Dina barn blir indoktrinerade i skolan
DEBATT: Den svenska skolundervisningen är genomsyrad av ett vänsterpolitiskt perspektiv. Men vad kan man egentligen göra som förälder för att förhindra att ens egna barn påverkas av den åsiktslikriktning som präglar såväl läroplanen som stora delar av lärarkåren? Daniel B. Klein ger konkreta tips utifrån sina egna erfarenheter av det amerikanska skolsystemet.
Jag har aldrig låtit min skolgång utgöra ett hinder för min utbildning.
— tillskrivet Mark Twain
Med mitt arbete som professor i USA har jag möjlighet att vara i Sverige under loven, där min fru och dotter bor. Min dotter går i den svenska skolan på heltid. Jag talar här som förälder till ett barn i den svenska skolan till andra föräldrar som har barn i den svenska skolan.
Min dotter, som nu går i nionde klass, har år efter år berättat för mig om sina lektioner i skolan, och jag har följt hennes läxuppgifter. Tyvärr är mitt intryck att hela grundskolan verkar ha en dragning åt det röd-gröna hållet, och en del av det hon får lära sig är vilseledande, ibland till och med felaktigt. Exempelvis ägnar man en stor del av tiden åt att om och om igen prata om miljöfrågor. Att diskutera dem är inget fel i sig, men det ämnet tillsammans med några andra ges oproportionerligt stort utrymme. Eleverna utbildas till att oroa sig för att naturresurserna ska ta slut och att de gemensamma tillgångarna ska ödeläggas.
Miljöfrågan är en av de frågor som utgör en uppsättning ”Officiella problem”. Den nationella läroplanen och de nationella proven förstärker elevernas utbildning i de Officiella problemen. Eleverna får lära sig att inta vissa hållningar och attityder vad gäller de Officiella problemen. De får, med andra ord, en tidig lektion i politisk korrekthet.
Min dotter säger: ”Jag säger bara det de vill höra.” Hon tar, kanske på grund av mitt inflytande, eller mer troligt på grund av Bart Simpsons inflytande, inte det hela på så stort allvar, men där tillhör hon inte majoriteten. Det finns inget kritiskt ifrågasättande, inget oberoende tänkande, inga avvikande uppfattningar. Min dotter har fått dåliga betyg på sina hemarbeten för att hon inte i tillräcklig grad har repeterat och använt politiskt korrekta klichéer och plattityder.
De Officiella problemen är inte bara en fråga om åsiktslikriktning inom lärarkåren, utan de genomsyrar hela läroplanen. Till och med lästalen i matematik handlar ibland om dem. En stor del av tiden ägnas åt de Officiella problemen, tid som kunde ägnats åt verklig undervisning i kemi, biologi, geografi, svenska, engelska och så vidare.
De Officiella problemen är inte bara en fråga om åsiktslikriktning inom lärarkåren, utan de genomsyrar hela läroplanen.
Förutom miljöfrågorna får eleverna lära sig att oroa sig över att man, kanske i låglönefabriker, utnyttjar världens alla fattiga. De lär sig att se orden demokrati och demokratisk som synonymer till godhet. De får lära sig att betrakta Förenta nationerna med aktning och vördnad.
Jag har laddat ned en engelskspråkig version av den nationella läroplanen (länk), ett dokument på 264 sidor. Jag har sökt på specifika ord och räknat antalet gånger respektive ord förekommer. Tabellen här nedan visar resultatet.
| Ord | Antal |
| incentive, enterprise, commerce, competition/competitive, profit, industry, property, ownership, free trade, liberal, liberalism | 0 |
| liberty (förekommer enbart I sammanhanget ”Age of Liberty”) | 1 |
| Market | 1 |
| Innovation | 1 |
| entrepreneur(ship) | 2 |
| Industrial | 4 |
| Price | 8 |
| Trade | 9 |
| Sustainability | 24 |
| sustainable …development | 57 |
| Ecological | 44 |
| environment(al) | 197 |
”Hållbarhet” är ett av de modeord min dotters klass får höra talas om mycket. Jag har frågat henne om lärarna förklarar vad det är som man menar ska skyddas. Förklarar de varför vi bör förutsätta att just den eller den saken ska skyddas? Pratar de om kompromisserna som krävs för att skydda just den saken, kostnaderna för att skydda just den saken? Nej, svarar hon.
Vänsterperspektivet kommer också från lärarna. Jag känner en ung kvinna som inte är vänsterorienterad, men som går lärarprogrammet vid Stockholms universitet. Hon säger att det program hon går och, enligt hennes uppfattning, alla programmen (som finns här och här), domineras av ett vänsterperspektiv. De flesta lärarna på utbildningen lämnar inte utrymme för några tvivel om att de tillhör vänstern. Det speglas i grundtonen på lektionerna och i kursmaterialet.
Studenten jag känner tycker att det är frusterande att behöva anpassa sig, men när hon har en avvikande uppfattning ser man med ogillande på hennes kritiska frågor. Hon berättar för mig att när hon har en avvikande uppfattning döljer hon oftast vad hon tycker, hellre än att förneka sina åsikter (det vill säga låtsas som att hon har en åsikt som hon egentligen inte har). Men gränsen mellan att dölja sina åsikter, och därmed ”bara hålla med”, och att förneka sina åsikter är hårfin.
Jag tror att den här unga kvinnan är väldigt ovanlig. Icke-vänsterorienterade människor som funderar på att bli lärare vet mycket väl att det finns en åsiktslikriktning inom yrket. De flesta av dem undviker det helt enkelt. De förväntar sig missnöje på lärarprogrammet, och motstånd på arbetet. Ofta beslutar de sig för att inte bli lärare. Vänsterdominansen vidmakthåller sig själv genom att få personer med annan uppfattning att gallra ut sig själva ur lärarpoolen.
Även på fakultetsnivån inom lärarprogrammen är likriktningen ett välkänt syndrom. När väl ett akademiskt område eller ämne till största delen har blivit vänsterorienterat tenderar självförstärkande faktorer att driva det mot allt större likriktning. Om 51 procent av lärarkåren i ett enskilt program eller en enskild institution tillhör vänstern, tenderar den att attrahera ännu fler vänsteranhängare. När allt kommer omkring brukar människor gilla människor som har samma åsikter som de själva. Sedan består fakulteten till 55 procent av vänstermänniskor, sedan till 58 procent. Och så vidare, tills det närmar sig 100 procent. Jag vill inte påstå att det finns en järnhård logik och en kompromisslös likriktning, men majoritetssystemet i programmen och på institutionerna, i samspel med den pyramidliknande prestigestrukturen inom varje enskild disciplin, gör att när vänstern väl har fått en majoritet, i synnerhet i toppen på pyramiden, uppstår en tendens till likriktning inom alla programmen. (Här finns en artikel om grupptänkande inom den akademiska världen, som min fru Charlotta Stern och jag skrivit.)
I USA älskar den akademiska vänstern att hylla mångfalden, men deras ”mångfald” är egentligen en mask bakom vilken man finner likriktning. I verkligheten är det en agenda för att få människor av olika könstillhörigheter, olika raser, olika etniska bakgrunder och olika religioner att samlas kring ett vänsterorienterat tänkande och åsikter.
Då universitetslärare i pedagogik är omgivna av människor som har samma åsikter som de själva, och åberopar auktoriteter som har samma uppfattning som de själva, hamnar de ofta i ett grupptänkande – det vill säga ett felaktigt tänkande som delas av och förstärks av gruppen. Det finns ingen i deras krets som har annorlunda åsikter; det finns ingen som sätter deras tänkande på prov. Det är ingen som utmanar dem. Varje utmaning de möter kan enkelt ignoreras och viftas bort. De få individer som verkligen har en avvikande mening lär sig att hålla tyst. Då ser det ut som att ”alla anser” eller ”alla vet” att plast är skadligt för miljön, att industrialiseringen skadar miljön och så vidare. De skapar felaktiga stereotyper av dem som eventuellt har en annan uppfattning än de själva.
Det finns grupptänkande i läraryrket, och sedan indoktrinering i massamhället. Lärarna i den svenska skolan ska vara certifierade (vilket de flesta är, se här). För att få legitimation måste man ha en examen från ett godkänt lärarprogram. Så därmed har vi en vänsterdominerad lärarkår som lär ut en politiskt korrekt läroplan till nationens alla barn.
Det här systemet gör eleverna en björntjänst. Eftersom eleverna i så hög grad får lära sig politiska attityder och modeord blir de mindre engagerade i skolan och mindre intresserade av att lära sig något. De går miste om kunskap de kunde tillägnat sig under den tid som ägnats åt de Officiella problemen. Systemet gör kanske också att eleverna får mindre aktning för sina lärare. De hör hela tiden lärarna mala på om de Officiella problemen och ofta med modeord som ”hållbarhet”. Systemet kanske också gör att eleverna får mindre aktning för det offentliga samtalet: De kan få uppfattningen att den offentliga samtalet aldrig kan vara något annat än ett grupptänkande som kretsar kring ett antal modeord; de kan komma att tvivla på att den offentliga debatten kan vara ett givande och fruktbart projekt som präglas av oenighet, debatt, lärande, kritisk analys, bedömning, omprövning och i slutändan, större enighet.
I egenskap av förälder är jag orolig för min dotters betyg. Jag vill att hon ska få bra betyg så att hon får fler alternativ när hon ska välja gymnasieutbildning. Alla föräldrar oroar sig för sina barns betyg.
Men jag vill också att mina barn ska få kunskap, förståelse och vishet och kunna utveckla sin moral och karaktär. Det sorgliga är att strävandet efter bra betyg kan komma i konflikt med strävandet efter kunskap, förståelse och utvecklandet av goda personliga egenskaper. Vishet och goda dygder är ett resultat av kritiskt tänkande, utmaningar och oenighet. Det utmärkande för vishet och goda dygder är oberoende tänkande. För att få bra betyg måste eleverna böja sig för den politiska korrektheten.
Vad bör du, som förälder, göra?
För det första, tala med dina barn om den politiska orienteringen i deras skolarbete och hos lärarna. Berätta för dem att världen är komplicerad och att människor i verkligheten har olika uppfattningar om hur man på bästa sätt hanterar många viktiga frågor. Och att människor dessutom har olika uppfattningar om vilka frågor som är viktigast. Berätta för dina barn att deras lärare till största delen är människor som tillhör vänstern, men att vänsterns politiska perspektiv inte nödvändigtvis är bra. Säg åt dina barn att du förstår de dilemman de möter när de förväntas instämma i de Officiella problemen och upprepa de politiskt korrekta klichéerna och plattityderna.
Berätta för dina barn att deras lärare till största delen är människor som tillhör vänstern, men att vänsterns politiska perspektiv inte nödvändigtvis är bra.
För det andra, låt dina barn ta del av andra ståndpunkter. När det gäller återvinning, resursbesparingar, hotade djurarter, de sociala konsekvenserna av fossila bränslen, marknaden som ett system baserat på indirekt samarbete eller hur det gick till när Sverige blev ett rikt land, leta efter videor eller lättförståeliga artiklar som presenterar andra perspektiv. Visa dina barn hur oberoende tänkande ser ut.
Det skulle vara till stor hjälp för föräldrar om någon skapade en webbplats där elever och föräldrar kunde lära sig om andra ståndpunkter. Det finns säkert hundratusentals, kanske miljoner, föräldrar i Sverige som skulle vara intresserade av en webbplats där det fanns resurser om det som deras barn rutinmässighet får höra i skolan.