Ekonomi Åsikt
Allt fler unga vill ha mer arbetslinje
Arbetstidsförkortning ligger knappast rätt i tiden. Tvärtom efterlyser allt fler unga en uppvärdering av arbetets ställning, skriver Nima Sanandaji.
En ny arbetslinje ligger i tiden. Det är en viktig slutsats när man studerar ungas normer i Sverige och hur de förändrats över tid.
Men precis som när arbetslinjen först infördes under alliansregeringarna finns ett behov av att stärka normerna kring strävsamhet, bidrag och tillit. Sverige och övriga Norden, som historiskt var kända för ovanligt hård arbetsmoral som anpassning till det kalla och oförlåtliga klimatet, präglas numera av svag strävsamhet. Normerna anpassar sig till samhällsekonomin och länder med högre skatter som andel av den samlade ekonomiska produktionen tenderar att utveckla svagare strävsamhet.
En ytterligare anledning till oro är att medan Sverige fortfarande har bland de högsta nivåerna av tillit i världen, så är den avtagande. Numera är tilliten även bland infödda i Sverige lägre jämfört med övriga Norden. Bidragsöverutnyttjande är den mest kritiska frågan ur ett samhällsperspektiv, och det handlar inte bara om att organiserad kriminalitet försörjer sig via välfärden utan också om förändrade normer. Bland den äldre generationen anser tre av fyra att det aldrig är berättigat att överutnyttja offentliga ersättningar. Tyvärr är det bara en minoritet på en tredjedel bland de unga som håller med.
De unga tror alltmer på att arbete kommer att värderas högre i framtiden.
Samtidigt tror de unga alltmer på att arbete kommer att värderas högre i framtiden, något som är avgörande för samhällsutvecklingen. I början av 00-talet, strax innan den första arbetslinjen infördes, visade World Values Survey att unga i Sverige inte hade en positiv syn på arbetets värde. Nära sex av tio unga i Sverige ansåg då att det skulle vara en bra sak ifall arbetet värderades lägre i framtiden. Andelen minskade dock i nästa studie. Den senaste globala undersökningen som genomfördes omkring 2020-talets början visade att bara en tredjedel av unga i Sverige ställde sig bakom idén att det vore en bra sak att i framtiden värdera arbetet lägre. Andelen unga som anser att det vore fel att i framtiden värdera arbetet lägre har också ökat.
Samtidigt menar en majoritet av äldre att det vore fel att i framtiden nedvärdera arbetet. Det är bara de i den yngre medelåldern (30–49 år) där en knapp majoritet anser att en samhällsutveckling där arbetets värde framöver nedvärderas vore positiv.
Här finns den stora ideologiska frågan om framtiden: ska arbetet värderas högre eller lägre? Det är en viktig fråga som berör utbildning, arbetsmarknad, bidrag och samhällsekonomins funktionssätt.
Det globala mönstret är intressant nog att befolkningen i högskatteländer har en starkare norm om att det vore fel att i framtiden värdera arbetet lägre. En möjlig förklaring är att allmänheten i länder där man redan upplever hur arbetets värde undergrävs av höga skatter inte vill att de ska undergrävas ytterligare. En annan möjlig förklaring är att högskatteländer tenderar att ha en sämre real ekonomisk utveckling, vilket leder till en önskan om större ekonomisk aktivitet snarare än mindre. Ytterligare en möjlig förklaring är medvetenheten i högskatteländer om att omfattande välfärdssystem är dyra och måste finansieras genom arbete, också i framtiden.
Trenden över tid är också relevant att förstå. I början av 1980-talet var det hela två tredjedelar av unga i Sverige som menade att det vore olyckligt om mindre vikt lades på arbete i framtiden. Denna norm försvagades sedan – endast drygt en femtedel av unga hade samma uppfattning omkring millennieskiftet – men har sedan dess stärkts igen. Detta kan jämföras med utvecklingen i Kanada och USA. Dessa länder hade samma utgångsläge som Sverige på 1980-talet, men där fortsatte normförsvagningen, utan återhämtning.
En slutsats är att den pågående debatten om arbetstidsförkortning inte ligger rätt i tiden, eftersom normerna snarare är på väg att utvecklas mot ökad tro på arbetets framtida värde. En annan slutsats är att ett samhällskontrakt som handlar om en starkare arbetslinje har stark resonansbotten bland unga och äldre, medan de i yngre medelåldern behöver övertygas.