Samhälle Ledare
Ledare: S ”nya” jobbpolitik är gammal skåpmat
Socialdemokraternas vallöften på arbetsmarknadsområdet kan låta ambitiösa, men är i de flesta fall gamla misslyckade reformer med nya namn, skriver Albin Zettervall, arbetsmarknadsansvarig på Timbro.
Nu har Socialdemokraterna presenterat sitt valprogram. Att bekämpa och pressa tillbaka arbetslösheten blir ett av Socialdemokratins huvuduppdrag under nästa mandatperiod, berättade Mikael Damberg på presskonferensen, och menar att det nu behövs en regering som tar arbetslösheten på allvar. Tyvärr är politiken de föreslår både gammal och dyr skåpmat som kommer öka arbetslösheten och minska sysselsättningen.
Ett av alla vallöften Socialdemokraterna går till val på är återigen Stefan Löfvens 90-dagarsgaranti. Denna gång under namnet ”Jobbkontrakt för unga”, som innebär att unga arbetslösa ska anvisas till jobb, utbildning, praktik eller arbetsträning inom tre månader. Inför valet 2014 slog Stefan Löfven fast att 90-dagarsgarantin var deras viktigaste vallöfte och att reformen skulle beröra 50 000 unga.
S lovade 32 000 traineejobb (det blev 545 stycken), 13 000 utbildningskontrakt (det blev 4 172) och 5 000 anställningar i offentlig sektor genom social upphandling (det blev 180 jobb). För att inte tappa ansiktet valde S att i stället ändra målet och definiera garantin annorlunda; till exempel räknades ett telefonmöte med den arbetslöse ungdomen som tillräckligt för att 90-dagarsgarantin skulle vara uppfylld.
Ett annat löfte från Socialdemokraterna är att skapa traineeplatser på myndigheter för arbetslösa nyexaminerade. År 2005 införde Göran Perssons regering en liknande reform, som då kallades ”akademikerjobb”. Det utlovades 8 000 jobb på myndigheter för arbetslösa akademiker. Under våren 2006 hade totalt två personer fått ett “akademikerjobb”. Den här gången vill inte Socialdemokraterna svara på hur många nya akademikerjobb de ska skapa. Det är ytterst osannolikt att de kommer lyckas denna gång när de dessutom saknar konkreta mål och ambitioner.
När Göran Persson lovade 8 000 jobb hade under våren 2006 två personer fått ett “akademikerjobb”.
Socialdemokraterna verkar också för utbyggda bidragssystem. De vill att fler ska få omställningsstudiestöd, som är ett bidrag på max 24 800 kronor i månaden, som främst går till högskoleutbildade personer som är etablerade på arbetsmarknaden. Syftet är att de ska stärka sin position på arbetsmarknaden genom utbildning. Bidraget är ofta onödigt då de som mottar bidraget redan skulle läsa sina utbildningarna i hög utsträckning – även utan extra bidrag. I år kostar bidraget 7,3 miljarder kronor. Hur många fler miljarder Socialdemokraterna vill slänga in är oklart, eftersom att de inte vill, eller kan, berätta det.
En mer generös A-kassa under längre perioder är ett annat förslag som S driver. Det är ett tydligt exempel på politik som ökar arbetslösheten och minskar sysselsättningen. Även här vägrar Socialdemokraterna ge något tydligt besked om hur A-kassan ska förändras, förutom att avskaffa nedtrappningen efter 100 dagar. Det kommer att öka arbetslösheten med 4 600 personer, samt minska tillväxten och sysselsättningen. Till det kommer en avskaffad karensdag, vilket enligt en statlig utredning beräknar leda till mellan 1,7 och 5,3 miljoner fler dagar med sjuklön per år – en mycket stor kostnad för företagen.
Utöver dessa förslag finns det mer diffusa reformidéer. Bland annat om en ”jobbtrappa”, som ska innebära hårda krav att bli anvisad till olika insatser, men där Magdalena Andersson inte kan svara på vilka konsekvenser som väntar den arbetslöse om denne inte vill delta i insatsen. De pratar även om stora satsningar på arbetsmarknads- och yrkesutbildningar. Sedan regleringsbrevet 2020 har Arbetsförmedlingen haft uppdrag att öka antalet i utbildningar, och trots ansträngningar har man haft svårt att få till någon större ökning på grund av svårigheter att identifiera arbetssökande med rätt förutsättningar att ta till sig en sådan utbildning. De vill även kasta mer pengar på en av Sveriges minst populära och framgångsrika myndigheter: Arbetsförmedlingen. Enligt företagen själva är myndigheten den rekryteringskanal som fungerar sämst.
Sammanfattningsvis är kärnan i den socialdemokratiska arbetslinjen gamla misslyckade förslag med nya namn, men också höjda bidrag som ökar arbetslösheten och minskar drivkrafterna att arbeta. För att vara ett parti som påstår att det är ”dags att ta arbetslösheten på allvar” är man uppseendeväckande oseriös. I realiteten kommer det kosta skattebetalarna miljarder för en sämre fungerande arbetsmarknad.