Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Yttrandefrihet

Negativ yttrandefrihet går före positiv religionsfrihet

För fem år sedan efter attentatet mot Charlie Hebdo svor vi på att stå upp för yttrandefriheten. Ingen har ännu argumenterat övertygande om varför gränsen skulle dras mellan att göra satir av profeten Muhammed och att bränna en koran. Catarina Kärkkäinen analyserar rättighetsargumenten i debatten.

Den amerikanska polariseringens senaste offer

I ett polariserat amerikanskt medielandskap har New York Times länge ansträngt sig för att erbjuda ett öppet debattforum där alla intressanta åsikter kan få plats – oavsett politisk hemvist. Efter att chefen för ledar- och debattsidan tvingats bort efter att ha publicerat ett kontroversiellt inlägg av en konservativ senator frågar sig allt fler om den tiden är förbi, skriver Janerik Larsson.

Kritik mot grisslakt – då brister den akademiska friheten

En veterinärstudent kritiserar svensk grisslakt och ställs i sin tur till svars för debattartikeln av universitetets ledning. I veckan JO-anmäldes fallet. Men det är långt ifrån ett enstaka snedsteg från ett enstaka lärosäte. Tvärtom belyser det hur svagt skyddet för den akademiska friheten är.

Sortera inte ut historien

Det vore en smal sak för välmenande krafter att omärkligt rensa bibliotekshyllorna från rasistiska och sexistiska romanfigurer. Men det vore fatalt feltänkt. Arga och ledsna är precis vad vi ska bli, menar Bengt Ohlsson.

Vem är det som har blivit kränkt egentligen?

En lärare vid Lunds universitets psykologprogram har avsatts efter att studenter menar att de har blivit kränkta under ett moment i utbildningen som kallas “externatet”. Men Lunds universitet har inte specificerat vari kränkningen består. Det strider mot viktiga rättsprinciper, menar Carl Hellström.

Tänka fritt eller tänka rätt?

För ett år sedan disciplinerades en professor vid Uppsala universitet för att ha använt n-ordet när hon skulle förklara hur man söker i arkiv efter material som berör föreställningar om ras. Anmälarna menade att ordet bara fick användas av rasifierade personer. Detta handlar inte bara om överkänsliga studenter, utan om idéer som försvaras av forskare inom universitetet.

Hur mår den svenska yttrandefriheten?

Rättegången mot Ann-Sofie Hermansson utgör toppen på det isberg av kritik som riktas mot det fria ordet i Sverige. Men att få torgföra sina åsikter är inte detsamma som att beviljas offentligt stöd. Grundproblemet är den bidragsmaskin som det offentliga har byggt upp.

Att försvara demokratin svider

I dag friades Ann-Sofie Hermansson i det uppmärksammade mål där hon åtalats för grovt förtal av två företrädare för Muslimska Mänskliga Rättighets Kommittén. Tingsrättens dom är en saklig redogörelse för…

Djupt obehagligt med politisk rättegång

För två veckor sedan inleddes rättegången mot Ann-Sofie Hermansson, tidigare kommunstyrelseordförande i Göteborg. Hermansson har stämts för grovt förtal efter att ha beskrivit två kvinnor, aktiva i Muslimska mänskliga rättighetskommittén, som ”extrema”. Johan Lundberg, som har varit expertvittne, beskriver en rättegång som inte borde platsa i en demokrati.

Faran med att regelmoralisera spelreklam

En tydlig definition av begreppet måttfull spelreklam ska nu fastställas i domstol. Den moraliska uppfattningen om spelande är nu lag, men att den är svår att förstå är det minsta problemet. När staten börjar omvandla allmänhetens moraliserande om spelreklam till lagtext är steget betydligt kortare till att göra detsamma på fler områden.

Förryckt kollektiv i de förtrycktas tjänst

Dagens febriga fixering vid kön, etnicitet och andra identitetskategorier förgiftar samhället. I The Madness of Crowds ger sig Douglas Murray i kast med att diagnostisera massans identitetspolitiska galenskap. Det är en roande men framför allt oroande läsning.

Deplattformiseringen som gick bet

Den brittiska regeringen har återinstallerat den konservative filosofen Roger Scruton som ordförande för en bostadskommission, en post från vilken han fick sparken efter en smutskastningskampanj från vänster. Det är hög tid att också den svenska borgerligheten slutar låta vänstermegafoner definiera vem som ska få komma till tals i offentligheten.

Brandförsvarets problematiska värdegrund

Två brandmän får skadestånd efter att ha nekats anställning hos Södertörns brandförsvarsförbund på grund av att de kritiserat arbetsgivarens värderingar i rekryteringsprocessen. Det är en värdegrund som förtjänar att ifrågasättas. Räddningstjänstens fokus på identitetspolitik och genus är ett problem.

Livet efter Facebook

Allt fler användare lämnar Facebook sedan plattformen blivit mer aktivistisk och maktfullkomlig. Facebooks monopolställning har krympt offentligheten och gett allt för stor makt åt den mobb som vill tysta oliktänkare. Kan MeWe vara plattformen som utmanar Facebooks dominans?

Universitetens utmanare

I takt med att humanistiska utbildningar vid universiteten teoretiseras, politiseras och likriktas växer en motrörelse fram på nätet, med intellektuella som drar storpublik. Genomslaget för företeelser som The Intellectual Dark Web vittnar om en längtan efter ett öppnare debattklimat, där sanningssökande är viktigare än politisk aktivism.

Makthavare måste kunna ta ett skämt

En lokal KD-förening har skapat rubriker i riksmedia genom att dela skämtteckningar om Centerpartiet. Återigen blir det tydligt att makthavare behöver lära sig att skilja skämt och kritik från hat.

Känslor ska inte styra universiteten

King's College i Cambridge plockar ned Sovjetflaggan som hänger i baren – men inte för att följa collegets egna riktlinjer om fred, människovärde och mänskliga rättigheter, utan för att en grupp studenter känner sig obekväma av den. Känsloargumenten har kommit att väga tyngre än förnuftsargument, och det är en utveckling bara tyranner vinner på.

Vad kulturkriget egentligen handlar om

Kulturkriget handlar inte i första hand om kultur och identitet, det handlar om makt och självbestämmande. På ena sidan står ett etablissemang som distanserat sig från merparten av medborgarna genom att söka pådyvla dessa en radikal agenda som få efterfrågar. På den andra står en brokig skara som motsätter sig att få en sådan nedkörd i halsen. Vinnare är de politiska entreprenörer som förmått profitera på missnöjet.

30: Public service-skatt, frihandel och trygga rum

De borgerliga partierna röstar alla för att omvandla licensavgiften till en public service-skatt, trygga rum verkar påfallande otrygga och trots handelskrig och ekonomiska sanktioner bryr sig folk fortfarande inte särskilt mycket om frihandel.

I ett tryggt rum kan ingen höra dig skrika

För många av oss är trygga rum allt annat än trygga. Där ingen ska behöva höra något som kan kränka eller provocera henne är man kanske trygg att vara vem man vill, men inte att tala fritt. Vad som behövs i samhället är motsatsen: utrymmen där man kan utöva sin yttrandefrihet och säga sin mening utan rädsla för att bli utpekad och uthängd.

1 2