Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

KDU: Segregation får inte accepteras

DEBATT. När Siri Steijer skriver att segregation och värderingsskillnader i sig inte är ett problem, och anklagar KD för att överdriva frågan, glömmer hon samhällsgemenskapens betydelse, skriver Christian Carlsson (KDU). Politiker ska inte bestämma vilka värderingar människor ska ha eller var de ska bo, svarar Steijer.

CHRISTIAN CARLSSON, KDU:

Siri Steijer, programansvarig för arbetsmarknadsfrågor vid Timbro, skriver i Aftonbladet att integration tillmäts överdriven tyngd och kritiserar Kristdemokraterna för att vara en del av ett korståg mot segregation.

Steijer menar å sin sida att ”segregation är i sig inget problem” utan ”något vi måste acceptera”. Hon skriver dessutom att kulturell segregation kan förenkla, då det skapar mindre friktion och konflikter, samt att vi borde ”välkomna framväxten av etniskt präglade stadsdelar”.

KDU håller inte med. Sverige ska präglas av samhällsgemenskap, inte segregation. Vi delar inte den liberala drömmen där våra bostadsområden förvandlas till etniskt och kulturellt segregerade stadsdelar. Vi eftersträvar inte ett svenskt Somaliatown eller Little Iraq. Tvärtom. Vi vill föra en politik som syftar till att motverka framväxten av parallellsamhällen.

”För staten ska det kvitta vilka språk som människor behärskar. Det ska också kvitta vad människor har för värderingar och huruvida vissa väljer att endast beblanda sig med religiöst, etniskt, estetiskt eller politiskt likasinnade”, skriver Steijer. Problemet är att detta inte alls kvittar. Kultur räknas.

Integrationspolitiken kan inte stanna vid fler vägar till jobb, färre bidrag eller stärkta språkkunskaper.

Varje samhälle är i behov av en gemensam kultur och värdegrund för att hålla samman. Känslan av gemenskap är viktig för att främja medmänsklighet, solidaritet och viljan att bidra till det gemensamma. Vi kristdemokrater har därför talat om vikten av samhällsgemenskap och behovet av en gemensam värdegrund sedan partiet bildades.

Språket har avgörande betydelse för vår identitet, och hur människor identifierar sig påverkar ansvarskänslan och villigheten att bidra till det gemensamma. Ett samhälles ekonomiska framgång är dessutom beroende av förmågan att samarbeta, något som bygger på tillit. Sverige har hittills haft en hög grad av tillit, men stor invandring riskerar att minska densamma, både inom och mellan grupper i Sverige. Vi behöver därför fästa större vikt vid integration – inte mindre.

Integrationspolitiken kan inte stanna vid fler vägar till jobb, färre bidrag eller stärkta språkkunskaper. Den måste också syfta till att personer som invandrat till Sverige anpassar sig till det svenska samhället på ett sätt som gör att de identifierar sig som svenskar, känner ansvar för samhällsgemenskapen och tar till sig vår västerländska värdegrund.

När vi i KDU förespråkar utökad och obligatorisk samhällsorientering som krav för försörjningsstöd, språk- och medborgarskapstest för den som vill bli medborgare eller säger nej till böneutrop från moskéer som proklamerar islam över svenska stadsdelar, så handlar inte det om ett försök att kontrollera vad människor tycker. Det handlar inte heller om att tvinga någon att byta religion. Det handlar helt enkelt om att skapa förutsättningar för fler att bli en del av det svenska samhället.

Christian Carlsson, förbundsordförande för KDU


SIRI STEIJER SVARAR DIREKT:

I en replik på min text i Aftonbladet menar KDU att staten absolut bör styra hur och var människor väljer att leva sina liv. KDU motsätter sig Somaliatown eller Little Iraq, men skulle sannolikt inte uppskatta om de egna väljarna i frikyrkemeckat Jönköping blev ändamål för ett statligt integrationsprojekt, i syfte att spädas ut med de mer sekulära delarna av befolkningen.

Ungdomsförbundet skriver också om vikten av en gemensam värdegrund och anser uppenbarligen att moderpartiet, som balanserar på riksdagsspärren, kan representera någon typ av allmängiltiga svenska värderingar.

Kom, mot förmodan, den del av KD:s väljare som motsätter sig abort till makten, skulle nog många avstå den åsikten. På samma sätt skulle abortmotståndare inte vilja se sin åsikt bannlyst. Det är detta som är kärnan: Staten är ingen neutral aktör, utan utgörs av politiker som precis som andra människor har subjektiva preferenser. Att öppna för statlig reglering av värderingar är det absolut dummaste att göra för att skydda sig mot andras kulturer.

Det är heller ingen liberal dröm att bostadsområden blir etniskt präglade stadsdelar. Det handlar om att människor, även muslimer, ska få leva som de vill. För borgerliga partier borde det vara en självklarhet att politiskt uppsatta mål för ett förment bättre utfall för kollektivet måste stå tillbaka för grundläggande rättigheter i sammanhang som detta. Annars är vi inne på en väldigt farlig väg.