Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Kvotera inte sönder försvaret

På internationella kvinnodagen valde Försvarsmakten att följa strömmen och ta ställning mot den höga andelen män i militären. Försvaret ser även över sina fysiska krav i syfte att öka andelen kvinnor som gör värnplikt. Den sortens kvoteringsfeminism är det sista försvaret behöver.

Bild: Bezav Mahmod/Försvarsmakten.

Hur kan ett av världens mest jämställda länder ha en försvarsmakt där knappt en femtedel är kvinnor? Det är inte försvarbart. Vårt arbete för att bli mer likt det land vi försvarar fortsätter. Ett jämställt försvar är ett starkare försvar.

Det skrev Försvarsmakten på sin Facebooksida i fredags. Det har blivit en modern tradition att dela med sig av den sortens spännande och nytänkande budskap på internationella kvinnodagen. Såväl dagligvaruhandel som vill lyfta försäljningssiffrorna och samhällsinstitutioner som känner ett behov av offentliga ryggdunkar passar på den åttonde mars. Oftast är det mest tröttsamt, ibland lite pinsamt, men när Försvarsmakten gör det är det problematiskt på allvar.

Fundera ett ögonblick över Försvarsmaktens inledande fråga. Hur kommer det sig egentligen att ett av världens mest jämställda länder har en försvarsmakt där knappt en femtedel är kvinnor?

Svaret är meritokrati. Det är just eftersom försvaret ställer samma krav på alla sökande som huvuddelen av de antagna och anställda är män. 200 000 år efter att homo sapiens utvecklades borde det inte fortfarande behöva sägas, men det finns biologiska skillnader mellan män och kvinnor. En av dem rör den genomsnittliga muskelstyrkan. Det innebär att även om lika många män som kvinnor skulle vilja genomgå en grundläggande militär utbildning, så skulle med största sannolikhet fler män bli antagna, eftersom fler män skulle klara de fysiska grundkraven.

Somliga skulle förstås påstå att det är normer och strukturer eller ”dålig” marknadsföring som minskar kvinnors intresse av att söka sig till försvaret. En del, däribland tyvärr Försvarsmakten själv, menar att försvaret därför ska anstränga sig mer för att nå ut till kvinnor än till män, och har satt upp målet att öka andelen kvinnor i försvaret.

Ett led i detta är att förändra bilden av Försvarsmakten.

– Vi vet att ju starkare vi visar upp uniform, kamouflage eller stridsliknande situationer, ju mindre tilltalade känner sig kvinnor. Där gör vi aktiva val och försöker lyfta fram den mänskliga aspekten. Yrket är inte vapnen utan människorna, sade Försvarsmaktens dåvarande marknadschef Robert Forss till Sydsvenskan 2017.

Men Försvarsmakten ska inte bekämpa människors fria val i övertygelsen att abstrakta strukturer tvingade fram dem. Försvarsmakten ska bekämpa yttre fiender. Det är ett uppdrag som involverar uniform, kamouflage och stridsliknande situationer, eftersom Försvarsmaktens uppdrag ytterst är att försvara landet i krig.

De kvinnor Försvarsmakten behöver är de kvinnor som inte behöver kvoteras in eller lockas att söka med uppmjukade budskap.

Risken är att Försvarsmakten går ännu längre än att mjuka upp bilden av sig själv i jakt på en mer PR-mässig könsbalans. Polismyndigheten har redan sänkt de fysiska kraven för kvinnor i syfte att kvotera in fler. Södertörns brandförsvarsförbund prioriterade tio sökande utan brandmannautbildning eller tidigare erfarenhet, varav fem var kvinnor och två inte ens klarade de fysiska testerna, framför män med utbildning i räddnings- och säkerhetsarbete. Och för en månad sedan kunde man läsa att Försvarsmakten ”ser över” de fysiska kraven i syfte att få fler kvinnor att göra värnplikt:

– Just i muskelstyrka så är det ingen tvekan om att männen är före. För oss gäller det då att ha rätt krav på rätt befattning, så vi inte har ett för högt muskelkrav i förhållande till vad befattningen gäller, sade försvarets personaldirektör Klas Eksell till SR.

När grundläggande säkerhetsfunktioner i samhället sänker sin egen kvalitet i syfte att haka på en feministisk trend är det inte som när butikskedjor erbjuder kvinnodagsrabatt eller Fotografiska försöker plocka billiga poänger genom att höja biljettpriset för män. Det är ett säkerhetsproblem.

Ett jämställt försvar är bara ett starkare försvar om man menar jämställdhet i termer av lika möjligheter, där alla får samma uppmuntran att söka och alla bedöms på likadana grunder. Den sortens skadliga jämställdhet som svensk offentlighet har fastnat för, där lika möjligheter offras till förmån för lika utfall, leder inte till ett starkare försvar, utan ett svagare. Det kvittar hur goda intentionerna är; prioriterar man andra egenskaper före lämplighet och kompetens kommer konsekvenserna för verksamheten att bli negativa.

Det är även en av riskerna med Försvarsmaktens försök att sopa allt som har med militärt försvar att göra under mattan till förmån för ”den mänskliga aspekten”. Försvaret ska inte kamouflera kärnan i verksamheten i syfte att attrahera personer som bedöms ogilla uniformer, kamouflage eller stridsliknande situationer. De kvinnor Försvarsmakten behöver är de kvinnor som inte behöver kvoteras in eller lockas att söka med uppmjukade budskap.

Sveriges försvar är redan bristfälligt. Det sista Försvarsmakten behöver är kvotering. Försvaret ska inte sträva efter en jämn könsbalans utan efter ett säkrare Sverige, även när de två står i konflikt med varandra.