Samhälle Krönika
På skuggsidan av feminismen
Under lång tid har pojkar konsekvent missgynnats i skolan. Men förhoppningsvis ser vi nu början på en tillnyktring i synen på pojkars utveckling och behov, skriver Rebecca Weidmo Uvell.
Pojkar missgynnas i dagens skola. Foto: Henrik Montgomery/TT
Nyheten att Handelshögskolan i Stockholm – efter en enda intagning – skrotar tillägget att alla, utöver betygskraven, måste ha 1,25 på högskoleprovet eftersom det missgynnade flickor fick nog inte bara mig att fundera ett varv till.
Redan när jag vintern 2011 fick veta att barnen i magen var pojkar förstod jag att det skulle bli en utmaning, men kanske inte som man kan tro. För den växande feminismen under 2000-talet hade kulminerat i bildandet av partiet Feministiskt Initiativ (FI) 2005 och de var på jakt. Inte på rättigheter för kvinnor, så mycket som på just män.
Feminism som fråga tog på allvar fart just under mandatperioden som ledde upp till valet 2014 då FI fick 3,1 procent.
Åren efter jag blivit pojkmamma gick stämningsläget från att alla började kalla sig feminister till att det var helt legitimt att skrika via sociala medier att du hatade män. Man var märkligt nog, på olika sätt, ute efter killarna, inte stärkta rättigheter för kvinnor. På skuggsidan av feminismen stod pojkar och de skulle straffas.
Detta resulterade under 2010-talet i förskolor som självmant tog bort pronomen i barnvisor och sagor, att klassiska pojkleksaker togs bort och att själva pedagogiken till och med byggde på rätt extrema sociologiska teorier om att kön enbart är en social konstruktion och att dagens pojkar har någon slags arvsynd.
Dagens män ska straffas, stå tillbaka, för att andra män historiskt haft makt, och gjort dåliga saker. Det är tjejernas tur! Män gjorde avbön och skämdes publikt för att de var män.
Min känsla när jag väntade två pojkar var alltså att ladda för kamp.
Och slagits har jag gjort. För att både offentligt och i privata sammanhang försöka göra något åt det här, att pojkar å ena sidan inte alls räknas längre, å andra sidan skuldbeläggs kollektivt.
Vi har inte haft kvotering men vi har byggt en skola en bit i taget som premierat flickor och flickors sätt att vara.
I takt med att mina egna söner passerat både lågstadiet, mellanstadiet och snart högstadiet blir det också så tydligt att svensk skola i mycket stor utsträckning är modellerad för just flickor. Vi har inte haft kvotering men vi har byggt en skola en bit i taget som premierat flickor och flickors sätt att vara.
Det har resulterat i att tjejer i dag utgör 61 procent av högskolestudenter. På 37 av de 40 mest populära utbildningarna dominerar kvinnor.
2019 gick var femte pojke ut ur grundskolan utan fullständiga betyg. Ingen brydde sig om killarnas allt större misslyckande under 2000-talet för att det konstant var fokus på tjejerna och de lyckades bättre och bättre.
Handelshögskolan i Stockholm har målet att minst hälften av studenterna ska vara kvinnor. I dag är könsfördelningen 40/60, till männens fördel. När man krävde 1,25 på högskoleprovet för att kompensera för betygsinflation, sjönk andelen antagna kvinnor drastiskt från 39 procent till 29 procent. Det understryker att gymnasiet i dag gynnar flickorna betygsmässigt. Ändå tar skolan nu genast bort kravet. Kvinnor ska till varje pris prioriteras.
Forskaren Fredrik Zimmerman har andra svar och tack och lov har hans uppfattning allt mer börjat höras. Enligt honom handlar det just om mognad och att killar hellre låter bli att göra en uppgift än misslyckas, snarare än någon antiplugg-inställning.
Och det rör sig politiskt. 2021 tog faktiskt den socialdemokratiska regeringen ett bra beslut i den riktningen, när de i proposition 2021/22:36, ändrade betygskriterierna i grundskolan från kursbetyg till ämnesbetyg. Det innebar att lärarna återigen gör en samlad bedömning och slutbetyget då framför allt handlar om prestationen i nian samt på nationella prov. Som det var innan tjejerna drog ifrån betygsmässigt.
Med andra ord, omogna 13-åriga killar, bedöms inte längre efter vad de gjorde i sjuan på alls samma sätt och eftersom tjejerna mognar snabbare har vi sedan 1 januari 2022 ett betydligt rättvisare betygssystem.
Enligt Skolverket har det sedan dess varit en trend just att skillnaden mellan flickor och pojkars skolresultat i grundskolan minskar. Ironiskt nog visar just högskoleprovskravet på Handels samma sak. Killar börjar nu komma ikapp tjejerna igen.
Innebär detta att vi flyttat ut pojkarna från skuggsidan? Det är för tidigt att hurra men jag har i alla fall som pojkmamma inte behövt slåss för dem på ett tag. Vare sig privat eller offentligt.