Idéer Essä
Marknadssamhället skapade vår fritid
Det marknadssamhälle som så många gillar att kritisera är anledningen till att vi idag har mer fritid än någonsin. Utan marknadens innovationskraft hade vi fortfarande tvättat våra kläder för hand, skriver Henrik Dalgard.
Under vintern har det återigen skrivits en rad artiklar som kritiserat marknadssamhällets strukturer. Exempelvis skrev Johannes Klenell i Svenska Dagbladet, utifrån debatten om Magdalena Anderssons städhjälp, om hur dagens samhälle tvingar människan att enbart tänka på sig själv och göra en rad svåra val. En av Klenells avslutande formuleringar sammanfattar texten väl: ”Det provocerande är inte att någon köpt städhjälp, utan ett samhälle så pressat att vi upplever hjälpen som ett måste.”
Klenells text, och de många andra som skrivits på ämnet, präglas alla av en liknande bakomliggande logik. Det marknadsekonomiska systemet ses som påtvingat och något som styr människan till vissa bestämda beteendemönster, in i ett konsumistiskt ekorrhjul där allt handlar om de egna personliga önskemålen. Allt mer av livet centreras runt karriären och att själv tvingas välja sina barns skolgång och sin egen sjukvård. Det som inte hinns med i form av exempelvis hemarbete outsourcas till marknaden, vilket skapar en ny underklass med osäkra arbetsvillkor som ska tjäna medelklassens önskningar.
Frågan som marknadssamhällets kritiker dock inte ställer är: Jämfört med vad? Vilken historisk period har präglats av bättre villkor för människan eller vilken avlägsen utopi skulle kunna göra det? Faktum är att människor aldrig haft så mycket fritid som i dag, och den bakomliggande anledningen till detta faktum är just det som så många i dag kritiserar – marknadssamhället.
***
Under julledigheten cirkulerade en video på sociala medier med titeln ”How nordic people do laundry”. Videon visar en ung kvinna som kämpar med att såga upp en isvak där hon sedan kan tvätta sina kläder för hand. Sedan pulsar hon genom meterdjup snö i ett yrande snöfall med en tvättkorg på axlarna för att kunna hänga upp tvätten på en frusen tvättlina.
Videon var såklart skämtsamt menad, men historiskt ligger den inte långt ifrån verkligheten.
Per Anders Fogelströms klassiska Stad-serie följer Henning och Lotten Nilssons strävan att i 1800-talets Stockholm skapa sig ett bättre liv för sig själva och sina barn. Läsaren får följa hur paret i timmar skurar sin lilla stuga uppe i Vita bergen fri från loppor och ohyra, hur Henning sliter med det dagsavlönade arbetet nere i hamnen och hur Lotten under vintertid för hand tvättar nere vid Hammarby sjö. I seriens andra del Barn av vår stad är tvättandet det som till slut kostar Lotten livet när hon faller genom isen.
Stad-serien är förstås en fiktiv berättelse, men den är byggd på ett gediget källmaterial, och Fogelström är en av de som mest precist skildrat vardagen för vanliga människor i den svenska historien. Det som till slut gjorde att de verkliga människor som Lotten representerar inte längre behövde slita i timmar, och ibland riskera livet, för att tvätta sina egna kläder var att Sverige accepterade den fria marknaden.
År 1864 genomfördes näringsfrihet i Sverige och både kvinnor och män blev fria att starta företag. När människor blev fria att skapa, upptäcka och ägna sig åt kommersiell verksamhet var det precis vad de gjorde, och fram mot 1800-talets slut slog industrialiseringen igenom på allvar i Sverige. Urbaniseringen tog fart när människor sökte sig in till städerna i jakt på ett arbete i de nya fabrikerna och i jakt på ett bättre liv.
Med dagens mått mätt var arbetsförhållandena förfärliga, men fabriksarbetarna kom från arbete inom jordbruket där svält och nöd var ständigt närvarande eller från dåtidens manufakturer som präglades av näst intill slavliknande förhållanden. Nu fick de en förutsägbar inkomst och kunde planera sina liv i större utsträckning än förr.
Under slutet av 1800-talet och under 1900-talets första decennier var Sverige en av de ekonomier som växte snabbast i världen, och på bara drygt 50 år gick landet från att ha varit ett fattigt jordbrukssamhälle till att bli ett modernt industriland. När den andra industriella revolutionens innovationer, som förbränningsmotorn och elektrifieringen av industriella moment, på allvar började integreras i ekonomin blev Sverige inte bara ett industriland utan också ett konsumtionssamhälle.
Läs också:
Nu kunde den vanliga människan köpa produkter som kylskåp och tvättmaskiner, något som bara decennium tidigare hade varit otänkbart. Författaren och professorn Hans Rosling beskriver väl vad den materiella utvecklingen betydde när han i föreläsningen ”The magic washing machine” beskriver hur hans familj i början på 1950-talet för första gången köpte en tvättmaskin.
Under flera år hade familjen sparat pengar för att kunna göra köpet, och när maskinen för första gången skulle användas bjöds delar av släkten in för att se på. Under stora delar av sitt liv hade Roslings mormor värmt vatten med hjälp av vedträn för att sedan handtvätta sina kläder. När familjen nu skulle använda maskinen krävde Roslings mormor att vara den som tryckte på startknappen och satt sedan under hela tvättprogrammets tid på en stol framför maskinen för betrakta processen. Bara 70 år tidigare hade människor likt Lotten frusit nere vid Hammarby sjö när de skulle tvätta sina kläder; nu gjorde en maskin jobbet.
Tvättmaskinen i vår källare gör att vi kan lägga timmar på att ta en promenad i skogen och lyssna på musik eller läsa en bok.
Det marknadssamhälle som så många i dag kritiserar är med andra ord inte något som stjäl tid från människan genom att tvinga in henne i ett ekorrhjul. Marknadssamhället, och den innovation som lägger dess grund, är anledningen till att vi i dag har mer fritid än någonsin tidigare. Tvättmaskinen i vår källare gör att vi kan lägga timmar på att ta en promenad i skogen och lyssna på musik eller läsa en bok. Tjänster som Foodora gör att vi då och då kan sätta guldkant på tillvaron genom att beställa hem färdiglagad mat, och Voi och Uber gör att vi kan komma fram snabbare till våra vänner.
Utvecklingen syns även i statistiken. Enligt OECD och Our World in Data jobbade den genomsnittlige arbetaren år 1870 3 436 timmar per år i Sverige. Runt 1950, när Roslings familj äntligen hade råd att köpa sin tvättmaskin, låg siffran på 1 989 timmar. År 2020 låg den på 1 424 timmar.
Klenell med fleras kritik om att dagens marknadssamhället skapat djupa orättvisor, i form av en underklass vars syfte är att garantera den övre medelklassens fritid, landar också fel. Problemet med en sådan syn på samhället är att den är alltför statisk. För den som fryser samhället i en ögonblicksbild kan dagens inkomstfördelning eller klasstruktur te sig som orättvis. Samhällen är dock inte frysta ögonblicksbilder utan dynamiska och i ständig förändring.
Den som inser detta faktum ser att företag som exempelvis Foodora erbjuder en enkel väg in på arbetsmarknaden, något som öppnar upp dörrar för exempelvis studenten som behöver dryga ut studielånet eller en nyanländ som behöver en startpunkt för att kunna skapa sig ett bättre liv i ett nytt land. Även ett sådant arbete kan utgöra en språngbräda för en framtida klassresa.
Människor måste tillåtas vara fria att skapa, upptäcka och utbyta nya idéer utan att kvävas i jakten på jämlikhetsideal.
Den materiella utvecklingen fungerar enligt samma logik. Dagligen uppfinns nya produkter och tjänster, och tack vare marknadssamhällets masskonsumtion blir dessa tillgängliga för allmänheten och inte enbart för eliten. I dag har vi ingen aning om vilka produkter vi kommer ha tillgång till i framtiden precis som Lotten och Henning inte kunde drömma om den tvättmaskin som Roslings familj kunde köpa.
För att en sådan materiell utveckling fortsatt ska vara möjlig krävs det dock att dess bakomliggande drivkraft i form av marknadssamhället bevaras. Människor måste tillåtas vara fria att skapa, upptäcka och utbyta nya idéer med varandra och inte kvävas i jakten på jämlikhetsideal.