Arenadrömmar till högt pris

– Det här är ett spadtag för arenan, men lika mycket ett spadtag för Kristianstads framtid.

Trots regnrusk var kommunstyrelsens ordförande Bengt Gustafson (M) uppspelt under den gråkalla februarieftermiddagen när bygget av Kristianstad Arena inleddes.

I år är det tio år sedan det där första symboliska spadtaget togs, men diskussionerna om att bygga en ny arena tog sin början redan 2002. Den befintliga arenan var nedgången och i de första kalkylerna föreslogs en satsning på 100 miljoner kronor. I valrörelsen 2006 talades det om att den nya arenan skulle kosta 120 miljoner kronor, men slutnotan landade på över 200 miljoner kronor mer än så.

”Ska vi ha hit nya skattebetalare så måste vi också ha något att erbjuda.”

När arenabygget väl klubbades i januari 2007 med bred politisk enighet, från moderater till socialdemokrater, beräknades det kosta 250 miljoner kronor. Den summan skulle dock komma att svälla snabbt när nya krav kom till på utrymmen för restaurang, tillgänglighet och miljöanpassning.

Bara ett halvår efter politikernas beslut meddelade tjänstemännen att budgeten skulle behöva höjas till 330 miljoner kronor.

Skolorna fick sparkrav

Arenabygget saknade inte kritiska röster. Namninsamlingar startades med krav på folkomröstning och opinionsundersökningar gav dem eldunderstöd. Politiskt stretade Vänsterpartiet och Miljöpartiet emot. Till Kristianstadsbladet skrevs det insändare om skrytbyggen och att pengarna borde gå till kommunal kärnverksamhet som vård och skola, men kommunledningen såg ingen målkonflikt.

Tvärtom. I april 2010 hade arenabygget precis dragit igång, samtidigt som den politiska majoriteten bekräftade att man behövde spara in på nämnderna. Kommunala investeringar på 100 miljoner behövde dessutom skjutas på framtiden.

– Arenan är väl barn- och ungdomsverksamhet om något. Dessutom måste vi gasa och bromsa samtidigt. Ska vi ha hit nya skattebetalare så måste vi också ha något att erbjuda. Arenan ingår i en helhet, sade Bengt Gustafson när lokaltidningens reporter frågade hur han svarade dem som undrade varför kommunen byggde en arena, när den samtidigt sparade in drygt 19 miljoner kronor på barn- och utbildningsnämnden.

Spruckna drömmar

Exemplet Kristianstad är ett av många i ekonomistudenten Erik Engstrands kommande granskning för Timbro av kommunala arenaprojekt, men exemplen påminner ofta om varandra.

Erik Engstrand har följt upp ett tiotal arenabyggen varav alla har gemensamt att de tar sin början i glädjekalkyler och fromma förhoppningar, men slutar i skenande utgifter och spruckna drömmar.

– Jag tror det handlar om falska förhoppningar på att stora attraktioner kommer stimulera turism och befolkningstillväxt, trots att väldigt lite tyder på det.

I Kristianstad uteblev tillströmningen av nya skattebetalare. Sedan beslutet om arenabygget fattades har befolkningstillväxten i kommunen legat stabilt under rikssnittet, men det har inte hindrat kommunpolitikerna från att dra igång nya projekt som ska sätta kommunen på kartan.

Nytt badhus för en halv miljard

I januari börjar grävskopor bereda plats för ett nytt badhus i Kristianstad. Sedan förstudien drogs igång 2015 har den beräknade kostnaden ökat från 340 till 510 miljoner kronor. Då tillkommer 15 miljoner kronor i efterarbeten.

När första spadtaget tas är det för det mest påkostade badhuset i södra Sverige.

Tivolibadet i Kristianstad som färdigställdes för ett halvsekel sedan har gjort sitt, men det finns redan en rad nybyggda badhus i närheten; Malmö, Landskrona, Lund, Ystad och Ängelholm har alla nya anläggningar, och snart påbörjas bygget av ett nytt badhus i Hässleholm bara 20 minuters bilfärd från Kristianstad.

Argumentet för ett nytt badhus är dock ett annat. I förstudien talas det om visionen om en växande stad: ”en ny badanläggning med familjeorientering passar väl in i visionen”. Det handlar om kommunal tillväxt, befolkningsökning och turism: ”Kristianstad ska vara en attraktiv plats som drar till sig människor, kompetens och idéer.”

Men hur lockar man med något som andra kommuner redan har? Man bygger något utöver det vanliga. Inget badhus i närheten kombinerar äventyrsbad med relaxavdelning – friskvård och gym. I slutförslaget talar kommunen om ”spännande bastubad”. Det är ångbastu, torrbastu, sanarium – och tysk aufguss! – som ska möta badgästerna. Ska man ligga på topp så kostar det och när första spadtaget tas är det för det mest påkostade badhuset i södra Sverige.

Framgångsexempel finns dock – det är bara att se till exemplet Skövde som lyckades vända trenden från utflyttning till inflyttning efter att multiarenan Arena Skövde byggdes. I vilket fall enligt förstudien till det nya badhuset. Skövde återkommer flera gånger som exempel, men vad gjorde Skövde rätt? Varken förstudien eller Google-sökningar ger några svar, så jag ringer upp den statistiker som ansvarar för befolkningsfrågor på Skövde kommun, Lennart Torstensson. Han har dock inte hört kopplingen göras tidigare:

– Man kan inte koppla en enskild händelse, som att man bygger en idrottsanläggning, till befolkningsökning.

Mycket riktigt skedde ett trendbrott på 2010-talet efter arenabygget, men inflyttningen – den beror framför allt på det har byggts nya bostäder i Skövde och att kommunen har tagit emot många flyktingar från framför allt Syrien, får jag förklarat.

Bra skolor lockar nya kommuninvånare

Andreas Bergh, som är välfärdsforskare vid Ekonomihögskolan i Lund, menar att projekt som syftar till att marknadsföra kommunen för nya invånare och turister kan vara destruktiva oavsett om de är framgångsrika eller inte.

– Om man avser locka investeringar, turistflöden eller invånare så lockar man dem i stor utsträckning från andra kommuner, vilket gör att även de får incitament att marknadsföra sig. Om de då lockar tillbaka precis samma resurser så har vi inte skapat fler resurser. Vi har bara lagt ner mer pengar på marknadsföring.

– Kommuner är inte konkurrensutsatta på samma sätt som företag är. Man måste bo i en kommun och kommuner behöver därför inte marknadsföra sig på samma sätt som företag, utan kommuner har skatteintäkter som vi måste betala och dess skyldighet är att leverera välfärd till kommuninvånarna.

”Föga förvånande väljer folk var de ska bo utifrån andra kriterier.”

Andreas Bergh har studerat kommunal tillväxtpolitik och menar att det är såväl begripligt som motiverat att kommuner försöker möta ekonomiska utmaningar och demografiska förändringar med tillväxtfrämjande åtgärder, men menar att det inte sällan leder till ”sätta kommunen på kartan”-projekt.

– Jag skulle säga att det är svårt att leverera bra stadsplanering och kvalité i skolan, men ganska lätt att anställa kommunikatörer eller dra igång storvulna arenaprojekt.

Finns det något som tyder på att satsningar på arenor och badhus leder till ökad inflyttning och turism?

– Ja, det finns det. Det finns mycket forskning, men väldigt lite som är kvantitativ och utvärderande, vilket gör att vi inte vet särskilt mycket. De utvärderingsstudier som finns tyder dessutom på att det inte har någon effekt, säger Andreas Bergh och fortsätter:

– Föga förvånande väljer folk var de ska bo utifrån andra kriterier. Förmodligen är det så att det klokaste en kommun som faktiskt vill locka invånare kan göra är att förbättra för de invånare som den redan har, det vill säga: leverera kvalitet i skolor och i kommunal service, skapa bättre stadsplanering, trafiklösningar och sådana saker. Då blir man en framgångsrik kommun för dem som redan bor där, och sannolikt är chansen då också större att man lyckas locka fler.

För kommunerna väntar en ansträngd ekonomisk situation framöver. Enligt Sveriges kommuner och regioner, beräknas dem tillsammans med regionerna sakna 43 miljarder kronor år 2023.

Kristianstad är inget undantag och om två år uppskattar kommunen att det kommer saknas 260 miljoner kronor. Redan nästa år måste kommunen spara 100 miljoner kronor och en tredjedel av det – 32,6 miljoner – kommer att sparas på skola och barnomsorg.

Badhusbygget för en halv miljard kronor står dock fast. Beslutet fattades av ett splittrat kommunfullmäktige i september och invigningen är planerad till våren 2022.