Samhälle Åsikt
Regeringen måste rädda nätapoteken
Läkemedelsverket är i full färd med att förstöra näthandeln med läkemedel. Försämringarna kommer att slå både mot vanliga konsumenter, mot äldre och mot multisjuka. Vad gör Socialdepartementet? Det undrar Lovisa Lanryd.
”Du har ju missat det viktiga! Jag beställer alltid från nätapoteket och det är supersmidigt.”
Påståendet kom från min vän som läst min genomgång av apoteksavregleringen i början av året. Visserligen är jag lite gammaldags på det sättet. Jag gillar att känna på plaggen och prova skorna innan jag köper dem. Strosa runt i staden på lediga dagar för att inhandla det jag behöver.
Men inte behöver jag klämma och känna på förpackningen till mina allergimediciner. Och alla inhalatorerna för astma vet jag hur de funkar, man har trots allt varit med i astma och allergi-gamet ett tag. Nej, detta är ju tusen gånger bättre att inhandla på nätet och få levererat till dörren, tänkte jag.
Sagt och gjort, när björken inte ännu hade börjat skapa sitt frömjölsgift surfade jag in på ett av alla nätapotek för att lägga min beställning. Och smidigt var det. På dörren hemma någon dag senare hängde en påse med allergimedicinerna tillsammans med solkräm (som jag såklart fått vänta med att använda tills nu – oberäkneliga april!).
Läkemedelsverkets nya föreskrifter osar en längtan tillbaka till monopolet.
Sedan avskaffandet av apoteksmonopolet i Sverige 2009 har nätapoteken revolutionerat tillgängligheten inom läkemedelsförsörjningen. Nätapotekens – eller öppenvårdsapotek med distanshandel som de benämns i lagtext – framväxt har varit en del av samhällets större digitaliseringstrend. Ungefär 23 procent av läkemedelsköpen görs i dag online. Denna tillväxt har drivits av apotek som utvecklat sina egna IT-system, vilket positionerar dem inte bara som apotek utan även som techbolag. Trots framstegen har utmaningar såsom felaktiga leveranser, där paket levereras till fel person, varit minimala med endast en tiondels promille avvikelser.
En av de största fördelarna med nätapotek är tillgängligheten. Oavsett var man bor i landet kan man beställa sina produkter och få dem levererade direkt till dörren. Det är särskilt värdefullt för personer som bor i glesbygd eller för de som har svårt att ta sig till ett fysiskt apotek. Eller för de som arbetar tider då apoteken sällan är öppna. Men just denna fördel är nu hotad. Läkemedelsverket försöker nämligen driva igenom kraftiga förändringar av distanshandelsföreskrfterna. Det låter kanske tekniskt och tråkigt, jag vet. Men den debatt som förts om att det var bättre förut, när apoteken var statliga, sker inte bara hos vänstertankesmedjor, Reformisterna eller ETC – utan även inne i den offentliga statsapparaten. Läkemedelsverkets nya föreskrifter osar en längtan tillbaka till monopolet.
***
Regleringen för vem och på vilket sätt apoteken får bedriva näthandel bestäms i föreskrifterna för distanshandel. I dessa ställs ett antal krav på farmaceutisk kompetens, läkemedelsansvariga, bemanningslistor och dokumentation. Till exempel stipuleras att varje apotek behöver ha en läkemedelsansvarig. Denna person kan inte endast ha farmaceutisk utbildning, utan måste ha minst två års erfarenhet av arbete som farmaceut på apotek eller gedigen erfarenhet av läkemedelsindustrin. Krav ställs också på lokaler, och då inte bara de självklara kraven kring kylrum för vissa mediciner eller förvaring av dyra eller narkotikaklassade läkemedel. De som arbetar med ekonomi eller marknadsföring får inte sitta i samma rum som farmaceuterna. I vägledningstexten från Läkemedelsverket står tydligt att: ”Det behöver även finnas plats/utrymme där farmaceut kan arbeta med att iordningställa läkemedel utan att riskera att bli störd.” Utöver det läggs ett raster av dokumentationskrav och krav på styrdokument för hur dokumentationskraven ska efterlevas. Sverige i ett nötskal, men det kan väl vara bra med hängslen och livrem. Med andra ord är det inte lätt att driva ett apotek, vare sig på nätet eller i den fysiska verkligheten.
Och svårare ska det bli. Särskilt om apoteket bedriver näthandel. Läkemedelsverket aviserade att man efter pandemin, då nätapoteken av naturliga skäl växte rejält, ville revidera föreskrifterna. Apoteksföreningen efterfrågade underlag till varför detta behövdes men fick inget tillbaka. I slutet av 2022 kom Läkemedelsverkets förslag till nya föreskrifter. Förslaget fick massiv kritik – till och med av systermyndigheten Tandvård- och Läkemedelsförmånsverket som betonar att Läkemedelsverket inte hade beskrivit och värderat risker kring förslagets påverkan på tillgängligheten till läkemedel.
I Läkemedelsverkets första förslag fanns krav på ID-kontroll, oavsett vad leveransen innehöll. Att få leveransen hem till dörren utan att vara hemma var inte längre aktuellt. Tandvård- och läkemedelsförmånsverket sätter fingret på vad de kritiska remissvaren lyft, det vill säga brist på underlag kring hur många leveranser som hamnar hos fel mottagare. TLV skriver i remissvaret:
Förslaget om identitetskontroll (18 §) vid utlämnande av förskrivna läkemedel och teknisk sprit kan dock få konsekvenser för bland annat tillgänglighet till läkemedel. Risken är att fler kunder får åka långt till ett avhämtningsställe för att kunna identifiera sig för att få tillgång till sina försändelser i stället för att få dem levererade till hemmet. TLV efterlyser utredning om hur ofta felleveranser sker, som kvantifierar hur stort problemet är och vilka konsekvenser LV:s förslag på lösning kan få.
Läkemedelsverkets nya regler för distanshandel med läkemedel skulle träda i kraft 1 september 2023, men drogs tack vare kritiken tillbaka. Apoteksföreningen samlade i samband med detta in samtliga avvikelser under ett helt år från samtliga apotek som bedriver distanshandel. Det visade att en tiondels promille av alla miljontals paket hade någon form av avvikelse. Det handlade oftast om att de försvunnit eller försenats på en distributionscentral (vilket alltså förslaget inte skulle ändra), eller att det levererats för sent eller till fel adress men senare kommit tillrätta.
Ingen kände till att detta skulle ha lett till misstänkt vårdskada, vilket i så fall skulle ha anmälts till IVO. Apotek är skyldiga att anmäla om någon som inte är slutkund har konsumerat ett läkemedel och det finns en risk att de kan fara illa av det. Läkemedelsverket fick siffrorna. Sedan blev det tyst – ett tag.
***
I september 2023 aviserade så Läkemedelsverket att ett nytt förslag höll på att tas fram, och i slutet av året kom ett uppdaterat förslag. De nya föreskrifterna nämner ingenstans Apoteksföreningens siffror på tiondels promille i avvikelser, eller innehåller någon form av egen uppskattning eller kvantifiering av det uppfattade problemets storlek. Det saknas alltså fortsatt en faktabaserad problembeskrivning och konsekvensanalys.
Läkemedelsverkets förslag är långtgående. I förslaget vill man förbjuda leverans till dörr. Och värre blir det. Läkemedelsverkets förslag innebär att vi som beställt från nätet antingen måste vara hemma eller ha en fysisk brevlåda för att få en hemleverans. Annars åker paketet till ett ombud.
Det finns i dag endast en leveranstjänst från en transportör som erbjuder hemleverans till brevlåda för små, lätta paket – dock utan garanti om att leveransen faktiskt görs till brevlådan: Postnord. Ha, vad bra det kommer att gå.
Svenska staten är majoritetsägare i Postnord. Illa tolkat kan man alltså säga att Läkemedelsverket sparkar ut alla övriga transporttjänster som erbjuder hemleverans utan personlig överlämning – men det statliga bolaget ska man göda med ett monopol på apoteksleveranser. Till saken hör att Läkemedelsverkets ordförande har varit statssekreterare för Socialdemokraterna och generaldirektör för Post-och Televerket.
I stället kommer man behöva sätta sig i bilen för att köra, i vissa fall långt, till närmsta ombud.
Förslaget utan konsekvensanalyser eller faktabaserad problemformulering kommer att försämra tillgängligheten av läkemedel i hela landet. I hela glesbygden kommer man inte längre kunna få sina paket, givet att man inte beställt en liten leverans och har en brevlåda, till hemmet. I stället kommer man behöva sätta sig i bilen för att köra, i vissa fall långt, till närmsta ombud. En multisjuks mardröm.
Leverans till ombud var tidigare det vanligaste sättet att få sina läkemedel och apoteksvaror levererade, valet av leveranstjänster var få och erbjöd ingen flexibilitet. Med dagens utbud av leveranstjänster får kunderna i stället hemleverans till brevlådan eller dörren, som är det mest miljövänliga och kostnadseffektiva leveranssättet som erbjuds.
Ett annat värde är att nätapoteken bidragit till bättre pristransparens och jämförelser mellan olika produkter, vilket gynnar oss konsumenter. Regelbundna kampanjer och rabatter också gjort det mer ekonomiskt fördelaktigt att handla läkemedel online. Integritet och diskretion är ytterligare fördelar som nätapoteken erbjuder. Många känner sig helt enkelt mer bekväma med att beställa känsliga produkter på nätet än över disk.
Postnord står alltså inför möjligheten att få monopol på leverans av läkemedel. Men även andra saker som i dag går att beställa från apotek med hemleverans klumpas ihop i förslaget. I mitt paket fanns inte bara allergimedicin, utan solkräm och andra produkter. Förslaget innebär även en försämring i tillgängligheten för dessa produkter. Det är som om Läkemedelsverket inte vill att jag ska ha möjlighet att beställa hem solkrämen tillsammans med medicinen.
Följden blir inte bara att det blir två inköp för min del, utan även att den konkurrens som råder mellan apotek och andra företag som tillhandahåller ett liknande sortiment inom exempelvis hälsa, skönhet och egenvård, och som fortsatt kan erbjuda hemleverans till brevlådan försämras. Det lär även påverka priserna för andra produkter. Det blir alltså svårare att konkurrera med övrigt sortiment, som många nätapotek är beroende av för att kunna bedriva apoteksverksamhet på grund av prisregleringen av läkemedel. Nätapoteken kommer inte kunna erbjuda samma attraktiva hemleveransalternativ som konkurrenterna kan så fort det ligger en ask Alvedon i paketet.
***
Den grupp som kommer att påverkas mest av förslaget är äldre i glesbygd. När det första förslaget kom ut skickade SPF Seniorerna ett remissvar. I det står det tydligt att ”SPF Seniorerna stöder inte Läkemedelsverkets förslag om krav på dokumentation av överlämnande, vilket i praktiken tar bort möjligheten till leverans via varubrev.” Även SPF tar upp att de eventuella riskerna med att hänga påsen på dörren inte finns dokumenterade.
Den grupp som kommer att påverkas mest är äldre i glesbygd.
Men när de nya föreskrifterna skickas ut på remiss inkommer inget svar från SPF Seniorerna. Trots att hemleveransförbudet kvarstår. Jag letar bland remissvaren, men det finns inget uppdaterat svar som alltså ska ta just de äldres perspektiv på frågan. I mitt letande gör jag en märklig upptäckt. Den tidigare sakkunniga i läkemedelsfrågor som undertecknat första remissen har blivit utsedd till ny styrelseledamot i Läkemedelsverkets styrelse under tidsperioden.
Jag mejlar SPF seniorerna och frågar varför man inte lämnat in något nytt yttrande, och om det har att göra med att den sakkunniga nu sitter i Läkemedelsverkets styrelse. Till svar får jag att man inte svarat på grund av tidsbrist och att synpunkterna omhändertagits. Trots att ingenting egentligen har förändrats i sak vad gäller hemleveranserna.
***
Sammantaget är det svårbegripligt varför Läkemedelsverket föreslår att svensk läkemedelsförsörjning ska försämras så kraftigt, utan några faktabaserade skäl. Möjligheten till hemleverans i dagens format har varit avgörande i tider av pandemi och är fortsatt ett viktigt komplement för många svenskar runt om i landet. Det är som om Läkemedelsverket vill backa in i framtiden.
Sverige är i dag ett föregångsland globalt för distanshandel av apoteksvaror. 14 procent av receptbelagda läkemedel levereras på distans i dag och Sverige ligger långt före våra nordiska grannländer enligt en internationell rapport från Konkurrensverket. 1 av 3 svenskar handlar läkemedel online enligt Läkemedelsverkets egen undersökning, och distanshandelns marknadsandelar ökar för varje år.
Här finns tydliga paralleller till när nya branscher växer fram drivna av innovativa företag inom hälso- och sjukvården. Kry var först med digitala patientbesök, och tack vare dem och andra digitala vårdgivare som arbetat upp både rutiner och teknik kunde de offentliga snabbt ställa om under pandemin till digitala besök. Samtidigt finns en stark vilja hos allmänläkare och distriktsläkarföreningen att slå undan benen på det nya. Ungefär på samma sätt tolkar jag Läkemedelsverkets nya föreskrifter. Folk ska gå till det fysiska apoteket, och om de inte gör det ska, banne mig, statliga Postnord leverera paketen. Även om allt detta innebär att den nya branschen för nätapotek går omkull.
Läkemedelsverket menar att förslagen kan innebära ”en viss påverkan” på tillgängligheten av läkemedel, utan att visa någon data som stöder slutsatsen. Det visar på att de faktiska konsekvenserna av förslaget har underskattats. Vem vet, kanske kan EU hjälpa de äldre på landsbygden mer än SPF Seniorerna. Just nu utreder EU-kommissionen om förslaget kan anses som ett handelshinder enligt EU. Om kommissionen ger grönt ljus tas nuvarande förslag på föreskrifter upp till beslut av Läkemedelsverkets styrelse till hösten och kan införas tidigast hösten 2025. Helt utan att det landsbygdsvurmande partiet som håller till på Socialdepartementet sätter stopp.