Äntligen får vi ordentlig valhemlighet i Sverige
Äntligen rör det på sig i valhemlighetsfrågan. Det svenska systemet har länge gjort det för enkelt att dra slutsatser om hur andra röstar, och för svårt att värja sig mot insyn i röstningsförfarandet. Nu är en förbättring inom synhåll, men först efter valet.
Sverige har en väldigt lång demokratisk tradition. Vi har några av världens äldsta demokratiskt antagna och fortfarande gällande lagar, som Byggningabalken från 1736. Ändå har vi ett system där valhemligheten inte fullt ut garanteras för dem som utövar sin demokratiska rättighet.
För att valhemligheten verkligen ska fungera måste systemet måste vara uppbyggt så att det minimerar möjligheten för människor att påverka andras val. Den som röstar ska helt enkelt inte behöva anstränga sig särskilt mycket för att hålla sitt beslut hemligt.
Dagens system, där var och en får plocka valsedlar fullt synligt inför alla andra i lokalen, lever helt enkelt inte upp till detta. Visst, det går att ta en från varje parti och på så sätt garantera att ingen kan räkna ut vad man faktiskt stoppar i kuvertet, men det duger inte för att skydda den som blir utsatt för press. Det är egentligen ganska enkelt – om person A otillbörligen fått person B att lova att rösta på ett visst parti, och för att säkerställa att så är fallet följer med person B till vallokalen, kan B inte utan att avslöja för A välja att rösta på ett annat parti, även om B plockar av alla valsedlar. Det blir direkt tydligt för A att B inte tänker uppfylla sitt löfte.
Det finns tak och lov inte något som tyder på att den situationen är vanlig, men bara risken att den förekommer är en brist i vårt demokratiska system. Och vi vet att det finns alldeles för många människor som lever i destruktiva relationer där den ena bryter ner och kontrollerar den andra. Även deras valhemlighet måste garanteras, och det är faktiskt anmärkningsvärt att det dröjt ända till 2017 innan ett skarpt förslag läggs fram för att förbättra situationen.
Nästa Europaparlamentsval blir lite hemligare, och därmed lite friare.
Poängen med detta verkar dock inte ha slagit brett i befolkningen. Så sent som för ett år sedan presenterade Visma en Sifo-undersökning som visade att 40 procent av befolkningen anser att ett digitalt röstningsalternativ bör erbjudas i de allmänna valen.
Intressant nog var yngre mer tveksamma till detta än äldre. Kanske för att de begriper att om man flyttar in en potentiell röstningslokal i varje hem, då ökar man också riskerna för att valhemligheten röjs, och risken för att människor försöker påverka varandra på ett sätt som inte är tillåtet.
Tack och lov har idén om digital röstning avfärdats av utredningarna i frågan. Det förslag som nu kommer från Justitiedepartementet är däremot väl avvägt och löser problemet vi har där väljare öppet tvingas hämta valsedlarna i dag. De ska framöver hållas avskärmade, så att andra inte kan se vilka valsedlar som plockas. Det gör att man inte heller själv behöver vidta någon extra ansträngning för att skydda sin valhemlighet – systemet blir helt enkelt bättre uppbyggt genom en väldigt enkel åtgärd.
Ska man säga något negativt om förslaget som nu ligger på bordet så är det att det inte föreslås träda i kraft förrän den 1 oktober 2018 – alltså lite drygt tre veckor efter vårt nästa allmänna val. Man räknar dock med att kunna sjösätta systemet tills det åter är dags att gå till valurnorna, under försommaren 2019. Vi kan helt enkelt se fram emot att nästa Europaparlamentsval blir lite hemligare, och därmed lite friare. Det är något alla bör välkomna.