Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Låt inte polisutbildningen bli som lärarutbildningen

Polisens HR-avdelning vill att även de som misslyckas med de fysiska testerna ska antas till polisutbildningen. Begåvningskraven har redan sänkts. Behovet av fler poliser är skyhögt, men är det något det svenska utbildningsväsendet borde ha lärt sig vid det här laget, är det att låga antagningskrav inte för något gott med sig. Se bara på lärarutbildningen.

Bild: Greg.

Minst tio kilos utrustning bär en polis i yttre tjänst runt på. Skyddsväst, batong och tjänstevapen. Ibland även skyddshjälm och sköld. Iförd detta ska polisen kunna skydda sig, brotta ned våldsamma personer, bära skadade och berusade personer. Ofta i fientliga miljöer.

Med andra ord: Man behöver vara fysiskt stark. Därför möts den som söker till polisutbildningen bland annat av en testcykel och en marklyftmaskin. Ändå är kraven, enligt Rekryteringsmyndighetens chefsläkare Björn Bäckstrand, ”måttliga”.

– Har du en normalgod kondition och styrka så klarar man testet.

Nu föreslår polisens HR-avdelning att även den som misslyckas med de måttliga kraven till det krävande yrket, ska antas till utbildningen. Inför sin examen får de göra om testet för att kunna ta examen. Misslyckas de, går alltså en dyr utbildningsplats till spillo – men det är inte det största problemet.

Nyligen sänkte polisutbildningen begåvningskraven, från en fyra till en trea på en niogradig skala. En normalbegåvad person brukar få mellan fyra och sex. Regeringens utredare har till och med föreslagit att begåvningskraven och personlighetstestet avskaffas helt.

Ett yrke som är så farligt, obekvämt och psykiskt påfrestande som polisyrket utan att det reflekteras i lönen, behöver prestige för att locka bra människor.

Visst finns ett desperat behov av fler poliser, men det som behövs är bra poliser, inte vem som helst som tagit simborgarmärket och kan lämna ett rent urinprov. Att sänka trösklarna in till polisutbildningen kommer inte bara att leda till att mindre lämpliga personer antas; det kommer också att sänka yrkets prestige. Och ett yrke som är så farligt, obekvämt och psykiskt påfrestande som polisyrket utan att det reflekteras i lönen, behöver prestige för att locka bra människor.

Läraryrket, exempelvis, var ett prestigeyrke. I dag kan man med god marginal bli lärare bara man kryssar i alternativ A på högskoleprovets samtliga flervalsfrågor. Blotta kännedomen om hur lite det krävs för att utbilda sig till lärare gör att läraryrket sjunker i mångas ögon, lärarlegitimation eller inte. Skolsystemet gör sig självt en björntjänst när det väljer det enklaste sättet att åtgärda lärarbristen, i stället för att sätta högre krav. Man borde locka bra pedagoger med ett attraktivt yrke, inte signalera att vem som helst kan bli lärare.

Polisutbildningen riskerar att placera sig själv i en liknande nedåtgående spiral om den inte håller gränsen mot olämpliga sökande. Och att dra hela yrkeskåren med sig i fallet. Minns videon som spreds tidigare i år, där tre poliser misslyckas med att brotta ned en aggressiv man. Den sortens publicitet är förödande för ett yrke vars status och goda rykte är dess främsta lockelse, och att ta in personer som inte ens klarar måttliga styrkekrav skickar samma signaler.

Polisen har inte råd att riskera sitt goda rykte genom att utbilda personer som inte klarar de fysiska kraven. Om för få lämpliga personer söker, måste de locka till sig lämpliga personer, inte nöja sig med olämpliga. Höj lönen, gör arbetsbelastningen rimligare, öka säkerheten. Låt inte utbildade poliser tjäna mindre än de civilanställda utredarna.

Och anta framför allt inte in fler blivande poliser till vilket pris som helst. På lång sikt är kvaliteten mycket viktigare än kvantiteten.