Netflix är en otillräcklig historielärare
Perioden mellan andra världskrigets slut och millennieskiftet glöms bort i dagens historieundervisning.
Kultur
Inga är sämre på att hantera drev än medierna själva
När public service-medier försöker att runda den typ av granskning som de själva utsätter andra för förlorar de sin trovärdighet.
Skattjakternas sällsamma historia
Skattemyndigheternas fantasi känner inga gränser – utom möjligen medborgarnas kreativitet i ansträngningarna för att undkomma fogden.
Fattigpensionärer är inga hjälplösa offer
Journalister måste våga ställa motfrågor även till samhällets svaga.
Public service motarbetar borgerlig politik
Vänsterlutande fördelningsperspektiv har dominerat public service-mediernas rapportering om värnskatten.
Väven som binder mänskligheten samman
Framsteg, från liberalism till matematik, har utvecklats med hjälp av textilier.
Public service behöver Moderaternas liberaliseringar
Moderaternas förslag till ny mediepolitik är ett liberalt och välbehövligt brott med den socialdemokratiska synen på public service.
Vågar svältande konstnärer bita den hand som föder dem?
Den kulturpolitiska principen om armlängds avstånd kommer aldrig att lyckas lösa intressekonflikten mellan makten och dess kritiker.
Konstitutionerna byggde den moderna världen
Historien visar att konstitutioner är bundna till den tid och plats där de antagits: de är inte eviga, utan kan förändras, kullkastas eller överges.
Det offentliga rummet används för att uppfostra dig
Allmänheten tycker att konst ska vara estetiskt tilltalande. Det är en uppfattning som varken delas av konstvärlden eller myndighetsbyråkrater.
Framsteg kräver varsamhet
Att blint förneka de senaste decenniernas positiva kulturella normförändringar försvårar vidare framsteg.
Den mjuka makten som segrade i kalla kriget
En nyutkommen bok skildrar hur USA under kalla kriget gick från att vara en ekonomisk stormakt utan kulturellt kapital, till att även bli en kulturell supermakt.
Sverige behöver mer kritisk patriotism
Förskjutningen av svenskhet från kulturens till politikens sfär har varit skadlig. I händerna på politiker och opinionsbildare blir svenskheten något som ska bedömas, främjas och förlösas.
Ekis Ekmans kritiker begriper inte vad som står på spel
Om vi slutar prata om kvinnor äventyras allt det som liberala feminister kämpat för.
Äktenskapet är till för den svaga
Inom politiken glömmer man att äktenskapet har fördelar och är till för att skydda den svaga parten.
Ärkebiskopen gör borgerliga andligt hemlösa
Ärkebiskop Antje Jackelén har politiserat Svenska kyrkan på ett sätt som gör att många kristna med borgerliga sympatier inte längre känner att det finns plats för dem i kyrkan.
Vi längtar bort – precis som Dan Eliasson
Efter ett år av reserestriktioner och nedstängningar är vår längtan bort kanske starkare än någonsin tidigare. Staffan Heimerson känner sympati för Dan Eliassons beskrivning av julresan till Kanarieöarna som ”nödvändig” och reflekterar över hur vi kommer att resa efter pandemin.
Den nya politiskt korrekta religionen
Social rättvisa, intersektionalitet och politisk korrekthet är termer som får allt starkare fäste inom universitetsvärlden. Professor Inger Enkvist berättar om den kritiska teorins rötter och ställer den kanske mest brännande frågan för den fria akademins framtid. Vad kan vi göra åt den intellektuella korruption som härjar på våra fakulteter?
Spionen som blev moralens väktare
John le Carré skildraren av människor som lever i skymningslandet mellan sanning och lögn, patriotism och hänsynslöshet - från kalla krigets Berlin till västindiska skatteparadis - gick bort tidigare i december. Staffan Heimerson minns sina tre möten med spionromanens mästare.
Vad Alfred Marshall kan lära oss om kanske-männen
En av höstens stora kulturdebatter handlar om dejting och ”kanske-män”, som inte på allvar vill binda sig i en relation. Eva Forslund tar nationalekonomins klassiker till hjälp för att redan ut vad debatten om ”kanske-männen” egentligen handlar om.