Misslyckade extrajobb belönas med miljoner
Extratjänsterna – helsubventionerade anställningar i offentlig sektor – beskrevs som en framgång. I själva verket visar de sig ha gynnat personer med minst gymnasial utbildning snarare än dem längst från arbetsmarknaden. Trots det har regeringen avsatt en halv miljard kronor för att muta kommuner att införa ännu fler extratjänster.
I januari meddelade Arbetsförmedlingen att över 11 000 personer fått en extratjänst – en helsubventionerad anställning i offentlig sektor. Myndigheten slog sig för bröstet och konstaterade att regeringens löfte om svindyra anställningssubventioner nu äntligen infriats. Analyschef Annika Sundén deklarerade att den här typen av insatser riktade till grupper som står långt från arbetsmarknaden uppenbarligen ger resultat.
Nu visar det sig att extratjänsterna har ”träffat fel målgrupp”, som Sveriges radio uttrycker det. Det är inte personer som står långt ifrån arbetsmarknaden som får hela sin lön subventionerad av skattebetalarna. Enligt statistiksajten Arbetsmarknad.se har majoriteten av extratjänsterna i stället gått till personer som har gymnasieutbildning, och därmed redan står nära arbetsmarknaden. En fjärdedel har till och med en eftergymnasial utbildning.
Majoriteten av de 11 000 personerna med extratjänster tillhör alltså inte ”de grupper som står långt från arbetsmarknaden”, som analyschef Annika Sundén påstår. Regeringen vill lägga svindlande 30 miljarder på extratjänster de fyra kommande åren, och pengarna verkar inte ens gå till dem som verkligen behöver hjälp.
När även högkompetent arbetskraft inkluderas, är det inte konstigt att extratjänsterna blir fler. Men det finns fler skäl till att kommunerna, som tidigare varit helt ointresserade av subventionen, plötsligt blivit entusiastiska. Regeringen har nämligen infört ett nytt bonussystem, där de kommuner och landsting som lyckas pressa in flest extratjänster i sina verksamheter under 2018 får ett saftigt tillskott i kassan.
Att sopa resultatet av alla utlovade prestigereformer under mattan är svårt.
Regeringen har avsatt 500 miljoner kronor för detta ”kommun-beting”. De som misslyckas får inga pengar alls, medan de som når målet får dela på hela segerkakan. Göteborgs kommun sockras exempelvis med minst 23 miljoner kronor om 330 personer anställs via extratjänster under året. För 562 personer får Stockholm nästan 40 miljoner kronor.
Kalaset finansieras av ”välfärdsmiljarderna”, som inte direkt verkar sakna hål att fylla.
Uppenbarligen har Arbetsförmedlingen delat ut subventionen till personer som inte ska ha den. Samtidigt har regeringen infört en typ av muta för att kommunerna ska anställa så många som möjligt med extratjänster. Det är lätt att bli konspiratoriskt, särskilt när det är valår.
Extratjänsterna var, tillsammans med ”traineejobben”, Stefan Löfvens stora vallöfte och skulle ge 60 000 nya jobb. Så blev det inte. Traineejobben gick så dåligt att insatsen fick läggas ner. Även extratjänsterna gav skrala resultat, innan denna plötsliga fördubbling i volym. För ett år sedan konstaterades att bara drygt fem procent av Stefan Löfvens ”jobbsatsning” har infriats.
Socialdemokraterna vill naturligtvis inte behöva stå till svars för sin misslyckade jobbpolitik, och att sopa resultatet av alla utlovade prestigereformer under mattan är svårt. Därför är det inte konstigt att regeringskansliet nu jobbar frenetiskt för att dopa resultaten av extratjänsterna.