Försvaret borde öka antalet frivilliga

Försvarsmakten växer för fullt. Antalet värnpliktiga ökar varje år samtidigt som den svenska integrationen in i Nato är i full gång. Finland ska nyligen ha vänt sig till Sverige med förfrågan om att skicka svenska officerare till finska Lappland, rapporterar Svenska Dagbladet. Målet är att förstärka Natos närvaro i Sodankylä, en strategiskt belägen ort vid ryska gränsen vars huvudsakliga militära bemanning består av värnpliktiga. Givet den geopolitiska situationen är det självklart att Sverige ska svara positivt på begäran. Men det faktum att finska värnpliktiga står redo vid ryska gränsen i Sodankylä föder frågan om värnpliktiga svenskar också kommer skickas ut i Europa vid eventuellt krig, något som även många värnpliktiga frågat sig, men som varken den här eller förra regeringen haft något svar på. 

I och med Nato-medlemskapet accelererar det militära samarbetet mellan de nordiska länderna och Baltikum. Det är kärnan i Östersjöregionens skydd mot Ryssland. Därför är det helt rätt att regeringen i april beslutade att en bataljon på cirka 500 man ska stationeras i Lettland för att stärka Natos så kallade “snubbeltrådsskydd” längs den ryska gränsen. Samarbetet visar dock hur få soldater Sverige faktiskt har. Lettland, som har en tiondel av den svenska befolkningen och som till ytan är ett dubbelt Småland, har i stort sett lika många soldater som Sverige. Den lettiska armén består av 25 000 personer. Den svenska försvarsmakten har ungefär lika många yrkessoldater, men många av dem jobbar deltid. 

Sverige behöver fler soldater. Regeringens mål är att försvarsmaktens krigsorganisation ska uppgå till drygt 90 000 personer plus reserver när den är fullt bemannad. För att nå målet planerar man för en stor ökning av antalet värnpliktiga.

Värnplikt är dock ovanligt i andra europeiska länder. Inte ens Ukraina sänder sina yngsta till fronten.

Värnplikt är dock ovanligt i andra europeiska länder. Inte ens Ukraina sänder sina yngsta till fronten. Bland Natos medlemsländer är det Danmark, Finland, Sverige, Österrike, Grekland, Turkiet och numera även de baltiska länderna som har ett värnpliktssystem. Finland är landet med den största andelen värnpliktiga i Nato. Med Sveriges och Finlands intåg i alliansen har mängden värnpliktiga i Nato ökat mycket. 

Frågan om de värnpliktigas roll är svår. För många är det ett självklart val att skydda sitt eget land vid händelse av krig, men huruvida samma ansvar borde gälla när man blir tvingad till att skydda andra länder är knepigare. Det är någonting som inte känns helt rätt med att tvinga 20-åringar att kriga för andra länder. Enligt Natos regler kan yrkessoldater skickas till andra länder, men de har också valt det, för värnpliktiga är situationen annorlunda. 

Försvarets krigsorganisation ska tredubblas på bara några år. Värnpliktiga bör inte stå för den stora delen i den ökningen. Fokus måste ligga på att också öka andelen frivilliga engagemang, som yrkessoldater och hemvärnspersonal.

Sverige bör även inrätta fler frivilliga former av anställning i försvaret.

Sverige bör även inrätta fler frivilliga former av anställning i försvaret. Ett system för vad som kan kallas CSN-soldater borde införas, vilket skulle innebära att en person som gör värnplikten ska kunna få sin universitetsutbildning betald, men i utbyte mot att den till exempel repar på somrarna, och är beredd att åka till andra länder i Nato om det skulle behövas och yrkessoldaterna inte skulle räcka till. Värnplikten gör att den allmänna militära kunskapen i samhället ökar, vilket är bra, men det är inte vettigt att tvinga ungdomar att kriga för andra länder. 

I ett system där antalet frivilliga soldater ökar kan de värnpliktiga skonas betydligt längre. Nato är nytt och kommer innebära vissa nya situationer, men de värnpliktiga behöver få svar på om de ska skickas till andra Nato-länder vid händelse av krig. Annars riskerar de att hamna i kläm.