Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Smedjans sommarredaktion

Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer

Samhälle Ledare

Simon Johansson: Formel 1 är med och räddar klimatet

Formel 1 har fått kritik för onödigt mycket resande runt jorden. Samtidigt bidrar teknikutvecklingen i sporten till klimatomställningen. Formel 1 visar att konkurrens räddar världen, skriver Simon Johansson.

Formel 1-förarna under ”Drivers’ Parade” runt banan före söndagens race. Foto: Simon Johansson

I helgen kördes årets fjortonde deltävling i Formel 1 på Spa-Francorchampsbanan i östra Belgien. Totalt under helgen tog sig 380 000 åskådare ut på landsbygden i Ardennerna, där det tycks regna oftare än inte, för att bevittna de 20 förarna göra upp om segern i världens mest tekniskt avancerade sport.

Formel 1 präglas av knivskarp konkurrens mellan de tio teamen med vardera två bilar, som plöjer ned miljarder i ny teknik för att bilarna ska kunna köras så fort som möjligt på bana – i lördagens kval över 300 km/h, trots regn. Rekordet under ett race är 372,5 km/h.

En Formel 1-helg är en logistikers dröm: utöver åskådarna samlades i helgen 99 förare och 41 team i fyra olika tävlingsklasser, och några tusen anställda och volontärer.

Till logistiken hör också hur Formel 1-cirkusen rör sig över världen. Årets 24 deltävlingar körs i allt från Australien och Bahrain till Storbritannien och Brasilien. 20 bilar med tillhörande reservdelar, utrustning och personal – totalt omkring 1 000 ton last och 1 000 personer – ska fraktas runt jordklotet ett par gånger över en säsong. Formel 1 har fått kritik för att deltävlingar inte planeras med större hänsyn till att minimera resandet: racekalendern kan innebära att man först kör i Monaco, sedan i Kanada och därefter på andra sidan Atlanten igen i Spanien.

Lördagens kval på Spa-Francorchampsbanan i östra Belgien var en blöt historia. Foto: Simon Johansson

Men något som i omedelbar mening är en klimatförlust kan vara en enorm klimatvinst totalt sett.

För att börja med logistiken: Formel 1-däck måste hållas vid jämn temperatur när de inte används. Kunskapen som har utvecklats i det syftet används för kylning av konsumentvaror och i luftfart.

Aerofoil används på Formel 1-bilar för att leda luft över och runt bilen. F1-teamet Williams har i samarbete med matvarukedjan Sainsbury tillämpat tekniken på deras kylar för att hindra kall luft från att spilla ut, vilket minskar energiförbrukningen med 15 procent och sparar knappt 9 000 ton koldioxid per år.

Den största klimatvinsten finns i Formel 1-bilars motor- och bränsleteknik.

Den största klimatvinsten finns dock i Formel 1-bilars motor- och bränsleteknik. Framtidens bilflotta är huvudsakligen elektrisk. Det är viktigt för klimatomställningen och för luften i städer. De mest effektiva hybridmotorerna finns i Formel 1-bilar, och tekniken som en gång utvecklats för dem används nu i personbilar. Resultatet är högre bränsleeffektivitet och att energi som utvinns under inbromsning används för att ladda batteriet.

Men även med en alltmer elektrifierad bilflotta kvarstår faktum att det finns 1,2 miljarder bilar med förbränningsmotorer, och att andelen elbilar globalt år 2030 bara beräknas uppgå till 12 procent. Bilar med förbränningsmotor kommer att fortsätta rulla och då måste de bli så klimatsmarta som möjligt. Formel 1-bilar körs, utöver på elektricitet, i dag på 10 procent biobränsle. År 2026 ska förbränningsmotorn helt drivas av syntetiskt bränsle (eller e-bränsle) tillverkat av vätgas och infångad koldioxid, som en del i planen för att sporten ska bli klimatneutral till år 2030. Samtidigt satsar biltillverkare som Porsche och Audi på e-bränsle som ska kunna användas i vilken förbränningsmotor som helst och som Porsche tror att de kan sälja för 20 kronor per liter. Om e-bränsle verkligen kan ersätta bensin och diesel återstår att se, men potentialen finns – till stor del tack vare Formel 1.

Separata köer vid ingången – fem för män och tre för kvinnor. Formel 1 har sett ett uppsving i popularitet bland kvinnor, som enligt uppgift i dag utgör 40 procent av fansen. Foto: Simon Johansson

Lärdomar från Formel 1-bilar och -banor har också överförts till personbilar och allmänna vägar för att öka säkerheten. Formel 1-teknik används i kollektivtrafik och luftfart för att predicera köer och förseningar, vilket sparar både tid och utsläpp. Inte undra på att Formel 1-bilar kallas för världens snabbaste R&D-laboratorier.

Formel 1 är i första hand underhållning. Men medan hundratusentals personer trängs runt racerbanan för att få en glimt av bilarna utvecklas nästa generation underhållning i teamens fabriker, packade med nya innovationer som bidrar till att rädda både liv och klimat. Det gör de i tuff konkurrens med varandra – om den Formel 1-bil som är snabbast när säsongen börjar i mars inte utvecklas alls under året kommer den inte ha någon chans i den sista deltävlingen i december.

Konkurrens är den mekanism som bäst främjar innovation. Det visar Formel 1-cirkusen. Ett par resor runt jorden varje år är ett billigt pris för klimatet att betala för allt det får igen från de rullande laboratorierna.