Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Ruttna bär och ruttna villkor

Blåbärsrisen i de svenska skogarna dignar av bär, men färre kommer för att plocka dem. Både bärföretagen och Kommunal ser högre kostnader och sämre villkor när arbetskraftsinvandringen begränsats, men LO vill strama åt ännu hårdare. Framtiden är oviss och bären lämnas att ruttna i skogen.

90 procent av de svenska skogsbären plockas av gästarbetare från Thailand – under en vanlig säsong.
Illustration: Anders Meisner.

Bärbranschen i Storbritannien går trögt, rapporterar The Economist. I och med både Brexit och stigande inkomster i Östeuropa vill färre EU-medborgare åka till Storbritannien för att arbeta i gröna näringar, bland annat bärplockning. Det löstes genom fler arbetstillstånd för personer utanför EU: i stället för personer från Bulgarien, Ungern och Rumänien kom det personer från Ryssland, Ukraina och Barbados.

Sedan kom corona. Reserestriktionerna stoppade utländska arbetare, och i stället sökte britter jobben. Men britterna var sämre på att plocka bär och frukt. Medan östeuropéerna brukade plocka 28 kg i timmen, plockade de brittiska arbetarna bara drygt 15. Håller utvecklingen i sig, och det fortsätter vara svårt att rekrytera utländsk arbetskraft, kommer brittiskt jordbruk ha svårare att klara sig.

I och med pandemin har processerna försvårats även i Sverige, tillstånden har varit osäkra och antalet bärplockare från Thailand långt mindre än vad bärbranschen behövt – knappt 3 500 arbetstillstånd, jämfört med behovet på cirka 7 000, har beviljats.

Ett normalt år exporterar Sverige ungefär tiotusen ton lingon och hälften så mycket blåbär, till ett värde av ungefär en halv miljard kronor. Det är tack vare den professionella plockningen det finns svenska bär i butikerna och svensk sylt till pannkakorna. Nittio procent av volymen plockas av gästarbetare från Thailand.

Tommy Innala är delägare och senior rådgivare på bärföretaget Polarica, en av de största aktörerna på den svenska bärmarknaden. Han berättar om hur situationen påverkar årets plockning.

– Det man kan säga är att det är betydligt färre thailändska bärplockare med arbetstillstånd än det brukar vara normalt sett. För vår del har vi kanske 30 procent av ett normalår, säger Tommy Innala.

Det är däremot svårt att säga hur situationen påverkar mängden bär, eftersom bärsäsongen fortfarande pågår. Den goda tillgången på bär kan locka fler svenska friplockare som vill tjäna en slant.

– Allt är ovisst, inte bara antalet plockare utan också tillgången på bär. Generellt i branschen är det cirka 90 procent av skogsbärsvolymen som plockas av gästarbetarna från Thailand. Resten plockas av friplockare, alltså svenskar som kan sälja skattefritt för upp till 12 500 kronor per år.

Bara en bråkdel av de thailändare som brukar säsongsarbeta för Polarica har kommit i år, enligt Tommy Innala.

Tommy Innala hoppas att det goda bäråret gör att de bärplockare som kommer till Sverige kan plocka mer och dessutom locka fler bärplockare.

– Det här året är det väldigt god tillgång på bär i skogen, vilket kan kompensera för bortfallet.

Innebär inte det att förlusten per plockare som inte kommer också blir extra stor?

– Jo, så kan man kanske också se det.

Konflikt och misär i Norrbotten

Samtidigt som Migrationsverket beviljar för få arbetstillstånd avslöjar Aftonbladet att villkoren för ett antal bulgariska bärplockare i Vidsel i Älvsbyns kommun, Norrbotten är väldigt tuffa. De bor illa, tjänar lite pengar och hamnar i konflikt med lokalbefolkningen. Bybor säger att det är som ett laglöst land.

– Inte för att det är ovanligt med bärplockare i Vidsel, men i år har det spårat ur, säger Benny Norman som bor i Vidsel till Aftonbladet, och fortsätter:

– Det är modern slavhandel.

Reportaget avslöjar hemska förhållanden. Husen saknar brandskydd. I några av husen som bärplockarna bor i blir varmvattnet aldrig mer än 40–45 grader, vilket ökar risken för legionellabakterier. Kanske är till och med barnen med och plockar bär i skogen. Allt för struntsummor i ersättning. Jag frågar Tommy Innala om Vidsel och den situationen.

– Den är minst sagt problematisk! Jag har följt utvecklingen med stor noggrannhet. Jag kan bara djupt beklaga, från en i bärbranschen, att det förekommer den här typen av handel med obesiktade bilar och boenden som inte är godkända. Det är tragiskt.

Vet du varför det kunnat bli så här?

– Nej, jag har svårt att förstå hela den verksamheten. Vi försöker ta socialt ansvar varje år och försöker säkerställa att alla våra bär är plockade med schyssta villkor.

Situationen i Vidsel kunde förutses

Situationen i Vidsel är inte helt överraskande. Fackförbundet Kommunal är avtalsslutande part för bärplockare sedan 2009, och har varnat för att begränsad arbetskraftsinvandring kan leda till sämre villkor och mindre kontroll. Nu är det inte förändrad lagstiftning för arbetskraftsinvandrare som begränsat inflödet av gästarbetare, utan reserestriktioner för att hindra smittspridning. Men konsekvenserna är desamma.

Gästarbetare väger in dagens skörd av blåbär på stationen i Munkfors i juli 2018. Foto: Fredrik Karlsson/TT

Arbetskraftsinvandringen reformerades 2008, så att arbetsmarknadsprövningen togs bort och fler yrken kunde få arbetstillstånd så länge de hade kollektivavtalsenliga villkor. Men åren efter reformen lyftes flera fall av missbruk, skenanställningar och löner långt under de utlovade.

”Det måste finnas lönegarantier för bärplockarna, så att de inte måste tjäna in pengarna innan de kan betalas ut”

Särskilt omskriven blev bärplockarnas situation, med larmrapporter om arbetsvillkoren. Men efter både skärpningar i lag, tydligare kontrolluppdrag för Migrationsverket och samarbete mellan arbetsgivarna och facket – Kommunal – kunde problemen hanteras.

Jörgen Gustavsson är Förbundsombudsman på Kommunal och jobbar med frågor om bärplockning. Han beskriver situationen 2009.

– Det var svårt att få insyn i branschen. Det förekom alla möjliga olika upplägg, och Kommunal fick jobba hårt under de här åren för att få till bra villkor. Vi tog initiativ till lösningarna, kallade in bland andra Migrationsverket och bärföretagen, och fick till krav för att de ska få ta hit bärplockare. Och det har ju blivit ganska tryggt för dem.

Vad är det för krav?

– Det måste finnas lönegarantier för bärplockarna, så att de inte måste tjäna in pengarna innan de kan betalas ut. Det måste finnas stabila företag bakom anställningarna. Och så schyssta arbetsvillkor och boenden med godkänd sanitet och livsmedelshantering. De måste ju teckna kollektivavtal för att Migrationsverket ska godkänna arbetstillstånden.

Jörgen Gustavsson: Foto: Kommunal

Och det här har fungerat bra?

– Ja, vi tycker det har fungerat bra. Vi har fått en rätt så bra kontakt med företagen. De har förstått att om vi ska fortsätta med den här verksamheten måste vi ha bra villkor, annars kommer det inte fungera. Sen är jag ju alltid orolig när det kommer nya företag som jag inte haft kontakt med. De kanske ställer upp på villkoren, sen i slutändan vet man inte hur det går. Men överlag fungerar det bra.

Mindre bär ger mindre pengar

En av bärplockarna i Vidsel berättar för Aftonbladet att de får 20 kronor kilot, eller ungefär 200 kronor per dag för sina blåbär:

– Det är ingen dålig lön i bärplockarbranschen.

Men faktum är att det visst är en dålig lön i bärplockarbranschen. Garantilönen enligt kollektivavtal ligger på 22 049 kronor i månaden, och Kommunals bedömning är att det fungerar bra. I en rapport från Delmi om thailändska bärplockare visas att en genomsnittlig thailändsk bärplockare tjänar ungefär 60 000 kronor på 70 dagar, eller drygt fyra gånger så mycket som den bulgariska mannen. Mycket försvinner i omkostnader för resa och boende, men den genomsnittliga bärplockaren tjänar netto tre gånger så mycket som hen hade gjort hemma i Thailand.

Hur kan skillnaden vara så stor? Det är en fråga om produktivitet.

Bärplockning är svårare än man tror. Om man får 20 kronor per kilo och tjänar 200 kronor per dag plockar man 10 kg blåbär. En ansenlig mängd för en fritidsplockare, men inte i närheten av vad de thailändska plockarna kommer upp i.

Alternativet är att branschen går under.

De typiska thailändska bärplockarna arbetar på risfälten under rissäsongen, och tjänar extra pengar i Sverige under bärsäsongen. Risbonden Decha Kaesaneha berättade förra året för SVT att han under ett bra bärår kan plocka hundra kilo om dagen.

I en artikel från 2002 kunde Aftonbladet visa en inofficiell lista som ett större bärföretag ställt upp över hur mycket bär olika grupper plockar. Thailändare: 133 kg. Ukrainare 60 kg. Ryssar och vitryssar 40 kg. Polacker och balter 10 kg. Svenskar 4 kg.

Listan ska nog tas med en nypa salt, men illustrerar ändå att skillnaderna kan vara mycket stora.

Bärföretagen får alltså betydligt mindre produktiv arbetskraft när thailändarna stängs ute, vare sig de kommer från Sverige eller Östeuropa. Samma sak händer i Storbritannien när brittisk arbetskraft ersätter östeuropeisk. Men den låga produktiviteten är svår att göra någonting åt: när det är brist på arbetskraft får man nöja sig med den man får, även om den är långsam. Alternativet är att branschen går under.

Facklig oenighet om bärplockarna

LO har länge velat begränsa arbetskraftsinvandringen för bland annat bärplockare. Karl-Petter Thorwaldsson skrev tillsammans med näringsminister Mikael Damberg 2017 om bärplockare: ”Vi anser att det är rimligt att sådana jobb i första hand tillsätts med arbetskraft som bor i Sverige.”

LO-ekonomen Torbjörn Hållö har skrivit på Twitter att det är ”orimligt att flyga in trädgårdsarbetare när arbetslösa svenskar vill ha jobben” och att det vore ”orimligt att införa ett undantag för säsongsarbete”.

Tove Nandorf är arbetsmarknadsutredare och ansvarig för arbetskraftsinvandringsfrågor på LO. Tove Nandorf har uttryckt samma ståndpunkt, och säger till Dagens Nyheter:

– Vi tycker det är högst anmärkningsvärt att rekrytera från tredje land i det läge som råder nu.

Smedjan har sökt Tove Nandorf, som inte återkommit. I stället får vi ett mejl från Malin Wreder, kanslichef på LO:s enhet för välfärd, utbildning och arbetsmarknad, som ber oss kontakta Kommunal med våra frågor.

”Nu har vi bra koll. Bärplockarna har kollektivavtal”

Kommunal delar däremot inte LO:s linje, utan har pekat på risker om arbetskraftsinvandringen begränsas. Under ett seminarium i Almedalen 2017 varnade Kommunals ordförande Tobias Baudin:

– Ersätts thailändare med migrerad arbetskraft från EU tvingas Kommunal börja om arbetet att få kontroll över villkoren i bärskogarna.

Stoppad arbetskraftsinvandring skulle inte innebära bättre villkor utan sämre, eftersom det inte finns några krav på arbetstillstånd eller kollektivavtalsenliga villkor för de EU-medborgare som annars skulle komma för att plocka bär. Det skulle riskera de villkor Kommunal lyckats säkra för bärplockarna. Med Baudins ord:

– Nu har vi bra koll. Bärplockarna har kollektivavtal. Företagen som anlitar dem måste ställa lönegarantier så alla får ut sin lön.

Kommunal delar inte LO:s uppfattning om gästarbetarna, menar Jörgen Gustavsson. Foto: Gorm Kallestad/NTB/TT

Kommunal menar fortfarande att begränsningar av arbetskraftsinvandringen kan skapa oordning och konflikt. Det bekräftar Jörgen Gustavsson, som också kommenterar situationen i Vidsel:

– Det verkar vara något organiserat, någonting som inte går rätt till. De här bärplockarna reser ju in med den fria rörligheten och plockar själva. Det är inte något bra system. När vi har kollektivavtal ser vi till att det finns bostäder, mat och sanitet som fungerar, men det finns ju inte här. De kan ju bo hur som helst. Det kan ju bli tragiska historier. Personer som blir lurade. Men där finns det inget arbetsgivar–arbetstagarförhållande, så där kan inte vi gå in och göra någonting.

”Vi har en invandringspolitik som helt enkelt inte funkar för framtidens jordbruk”

Riskerar bärplockningen att bli mer okontrollerad om arbetskraftsinvandringen begränsas?

– Ja, det har ju blivit så i år. Det ser vi ju. Det är fler som kommer från Europa, och då blir det sämre villkor och svårt att kontrollera över huvud taget, säger Jörgen Gustavsson och fortsätter:

– Man får väl säga att bärplockningen är en lite speciell bransch. Vi har fått till bra villkor, och då tror vi att det här är det bästa för branschen. Så där har vi kanske en lite annan uppfattning än LO.

Tom Bradshaw, viceordförande för National Farmers’ Union, säger till The Economist att han önskar att regeringen slutar prioritera högkvalificerad invandring och ser fler branschers behov.

– Vi har en invandringspolitik som helt enkelt inte funkar för framtidens jordbruk.

Framtiden är oviss för de svenska bären. Risken finns att begränsningar av arbetskraftsinvandringen för bärplockare skulle innebära lägre produktivitet, högre kostnader och sämre villkor.

Läs fler av Smedjans fördjupande reportage