Ekonomisk oro kommer att prägla valrörelsen

Debattämnena för söndagskvällens partiledardebatt i SVT var integrationen, pensionerna, energi och klimat samt Nato. De försämrade ekonomiska utsikterna nämndes knappt. I nästa debatt kommer det sannolikt att låta annorlunda. 

Den amerikanska centralbanken Fed höjde i veckan styrräntan med 0,5 procentenheter. Den 10-åriga räntan stack då snabbt upp över tre procent, och fortsatta höjningar väntas. I Sverige höjdes nyligen styrräntan med 0,25 procentenheter och Riksbanken väntas höja på nytt i juni. Frågan är hur kraftig den höjningen blir. Fönstret för företag och familjer med stora bolån att binda räntorna på låga nivåer har stängts. Många hushåll är tungt belånade och ett nytt högre ränteläge kommer att innebära utmaningar. 

Den högsta inflationstakten i Sverige sedan början av 90-talet. 

Förändringen i ekonomin har gått snabbt och inflationen har på kort tid nått rekordnivåer. Fler räntehöjningar är att vänta om inflationen blir varaktig och fortsätter att öka, säger Riksbanken. Inflationen i mars var 6,1 procent, den högsta inflationstakten i Sverige sedan början av 90-talet. Just nu är trenden att prognoserna för inflationen revideras upp i de flesta länder.

Alla påverkas. Häromveckan bad ägaren till min lokala indiska restaurang om ursäkt för att han känt sig tvingad att höja priserna på maträtterna med mellan 10 och 20 kronor. ”Allt har blivit jättedyrt”. 

Enligt banken SBAB kommer en genomsnittlig familj med två barn, villa och bil att drabbas av kostnadsökningar på 40 000 kronor i år. Ökade priser på drivmedel, el, mat, transporter och högre räntor gör det mesta i livet dyrare. Och då byggde SBAB:s exempel från i mars på mycket blygsamma ränteökningar. 

Kriget i Ukraina och osäkerheten om hur det egentligen står till i den kinesiska ekonomin gör läget extra svårbedömt. Men sanktionerna mot Ryssland och Europas ambitioner att snabbt göra sig kvitt beroendet av rysk olja och gas kommer troligen att bidra till fortsatt mycket höga energipriser och matpriser. 

 Allt fler svenskar är oroliga för den ekonomiska utvecklingen, och för den egna ekonomin. 

När ekonomin bromsar in blir vi mer försiktiga och håller igen på konsumtion vilket i sin tur bromsar tillväxten. Ett läge med både svag tillväxt och hög inflation är särskilt svårt att hantera. Räntehöjningar håller tillbaka tillväxten, medan budgetstimulanser kan underblåsa inflationen. 

Vi har alltså på kort tid fått ett mycket utmanande ekonomiskt läge, i tillägg till det kraftigt försämrade säkerhetspolitiska läget. Allt fler svenskar är oroliga för den ekonomiska utvecklingen, och för den egna ekonomin. 

I den svenska debatten har det hittills mest handlat om olika förslag för att underlätta för eller kompensera hushåll för de ökade el- och drivmedelspriserna. Men i takt med att utmaningarna för ekonomin blir mer kända och fler familjer börjar uppdatera sina hushållsbudgetar för ett nytt kostnadsläge så kommer sannolikt också det inrikespolitiska samtalet att påverkas på ett bredare sätt. Frågor om inriktningen för den ekonomiska politiken, skattefrågorna, och hur den svenska ekonomin ska värnas och ges förutsättningar att växa i en orolig tid kommer troligen få mer utrymme. 

Svenska val brukar vara spännande, men de brukar också präglas av ett visst mått av förutsägbarhet. Det brukar gå att hyfsat väl förutsäga vilka frågor som kommer att dominera, och partierna brukar också kunna planera för sina valrörelser med god framförhållning. 

Det blir svårare att gå fram med förslag om skattehöjningar.

I år gäller inget av detta. All planering har fått omprövas, på grund av krig i Europa, en sannolik Nato-ansökan, och ett alltmer oroligt ekonomiskt läge. På sina håll har nog den här nödvändiga omprövningen av gamla valplaner skett både motvilligt och väl långsamt, men nu börjar det nya läget sjunka in. 

Ett ökat fokus på den ekonomiska politiken kommer att påverka förutsättningarna för det svenska valet på flera sätt. När fler upplever att allt blir dyrare och att pengarna inte räcker till så ökar väljarnas intresse för ekonomin och förmågan att över tid värna en stark ekonomisk utveckling. Det blir svårare att gå fram med förslag om skattehöjningar och andra förslag som negativt påverkar människors privatekonomi. 

För både Socialdemokraterna och Moderaterna blir det centralt att övertyga väljarna om förmågan att leda en regering som tar ansvar för ekonomin i oroliga tider. Vi kommer sannolikt att få en tydligare konfliktlinje mellan regeringsalternativen i den ekonomiska politiken, och även större spänningar inom de respektive regeringsunderlagen. 

Ett spretigt rödgrönt regeringsunderlag, i kombination med en tuff linje från Vänsterpartiet och Miljöpartiet med krav på inflytande efter storlek, kan skapa problem för Socialdemokraterna. Hur blir det med skatterna, villkoren för ISK-sparande och den ekonomiska politiken efter att Socialdemokraterna kompromissat med Vänsterpartiet och Miljöpartiet?