Regeringen låtsas att Samhall funkar

Syftet med Samhall är att ge arbete åt personer med funktionshinder. Och det ska göras genom att verka på marknaden på ett sätt som inte innebär osund konkurrens. Den som såg Uppdrag granskning i slutet av april insåg dock ganska fort att det helstatliga bolaget inte lyckas fylla den rollen. 

Bilden som Uppdrag granskning målar upp är dyster: Individer med funktionshinder prioriteras bort och i stället anställs mer arbetsföra individer. Privata aktörer på städmarknaden konkurreras ut. 

”Politiken bara fortsätter gödsla pengar utan att ställa några nya krav.”

Att Samhall missköter sitt uppdrag är emellertid ingenting nytt. Redan våren 2017 publicerade Statskontoret rapporten ”En analys av processen och förutsättningarna för anställningar hos Samhall AB”. I den drogs slutsatsen att det var fel grupper som fick arbete hos Samhall. Trots det hände inget, varken från bolaget eller från politiskt håll. Listan av varningssignaler om Samhalls misslyckande kan göras lång.

– Man blir inte jättemunter när man ser hur länge man har känt till de här missförhållandena, och politiken bara fortsätter gödsla pengar utan att ställa några nya krav. 

Orden kommer från Pernilla Enebrink. I rollen som näringspolitisk expert på Almega Serviceföretagen, har hon länge påpekat den osunda konkurrensordning som råder i städbranschen.

Samhall är i dag ett av Sveriges största företag sett till antalet anställda, och har fått en alltmer dominerande position på städmarknaden. I exempelvis Sveriges nordliga län har Samhall  – som kan erbjuda lägst priser – högst vinstandel i offentliga upphandlingar av städtjänster. Det har ifrågasatts om konkurrensen verkligen är sund. När man har ropat på hjälp har Konkurrensverket dock svarat med att risken för att konkurrensen skadas är låg. Att ingenting gjorts åt Samhalls position har drabbat andra företag i städbranschen hårt. 

– Grundproblematiken är att många tror att de gör en samhällsinsats. Det är ett enkelt sätt att köpa sig peace of mind och känna att man gör någonting för den här målgruppen. Men man reflekterar inte, och har kanske heller inte tillräckligt god kunskap, om att det faktiskt inte hjälper de människor som det är sagt att det ska hjälpa, säger Pernilla Enebrink.

Att de som upphandlar städtjänster inte har koll på hur det faktiskt ser ut kanske är förståeligt, men Enebrink menar att politikerna borde känna till det här. I stället strösslar alla politiska läger skattepengar över Samhall som därmed fått en central roll i arbetsmarknadspolitiken.

Samhall tilldelas varje år runt 6 miljarder i en klumpsumma, och i höstas bestämde sig regeringen för att skjuta till ytterligare 400 miljoner kronor. I budgeten 2019 minskade Moderaterna tillsammans med Kristdemokraterna pengarna till Arbetsförmedlingen samt diverse arbetsmarknadspolitiska program. Men, man sköt extra pengar till Samhall. Något som innebar att Samhall kunde anställa ytterligare 1 000 nya medarbetare.

”Samhall har ansetts vara lite untouchable.”

Det finns dock de inom politiken som länge har varit kritiska. En av dem är centerpartisten Alireza Akhondi, som sitter i riksdagens arbetsmarknadsutskott. 

– Samhallfrågan har ju varit en het potatis i jag skulle säga 20 år, men Samhall har ansetts vara lite untouchable.

Han påpekar att varken borgerliga eller socialdemokratiska regeringar har tagit tag i problemen, men att det är svårt att säga varför frågan inte har fått större utrymme. Det är ju svårt att recensera det som varit, för att använda Akhondis egna ord. 

Samtidigt menar han att det steg för steg går att komma till rätta med problemen i Samhall. År 2019 ställde sig riksdagen bakom ett utskottsinitiativ om ett tillkännagivande till regeringen om en reformering av Samhalls uppdrag. Men någon stor reformering har ännu inte skett. Förutom några små steg som Akhondi nämner.

– Vi har vid två tillfällen ändrat i Arbetsförmedlingens regleringsbrev, vi har sett till att det kommit en förordningsändring nyligen och vi har också gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att göra en genomlysning av hela sin kodningsverksamhet.

Betydelsen ska inte förringas. Men mer behöver göras.  

”Jag har mött så många småföretagare som ringt mig och varit förtvivlade.”

En annan som engagerat sig i frågan om Samhall är den moderata riksdagsledamoten Lars Beckman. Han kanske är mer känd för sitt twittrande, eller som grundare av riksdagens bilnätverk – och han sitter mycket riktigt i bilen när vi talas vid i telefon. Men han har också engagerat sig i funktionshinderfrågor. 

– Jag har mött så många småföretagare som ringt mig och varit förtvivlade för att de har blivit utkonkurrerade av Samhall. De har då sagt att det är omöjligt att konkurrera med Samhall, berättar Beckman.

Han påtalar att det man borde göra är som riksdagen konstaterade 2019, en bred översyn av Samhalls roll och de ska gå tillbaka till sitt grunduppdrag. Men det förutsätter att även regeringen känner ett missnöje, menar han.

– Det verkar endast finnas en person som är nöjd med Samhall, och det är arbetsmarknadsministern själv.

Regeringspartierna har ett ansvar. Men också övriga partier, som exempel både Akhondis och Beckmans, har varit en del av utvecklingen. Man ska inte glömma bort att förkärleken för Samhall funnits bland de borgerliga politikerna och går man tillbaka till Alliansens ”5 miljoner i jobb 2020” från 2014 lyfts Samhall fram som en viktig pusselbit.

I slutet av Uppdrag granskning, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) att hon tycker att Samhall klarar sitt uppdrag bra. Hon är väldigt stolt över Samhalls verksamhet och säger att de inte ser några ”belägg för att det är fel målgrupper som anvisas till Samhall”. 

Uttalandet är karaktäristiskt för hela situationen. Att Samhall inte fungerat har alla vetat om, men ändå har man låtsats som ingenting, och i stället öst beröm i form av pengar över Samhall. Det hela påminner lite om en saga av H. C. Andersen.

– Det känns som att det är en slags bisarr variant av Kejsarens nya kläder, konstaterar Pernilla Enebrink.