Bengt Ohlsson är författare, journalist, regissör och dramatiker.
Bengt Ohlsson: Det känns ganska bra. Att aldrig ha blivit chef, alltså.
Som chef invaggas du i föreställningen att man är viktig, ända tills man inte längre är det. Är det värt att skaffa sig magsår och försaka sitt familjeliv för något som i grunden är meningslöst, frågar sig Smedjans krönikör Bengt Ohlsson.
Bengt Ohlsson: Jag ska vara försiktigare med uttryck som ”åsiktskorridor”
Förr var det kristendom och sedlighet, nu är det genus och vithetsnorm. Värdegrundsbyråkrater har alltid varit ett gissel för konstnärer, och så lär det förbli.
Öppenhjärtig eller bara skådis?
Är det så stor skillnad på skådespelare och prostituterade egentligen? Smedjans krönikör Bengt Olsson har funderat över öppenhjärtliga skådisar och varför teatervärldens hackordning skapar ett överflöd av fejkad intimitet.
Hur mycket finhet rymmer de fina?
Vad är egentligen ”tillräcklig respekt” för en kultur? Diskussionen om kulturell appropriering får Bengt Ohlsson att reflektera över hur artister med hög status, för att understyka sin egen hipphet, alltid låtit sig inspireras av dem med låg status.
Hur skulle Kafka pitcha Processen?
Hur säljer man in sin bok? Bengt Ohlsson svettas i Babels soffa och funderar över vad världslitteraturens stora namn hade sagt för att pitcha in sina böcker.
Digital teater blir den dåliga scenkonstens död
Bengt Ohlsson har ägnat påskhelgen åt att titta på digital teater i sängen. Med snabbspolningar, telefonsamtal och paus för toalettbesök. Innebär det början på slutet för teatern?
Sortera inte ut historien
Det vore en smal sak för välmenande krafter att omärkligt rensa bibliotekshyllorna från rasistiska och sexistiska romanfigurer. Men det vore fatalt feltänkt. Arga och ledsna är precis vad vi ska bli, menar Bengt Ohlsson.
Bengt Ohlsson: Kan en TV-serie vara farlig?
SVT:s Kalifat skildrar hur ett par tonårstjejer i en Stockholmsförort radikaliseras. Bengt Ohlsson ser en oroande TV-serie som får hans egna övertygelser om att konsten ska vara fredad från moralpoliser att börja vackla.
Degen måste in
Glossiga dansnummer, bisarr dialog och en ”intrig” som i sin långsökthet påminner om gamla porrfilmer. Tjänar man inga pengar på skivförsäljning får man skriva böcker eller ordna krogshower istället. Smedjans nya skribent Bengt Ohlsson har gått på bio och sett filmen där Tomas Ledin sammanfattar snart femtio år som artist.