mitt i regeringskrisen när vi träffas, och innan har han gjort en intervju med Expressen. 

– När det är strul i Stockholm, då ringer journalisterna Eskilstuna för att höra vad vi tycker. Så var det inte för tio år sedan. 

Från sitt arbetsrum har han utsikt över Fristadstorget som Jocke Berg sjunger om som en samlingsplats för fylla och stök. Politiskt hör torgets förvandling till en av hans bedrifter. 

Otrygghet var ett av huvudskälen bakom upprustningen som blev klar 2015. Brottsförebyggande rådet hade i en rapport 2011 pekat ut torget som en hotspot för våldsbrott. Närmare 20 procent av alla anmälningar om misshandel utomhus i Eskilstuna under de senaste tre åren hade rört torget. 

Nya torget skulle också sätta Eskilstuna på kartan – bokstavligen. Mitt på torget tronar konstverket pin point, en 22 meter hög rostfri pjäs som föreställer en kartnål. 

Men det är inte torget som satt Eskilstuna på kartan. Uppmärksamheten beror delvis på Jimmy Jansson själv, som är en tacksam politiker att ringa om man vill ha en sosse som aldrig håller sig till några talepunkter. Det beror också på framgångar, som de senaste årens företagsetableringar inom framför allt logistik, från Amazon till Coop och Sportamore. Men utan tvekan också om motgångarna; sociala problem och en allt grövre organiserad brottslighet som fått fäste.

*** 

Den som kliver av Mälartåget vid det utmärkande rosa stationshuset behöver inte heller gå långt för att möta två vitt skilda sidor. På ena sidan järnvägen ligger området Nyfors och de plåtklädda fasaderna vid stationen skymmer ett miljonprogramsområde med snudd på identiska höghus i gulnad tegel uppförda under 1960-talet. 

På andra sidan, längs den gatstensbelagda Drottninggatan, flyttade högskolan nyligen ut från sina lokaler, och in i det renoverade vattenpalatset från 1930-talet och den futuristiska tillbyggnaden vid Eskilstunaån som rinner genom stan.

Nu är det bara universitetsskylten som saknas, som högskoleministern Matilda Ernkrans (S) utlovat till nästa år.

Nyfors är inte ett av de tre områden i Eskilstuna som är med på polisens lista över särskilt utsatta områden, men det är särskilt bevakat av polisen. Inte minst för utbredda problem med narkotikahandel, och rekrytering av unga killar som springpojkar. 

”Det är ett resultat av kanske 20 års tillkortakommanden tillbaka i tiden.”

Det får konsekvenser. I höstas skakades området när en 16-årig pojke blev skjuten mitt på dagen, utanför den populära fritidsgården. 

I maj blev den organiserade brottsligheten förstasidesnyhet igen, efter ett tjugotal bilbränder på olika platser. Drabbade var vanliga Eskilstunabor, bland dem en äldre rullstolsburen kvinna som fick sin handikappanpassade Pontiac Montana totalförstörd i bränderna.

– Det är ett resultat av kanske 20 års tillkortakommanden tillbaka i tiden. Delvis, men det handlar också om en import av människor i kriminalitet som snabbt kliver in i de här strukturerna. Det drivs på av ökad globalisering och ganska öppna gränser med en narkotikamarknad som flödar fritt, säger Jimmy Jansson.

– Rekryteringsbasen för att hitta lokala förmågor, det bottnar ju – skulle jag vilja hävda – i bristande integration. 

*** 

Eskilstuna har formats av sin långa industrihistoria. År 1771 grundades Eskilstuna Fristad, efter ett beslut i riksdagen. Det kan närmast beskrivas som ett experiment i marknadsekonomi. Ena sidan av staden, som stadskärnan i dag hör till, blev en frizon skattebefriad för inflyttare som ville starta smidesverksamhet. 

Till skillnad från andra sidan av ån behövde inte smederna här gå med i något skrå, eller ha något mästarbrev för att få arbeta. Så småningom utvidgades fristaden, och den stora inflyttningen av smeder som ville testa lyckan blev starten på en utveckling som gjorde Eskilstuna till Sveriges centrum för metallindustrier. 

Under 1800-talet skördades framgångar, inom bland annat gevärstillverkning, och senare de otroliga industriframgångar i företaget som grundades av Johan Theofron Munktell. 1853 tillverkades i Munktells verkstäder det första svenska ångloket, Förstingen. Sex år senare var det dags igen, då med Sveriges första tröskverk. Sedan 1950 är Munktell, som senare blev Bolinder-Munktell, en del av Volvokoncernen som än i dag är Eskilstunas största privata arbetsgivare. 

Under efterkrigstiden gick industrin på högvarv och industrierna letade långväga för att fylla på med arbetskraft. Inflyttarna var svenskar från andra städer, men också arbetskraftsinvandrare. Först sudettyskar, och under 1950-talet greker, italienare, jugoslaver och finnar. Inte minst den finska inflyttningen har gjort stort avtryck, och 17 000 av Eskilstunas strax över 100 000 invånare beräknas i dag ha finskt påbrå. 

”Än i dag ser vi familjer i försörjningsstödsrullorna som var sådana som slogs ut i sjuttiotalskrisen”

Men så kom 1970-talet. Vid årtiondets början hade Eskilstuna 94 000 invånare. För att sätta det i ett sammanhang, var det en befolkningsökning med hela 57 000 personer sedan 1937. 

Toppnoteringen höll sig dock länge. Industrier klappade igen. Arbetslöshet och sociala problem bredde ut sig. Människor lämnade stan. Vid 1990-talets slut hade befolkningen minskat med 10 000 invånare. 

– Vi har en social skuld från 1970-talet. Än i dag ser vi familjer i försörjningsstödsrullorna som var sådana som slogs ut i sjuttiotalskrisen, där du har barnbarnen som går på försörjningsstöd i dag, säger Jimmy Jansson och fortsätter: 

– Nu börjar det ebba ut och förhoppningsvis bryter vi det sociala arvet, men då har du i stället en påfyllnad av hela nya grupper. 

***

Det var under 1990-talet som den organiserade brottsligheten slog rot, i form av lokala MC-gäng. Eskilstuna var då på många sätt en annan stad. I stadskärnan osade fortfarande industrier, och Stockholm var mer avlägset. Innan Svealandsbanan färdigställdes 1997 tog det närmare två timmar med tåg till huvudstaden. När de nya spåren var på plats tog det under timmen. 

”Vi är bra tvärsnitt av Sverige i stort”

Brottsligheten har också bytt skepnad. Lokala MC-gäng uppgick i större rikstäckande nätverk, som Hells Angels och Black Cobra. I deras spår har följt lokala områdesgäng som livnär sig på narkotikamarknaden.

Eskilstunas historia av sociala problem, och senare problem med MC-gäng, behöver dock inte vara en förklaring till de senaste årens brutalisering av våldet. En liknande utveckling kan ses i flera andra Stockholmsnära städer, som akademikerstaden Uppsala, med en helt annan förhistoria. 

– Vi är bra tvärsnitt av Sverige i stort, ger Jimmy Jansson som en förklaring. 

– Vi är en så pass stor stad nu och så nära Stockholm, vilket för med sig mycket bra. Vi ligger väldigt bra geografiskt för företagsetableringar, som logistik, men också om man vill kränga knark och vapen, och kunna ta sig smidigt till Stockholm, eller Örebro, Västerås och Göteborg. 

***

Eskilstuna har under de senaste decennierna haft en förhållandevis stor flykting- och anhöriginvandring. Till skillnad från sin partiledare har Jimmy Jansson inga problem att dra kopplingar mellan migration och kriminalitet, även om han menar att det handlar om bristande integration, och därmed förutsättningar, som gör att unga i låg ålder dras in i kriminella strukturer. 

– Jag har suttit hos länsstyrelsen och sagt att vi kommer inte ta emot en enda. Därför att det kommer så många via EBO-systemet. Till slut fick vi vårt mottagande nollat, och regeringen ändrade reformen, men innan dess försökte vi vägra. Det var jag och Katrineholm som satt och var tjuriga, säger han. 

Socialdemokraterna har styrt Eskilstuna sedan rösträttens införande. Du själv i tio år. Vad är ditt och partiets ansvar? 

– Alla har ett ansvar, så även mitt parti, men också jag såklart. Samtidigt ska man veta det – just det här området är svårt för en kommun. Där är till exempel polisen väldigt tydlig, att det sociala ansvaret, med sociala insatser, omhändertaganden i skolan – det är kommunens. Och där tycker jag ändå vi har gjort precis allt vi kan och mäktar med.  

Han beskriver hur majoriteten satte förbättrade skolresultat främst under hans första mandatperioden. Då styrde han med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, som har en diametralt annan syn på de frågor som utmärkt Jimmy Jansson som politiker. Han hymlar dock inte om att såväl han själv som partiet bytt fot i centrala frågor. 

– Vi var rätt tidiga med att värdera om vad som händer i samhället, och har lagt om vår politik som parti utan att hamna i opposition. Det är det som är grejen. Många partier ändrar på sig när man väl fått en käftsmäll av väljarna och får tänka om, men det socialdemokratin i Eskilstuna har gjort är att vi har ändrat på oss medan vi satt vid makten. Det kräver sitt. 

Han hymlar dock inte om att såväl han själv som partiet bytt fot i centrala frågor. 

Den politiska förflyttningen skedde dock i annan koalition. Efter valet 2014 förvånade han många med att göra sig av med båda sina tidigare samarbetspartier och bilda en koalition tillsammans med Moderaterna och Centerpartiet genom en överenskommelse misstänkt likt januariavtalet, men i 67 punkter i stället för 73. 

Nu är koalitionen inne på sitt sjunde år och Jimmy Jansson verkar nöjd. 

– Jag har haft förmånen att jobba med miljöpartister och vänsterpartister, och sedan centerpartister och moderater. Om man skulle ta fram olika typer av diagram på höjda röstlägen, smällda dörrar, sena nätter, frustration och irritation blir det väldigt lätt att se obefintliga staplar i de senare diagrammet, men ganska mycket i det första.

Kanske handlar det också om att klyftan är mindre politisk i samarbete mellan Janssons socialdemokrater, moderater och centerpartister, där centerpartisterna tycks kunna acceptera sådant som vore otänkbart på riksplanet, som krav på att tiggare ska lösa tillstånd hos polisen för passiv penninginsamling.

Jimmy Jansson låter själv många gånger misstänkt likt en moderat. Inte bara i migrations- och rättsfrågorna. Han talar gärna om hur kommunen lyckats skärpa kraven för försörjningsstöd, om att invandrare ska kvalificera sig till välfärden. Han välkomnar till och med etableringar av utskällda friskolor som Internationella Engelska Skolan. Numera har den etablerat sig såväl i Nyfors som ett annat av stadens utsatta områden, Fröslunda. 

Själv ser han ingen motsättning.

– I grund och botten så håller vi fast vid viktiga principer för en socialdemokrati, tycker vi i Eskilstuna då, även om partiet kanske inte uppfattas så i alla lägen. Men nu pratar vi Eskilstuna och i en arbetarstad så bygger hela idén på att människor ska gå till sitt arbete, och bidra till sig själv, sin familj men också till samhället. Till det gemensamma. 

Jansson beskriver det som att man uppfinner ”egna migrationspolitiska verktyg”.

Han börjar tala om skulpturen som tronar utanför stadshusets entré, ”Arbetets ära och glädje”, från 1942. Den är något av ett monument av klassisk socialdemokrati, och för Jimmy Jansson en ingång till en längre utläggning om hur människor som inte arbetar, bidrar och gör rätt för sig urholkar tilliten i samhället och till skatterna. 

Innan han återvänder till Socialdemokraterna i Eskilstuna.

– Ingen kan anklaga socialdemokratin i Eskilstuna för att inte stå upp för jobben. Det är bara titta på hur vi sliter med företagsetableringar och gör vad vi kan inom försörjningsstödet inom ramarna för befintlig lagstiftning.

Läs också:

Välfärdsfrågan som migrationskommittén duckade

Tobias Samuelsson

Det handlar om medelklassen

Fredrik Johansson

Jimmy Jansson beskriver det som att man uppfinner ”egna migrationspolitiska verktyg”. I praktiken handlar det om att arbeta på nya sätt, inte minst vad gäller försörjningsstöd, men också pröva gränserna för vad en kommun i lagens mening får göra. 

– Det är inte för att det är kul att provocera – det är ju för att vi vill få resultat. Det finns alltid utrymme för tolkning och få saker prövade. 

– Låt oss se vad lagen tillåter, så kör man det genom alla instanser, säger vi. 

Inkomstkravet har medvetet lagts på en högre nivå än försörjningsstödet.

Det politiska majoriteten har återkommande använt okonventionella metoder för att pressa kostnaderna för försörjningsstödet. Inte sällan befinner de sig i ett juridiskt gränsland. 

För att berättigas försörjningsstöd i Eskilstuna krävs att man kan visa upp ett hyreskontrakt – och ett vitt sådant. I flera områden kan personer som går på försörjningsstöd dock inte längre få en lägenhet i allmännyttan. Inkomstkravet har medvetet lagts på en högre nivå än försörjningsstödet. Kommunen kräver också att den som bor för dyrt flyttar. 

– Om du bor för stort har du tre månader på dig att flytta till något billigare, och gör du inte det drar vi ner pengen till den nivå som du möjligtvis kan ha rätt till. Sen får du lösa resten själv. Intressant nog så verkar en del lösa det där ekonomiska glappet som uppstår på annat sätt, vilket väl talar för att det finns rätt mycket svartarbete i kombination med att man uppbär försörjningsstöd.  

”Då kan vi ta ett steg tillbaka och konstatera att det går åt pipsvängen – eller så gör vi saker.” 

Det handlar också om att kliva in på områden, som traditionellt inte hört det kommunala ansvaret till.

– Arbetsmarknadspolitiken är ju egentligen statlig, men den lyckas inte. Konsekvenserna för misslyckandet får vi ta i form av ökade kostnader för försörjningsstöd, sociala problem och otrygghet. Då kan vi ta ett steg tillbaka, konstatera att det går åt pipsvängen, eller så gör vi saker. Som att skapa yrkesutbildningar till exempel, säger Jimmy Jansson och lägger till:

– Visst, vi är väl lite gränslösa i det där, men det är majoriteten som helhet skulle jag säga, men vi kör på. För stans skull. 

Det är också för stadens skull han ställer upp när tidningarna i Stockholm ringer, eller bildar opinion för en annan politisk inriktning i partiet. Han har bland annat återkommande uttryckt sig kritiskt till samarbetet med Miljöpartiet på riksplanet. 

– Nationellt skulle jag säga att S har ett jädra dilemma, där man är beroende av en samarbetspartner som inte går hem i stugorna hos våra kärnväljare. Det är ett problem som driver väljare till Sverigedemokraterna. Jag tror att vi tappar – nu killgissar jag bara – men mellan fem och åtta procent på grund av Miljöpartiet, i socialdemokratiskt väljarstöd.

– Det beror på kombinationen LO-väljare, utsatt för global konkurrens, inte ha råd att tjacka ny elbil för femhundratusen, avgifter och pålagor som påverkar ditt liv negativt. Du kan också addera perspektiv som identitetspolitik, och sånt där dravel, som Miljöpartiet har brottats med. 

”Jag tror att vi tappar – nu killgissar jag bara – men mellan fem och åtta procent på grund av Miljöpartiet, i socialdemokratiskt väljarstöd.”

Inte helt oväntat är han desto mer öppen för samarbete med Moderaterna, även på riksplanet. I Eskilstuna tycks inte samarbetet i mitten ha gött ytterkanterna, som Sverigedemokraterna, men det beror kanske också på Janssons politiska linje. Vad det socialdemokratiska projektet i Eskilstuna handlar om är han solklar med: 

– Har man inte någon idé för hur man ska försörja sig själv, då kanske inte Eskilstuna är rätt plats att bo på. Då finns säkert andra städer, för vi har tagit vårt ansvar för den typen av målgrupp, tycker vi. 

– Vi möter upp nu med bostäder av annan karaktär, för att nå målgruppen, småhus, radhus i attraktiva lägen ut mot Mälarstranden och Kvicksund. 

Men det handlar också om att tala klarspråk om problemen, menar han. 

– Eskilstuna försökte, många år tidigare, att grotta ner sig, klä sig i säck och aska kring de här problemen. Då fastnade man där och sjönk djupare och djupare som kvicksand. Det funkar inte.