Ekonomi Reportage
Ny mätning: Väljarna prioriterar gruvor framför naturvärden
Klimatomställningen ökar behovet av metaller och mineraler, men från vänstern är motståndet mot gruvdrift kompakt. En ny mätning från Timbro visar att en majoritet av väljarna vill ha mer gruvdrift, även om det äventyrar naturvärden, skriver Ellen Gustafsson.
Det tar ungefär 40 minuter med bil att åka norröver och in mot landet från Skellefteå för att komma till Bolidenområdet. Där, i tunnlarna som slingrar sig ned i marken, har det brutits metaller som guld, koppar, zink och silver sedan 1926 – vilket gett Skellefteå epitetet guldstaden. Ta med matlåda, var instruktionen innan vi for till Kankbergsgruvan, en av Bolidens gruvor i området. För i det vidsträckta landskapet av gran som svischar förbi utanför bilrutan skymtar ingen lunchrestaurang.
När vi står nere i tunnelgångarna i Kankbergsgruvan – i full gruvmundering med hjälm, gummistövlar och en syrgasmask i en nätt förpackning runt midjan – är det 680 meter upp till dagen. Lika mycket som två eiffeltorn staplade på varandra, och lite till. Det som pågår i gruvan är en jakt efter malm – en ekonomisk term för de delar av berggrunden som innehåller värdefulla fyndigheter. I stora brytningsrum ser man platserna där berget gett vika för sprängladdningar, och där gråberg numera fyller tomrummet efter den brutna malmen.
För att hitta var det är lönsamt att utvinna metaller används diamantborriggar för prospektering. De står i stora hålrum i tunnelsystemet och är det första steget på jakt efter den metall som kan komma att brytas kanske ett decennium från i dag. Med hjälp av de diamantförstärkta borrkronorna får bolaget fram cylinderformade prover från malmkroppen som läggs i lådor, och som sedan undersöks för att särskilja gråberg från värdefulla fyndigheter.
I Bolidens gruva i Kankberg bryts framför allt guld och tellurium. I varje ton malm finns ungefär 3,8 gram guld, 10 gram silver och 180 gram tellur. När vi frågar folk på stan i Skellefteå är enigheten om gruvans ekonomiska betydelse för staden fullständig. Den finska taxichauffören vi talar med på vägen till flygplatsen säger att han och hans familj över huvud taget inte skulle kommit till Sverige på 1960-talet om det inte vore för arbetstillfällena som fanns i Bolidens gruvor.
Men gruvorna rymmer mer ändå. Faktum är att takten i klimatomställningen står i direkt proportion till hur mycket av fyndigheterna som tas tillvara på från berggrunden, i Sverige och globalt.
Även det hittar vi exempel på när vi reser till Skellefteå. I Bergsbyns industriområde, strax öster om Skellefteås stadskärna, tornar Northvolts jättelika konstruktion upp sig på ett område lika stort som ett och ett halvt Gamla stan i Stockholm. Där är planen att varje år producera 60 gigawattimmars batterikapacitet, motsvarande omkring en miljon elbilsbatterier, i Europas största batterifabrik.
Läs också:
På en skylt vid Northvolts utsiktsplats kan man läsa om de olika stegen i batteritillverkningen. Råmaterial som litium, nickel, mangan och kobolt krävs redan i ett första skede för att skapa aktivt material som kan lagra energi. Därefter aluminium och koppar för att skapa elektroder.
Det blir inga batterier utan metaller och mineral. Detsamma gäller för många andra klimatteknologier. Den tellur som utvinns i Kankberg används bland annat för att ta fram solceller. Enligt Internationella energirådet (IEA) kommer det att krävas sex gånger mer metaller och mineraler än i dag om världen ska klara av att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till 2050.
Många av de råvaror som det kommer att krävas mer av framgent finns i den svenska berggrunden. Av de 30 metaller och mineraler som EU-kommissionen pekat ut som kritiska går hälften att finna här. Men trots att Sverige har en nyckelroll att spela i klimatomställningen genom sina fyndigheter finns ett utbrett gruvmotstånd inom miljörörelsen, ofta med svepande hänvisningar till hur gruvan påverkar sin närmiljö. Samma motstånd finns även till vänster i det politiska landskapet, en åsikt som inte alls har stöd i den allmänna opinionen.
***
En ny mätning från Demoskop som Timbro låtit göra visar att en majoritet av väljarna är för fler gruvor. Nästan 60 procent av de tillfrågade tycker att Sverige ska öppna fler gruvor för att få fram metaller till klimatomställningen – även om det skulle innebära att höga naturvärden äventyras. Bara drygt var tionde person håller inte med alls.
Det är en fråga som skär tvärs igenom det politiska landskapet. Stödet för utökad gruvdrift är störst bland väljare som sympatiserar med något av partierna i högeroppositionen. De som är allra mest positiva är kristdemokraternas väljare, där 72 procent är för. Strax därefter kommer moderater, sverigedemokrater och liberaler.
De som är mest negativa är vänsterpartister och miljöpartister. I V och MP är det bara runt var tredje väljare som är för utökad gruvdrift. Miljöpartiet är dessutom det parti med lägst andel väljare som helt säkert är för (2 procent) och högst andel som absolut är emot (39 procent) fler gruvor. Därefter kommer Socialdemokraterna, där mindre än hälften av väljarna är positiva, trots att S nu när de är ensamma i regering försöker befästa sin roll som ett gruvparti. Centerpartisterna återfinns, inte helt överraskande, i den smala mitten.
***
Om klimatomställningen ska bli av krävs det mer metaller och mineraler. Det är det första steget i en förädlingsprocess för att ta fram många av de tekniker som behövs för att minska utsläppen. Partier till vänster som hyllar Northvolt och andra klimatsmarta bolag utan att skapa förutsättningar för utökad gruvdrift måste stå till svars för alternativet – ökade utsläpp, eller att importera metaller från länder med större klimatpåverkan. För den som inte ägnar sig åt klimatnationalism är valet enkelt.
Om undersökningen: Resultatet bygger på 2061 webbintervjuer inom ramen för en etablerad panel, och är vägt med avseende på kön, ålder, region och röstningsintention. Intervjuerna genomfördes under perioden 25 mars – 3 april 2022 av Demoskop.
I den nya boken Grön kapitalism kan du läsa mer om gruvornas betydelse för klimatomställningen. Köp boken här.