Christofer Fjellner: Bekämpa förbudsivrarna
DEBATT. Årets Nanny State Index visar att Moderaterna är bland de bättre partierna i Europaparlamentet på att kämpa emot livsstilsregleringar och förmynderi. Men det räcker inte att stoppa förbudsivrarnas förslag. Vi behöver även rulla tillbaka många av de förbud och regleringar som redan finns, skriver Christofer Fjellner, EU-parlamentariker för Moderaterna.
Den här krönikan tillägnas paternalister i alla partier.
Förra veckan släppte Epicenter årets upplaga av Nanny State Index, som rankar politisk klåfingrighet. Till skillnad från tidigare år fokuserar årets upplaga på Europaparlamentet i stället för enskilda EU-medlemsländer. Glädjande nog hamnade den moderata delegationen på topp-tio-listan över mest frihetliga delegationer; runt 170 är med på listan.
Det är bra att fokus inte bara ligger på vad som händer i nationell lagstiftning. Det är långt ifrån bara nationella beslutsfattare som vill lägga sig i människors vardag. Andelen politiker som tror att de vet bättre än befolkningen vad som är det goda livet är minst lika stor i Bryssel som i Stockholm eller i de svenska kommunerna. Det är bra att frågan om förmynderi återkommande lyfts upp och att paternalism i blottläggs. Vi måste ständigt bekämpa tendenser till förmynderi – i alla partier och i alla länder.
Frågan om människor ska tillåtas göra vad de vill är en politisk fråga som är lika gammal som politiken själv. Det verkar finnas en önskan i människan att intervenera så fort andra inte agerar utifrån vår egen definition av det goda livet. Det grundläggande problemet här ligger i hur interventionister ser på andra människor. Samma sekund som jag finner det legitimt att intervenera i din livsstil har jag slutat betrakta dig som en jämlik individ. Jag anser mina beslut och önskningar vara bättre än dina och att jag därför är berättigad att ingripa i hur du lever ditt liv.
Paternalismen har tagit många former genom historien. Förr var det kyrkan som var den största paternalisten. Med stränga straff och en god präst skulle man hindras från att agera syndigt och säkra sin plats i himlen. I dag är det sällan himlen som hägrar. Inte heller är straffen för avvikare lika grova. I stället för himlen har vi ett långt och hälsosamt liv. Detta bedöms som en tillräcklig belöning, utan att man tar hänsyn till vad de extra åren fylls med eller den lycka man tvingas ge upp för att tjäna några extra år.
Andelen politiker som tror att de vet bättre än befolkningen vad som är det goda livet är minst lika stor i Bryssel som i Stockholm.
Ofta är det inte bara medborgarnas hälsa som politiker har för ögonen. Man måste också få in skattepengar för att finansiera offentliga utgifter. Vad passar då bättre än att hårt beskatta produkter som betraktas som ohälsosamma, även om de ofta är bättre än alternativet? Det är vad vi i många länder har sett hända när e-cigaretter och heat-not-burn-tekniken har introducerats. Här har vi sett skatter introduceras i flera länder runt om Europa. Samtidigt ser vi hur skatten på snus ständigt höjs. Detta trots att de är mindre skadliga än cigaretter.
En annan viktig aspekt när det gäller paternalism är frågan om ansvar. När staten ges ansvar över en viss del av ditt liv är det troligt att fler delar följer. Ofta ger människor efter ett tag upp ansvaret frivilligt. Om människor inte behöver ta ansvar för vad de konsumerar är steget inte långt till att också ge upp ansvaret över en större andel av sina pengar. Så fortsätter enligt snöbollsprincipen.
Men vad kan vi egentligen dra för slutsatser av årets index? Först och främst kan vi se att de svenska ledamöterna i Europaparlamentet i genomsnitt är glada i paternalism och att Sverige därför kommer på en mindre hedrande 23-plats. Däremot kommer partigruppen som Moderaterna tillhör, EPP, på en andraplats av partigrupperna i Europaparlamentet.
Glädjande nog kommer den moderaterna delegationen på en delad åttonde plats av alla delegationer. Med tanke på att listan omfattar omkring 170 delegationer får det betraktas som bra. Centerpartiet har däremot lyckats med bedriften att rösta för paternalism oftare än till och med Liberalerna. Jag kan också konstatera att den liberala ådran i Miljöpartiet är död, om någon betvivlat det. Partiet hamnar absolut sist på listan och har under sin tid i Europaparlamentet nästintill alltid röstat för paternalistiska förslag.
Vi moderater är långt ifrån klara. Min förhoppning är därför att inte bara Moderaterna utan alla partier får ett bättre betyg i indexet. Vi måste fortsätta att bekämpa paternalism från EU håll i största mån möjlig. Men att bara rösta emot paternalism räcker inte. Vi måste också aktivt rulla tillbaka många av de regleringar som redan finns. Vi får hoppas att vår passion är större än förbudsivrarnas.