I skuggan av Systembolaget

Det är lördagskväll och en svart Kia svänger ut på Öresundsbron. Bakom ratten sitter Johan Segerborg, grundare av Bubblig.se, klädd i smoking. I bakluckan ligger vinboxar och ölbackar, på väg från en lagerlokal utanför Köpenhamn till kunder i Malmö och Lund som gjort beställningar på nätet ett par timmar tidigare.

– Jag tycker att vi måste kunna diskutera det svenska alkoholmonopolet och Systembolaget, säger han. Börjar man i dag prata om en öppning av alkoholpolitiken är kontringen direkt ”Nej, då kommer alla att bli alkoholister”. Jag köper inte det resonemanget. Det finns andra länder med annan alkoholpolitik som också fungerar. Kan vi fortfarande motivera den inskränkningen på folks självbestämmanderätt som görs i dag?

Det ansvariga statsrådet, folkhälsominister Gabriel Wikström, anser definitivt det. I december 2014 skrev han en debattartikel tillsammans med ordföranden för Sveriges mäktigaste nykterhetslobby IOGT-NTO – något som i sig är talande – där de hävdade att alkoholpolitiken måste vara ”restriktiv och ansvarsfull” för folkhälsans skull.

Men är verkligen den svenska alkoholpolitiken så bra för medborgarna? Som så mycket annan politik har den vinnare och förlorare. Den största vinnaren hittar man inte bland vanliga alkoholkonsumenter.

”Kan vi fortfarande motivera den inskränkningen på folks självbestämmanderätt som görs i dag?”

I maj förra året genomförde Tullverket en storskalig razzia mot svenska bussbolag. 19 personer åtalades i vad tidningarna har döpt till ”spritbusshärvan”. Flera gånger om dagen rullar bussar in i Sverige, fullastade med alkohol. Spriten transporteras norrut i Sverige och säljs illegalt. Enligt Bertil Östgård, nationellt ansvarig för kontrolloperationen mot spritbussarna, genererar en sådan bussresa i snitt 300 000 kronor – pengar som misstänks finansiera annan kriminell verksamhet.

Upplägget är enkelt. Den som har fyllt 20 år får föra in 110 liter öl, 90 liter vin, 20 liter starkvin och 10 liter sprit i landet utan att betala tull, förutsatt att alkoholen är för privat bruk. En buss med tiotals resenärer kan alltså transportera in tusentals liter alkoholhaltiga drycker avgiftsfritt, helt lagligt. Den som gärna skulle vilja importera sådana mängder alkohol behöver alltså bara hitta tillräckligt många personer beredda att hänga med på en bussresa till norra Tyskland och tillbaka.

Dessa ”målvakter” är ofta arbetslösa, sjukpensionärer eller andra bidragstagare. De får en mindre summa i utbyte för sin tid och för att intyga att rätt mängd alkohol är deras, köpt för privat bruk.

I ett mötesrum på Tullverkets högkvarter i norra Stockholm berättar Tullverkets sakkunnige Jonas Karlsson om spritbussarnas passagerare.

– När vi förhör dem märker man att det de säger inte hänger ihop. En person kanske lever på socialbidrag eller är långtidssjukskriven och har helt enkelt inte pengar att köpa in så mycket alkohol. Det genomskådar vi ganska lätt.

Pressekreteraren Sofia Hellqvist fyller i:

– Och alla har samma mängd alkohol som de säger är sin. De har kvittot och det är ofta referensnivåerna de tar med sig, 10 liter sprit och så vidare.

Enligt CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, är 5,5 procent av all alkohol som konsumeras i Sverige insmugglad. Samtidigt står smugglingen bara för en liten del av all alkohol som köps utomlands. Vad gäller sprit är nästan varannan flaska endera köpt utomlands eller från smugglare. Financial Times kallar det Sveriges ”booze-cruise economy”:

Sveriges 62-åriga alkoholmonopol börjar komma till åren, med tecken på spänningar mellan Stockholms sociala ingenjörers mål och moderna svenskars vardagsvanor (…) Bekväma alternativ till Systembolaget, där standardviner normalt kostar runt 100 kronor (10,60 euro) och ölflaskor 25 kronor, ligger på andra sidan havet. Dagliga färjor till Danmark, Tyskland och de baltiska staterna tillgodoser hundratusentals alkoholkonsumenter om året.

Resandeinförseln må vara större än smugglingsbranschen, men även den illegala införseln är omfattande – och lukrativ. Trots att alkohol på grund av volymen är svårare att smuggla än exempelvis droger, är straffsatserna låga i jämförelse med straffen för narkotikasmuggling – och inte ens narkotikasmuggling leder till tillräckligt stränga straff för att avskräcka kriminella ligor. Givetvis finns juridiska risker med alkoholsmuggling också, men Sveriges höga alkoholskatter skapar enorma vinstmöjligheter.

– Om du köper alkohol på Bordershop eller om du köpt den illegalt så har du väldigt stor avans på den, eller förtjänst. Allt som är punktbeskattat har du stora förtjänster på, säger Jonas Karlsson.

Den svenska alkoholpolitiken har två heliga kor: punktskatterna och monopolet. Det senare har funnits sedan 10-talet, när liberalen Ivan Bratt upprättade och slog samman lokala försäljningsmonopol. Han införde även motboken, en individuell ransonering av alkohol baserad på faktorer såsom inkomst, samhällsposition och huruvida man var man eller inte. När motbokssystemet avskaffades 1955 blev i stället punktskatterna statens nya vapen mot alkoholkonsumtionen, samtidigt som monopolet behölls.

Systembolaget och alkoholskatten behandlas ofta som självändamål. Det hålls helt enkelt för självklart anses att de båda är bra för folk i allmänhet. Det är lätt att få intrycket att det stämmer.

I en påkostad reklamkampanj påstod Systembolaget sig rädda ”ungefär 2 000 liv”. Siffran lyste upp biodukar över hela landet, efter en film om hur Systembolaget tar avstånd från vinstinriktad försäljning symboliserad av en kostymklädd amerikan. Problemet är bara att siffran är så godtycklig att den lika gärna kunde vara tagen ur luften.

Siffran 2 000 kommer från en studie som utgår från statistik kring alkoholdödlighet och alkoholkonsumtion 1950–1995. Baserat på dessa inte helt aktuella siffror räknar författarna ut hur många dödsfall som skulle följa av en avreglering av alkoholmarknaden. Därefter gör de en godtycklig nedjustering av resultatet med motiveringen att de som förutsade en kraftig ökning av alkoholkonsumtionen vid Sveriges inträde i EU hade fel. Så producerades siffran 2 000.

Å ena sidan måste man förstås resa till ett annat land, å andra sidan är öppettiderna betydligt generösare än Systembolagets, men det är inte bekvämligheten man reser dit för. Det är priserna.

När Sverige gick med i EU 1995 tvingades staten ge upp fem av sina sex alkoholmonopol: tillverkning, export, import, försäljning till butik och försäljning till restaurang. Farhågorna var att alkoholkonsumtionen och alkoholskadorna skulle skjuta i höjden.

Det inträffade inte. Visserligen ökade alkoholkonsumtionen från 8 liter per person år 1995 till 10,5 liter per person år 2004, men sedan dess har den sjunkit tillbaka till strax över 9 liter. Den alkoholrelaterade dödligheten har även den sjunkit sedan EU-inträdet.

Den självklara vinnaren på den svenska alkoholpolitiken är med andra ord inte konsumenterna, utan smugglarna. Och, förstås, de lagliga alternativen.

Bokar man en tur- och returresa med färjan från Rödby i södra Danmark till Puttgarden i Tyskland blir det billigare om man väljer en gränshandelsbiljett. Överfarten tar mindre än en timme och Bordershopen ligger precis invid kajen. Man tar bilen över, går in och handlar och tar färjan direkt tillbaka.

Puttgarden är bara en av de många danska, tyska och baltiska hamnstäder som gynnas av Sveriges ”booze-cruise economy”. Gränshandelsaffärerna har sällan något enormt utbud av öl, men är ofta bra på vin och sprit. Å ena sidan måste man förstås resa till ett annat land, å andra sidan är öppettiderna betydligt generösare än Systembolagets, men det är inte bekvämligheten man reser dit för. Det är priserna.

Johan Segerborg och hans Bubblig.se fungerar tvärt om. Priserna är högre än Systembolaget, men det är bekvämligheten kunderna vill ha. När jag frågar varför han levererar ölflak klädd i smoking förklarar han:

– Vi är inte langaren på hörnet i en svart skåpbil i en mörk gränd där man köper faktiskt smugglad sprit, och där underåriga garanterat kan köpa. Utan vi vill visa att det här är andra sidan spektrumet, en exklusiv service. Man betalar för tillgängligheten, precis som man betalar mer för en kexchoklad på Pressbyrån än på Ica Maxi.

Den svenska alkoholpolitiken möts av konkurrens från båda hållen. Såväl spritbutiker på internet som Bubblig.se konkurrerar med bättre tillgänglighet än Systembolaget, medan Bordershop-affärer och smugglare konkurrerar med bättre priser.

Det är provocerande för en folkhälsominister med täta band till nykterhetsrörelsen. Gabriel Wikström, som kallar Bubblig.se ”någonting jag inte tycker borde finnas i Sverige”, har inlett en offensiv mot Systembolagets konkurrenter. Redan innan Johan Segerborg startade sitt företag lade Wikströms socialdepartement ett förslag till lagstiftning  som, om riksdagen godkänner det, i praktiken förbjuder både Bubblig.se och många av de företag som säljer vin över internet. Den paragraf i Alkohollagen som gör deras verksamheter möjlig, 4 kap 4 §, föreslås ändras så att alkohol som köpts utomlands måste levereras av ett annat företag än det som sålt alkoholen, och på uppdrag av köparen.

Wikströms socialdepartement har lagt ett förslag till lagstiftning som, om riksdagen godkänner det, i praktiken förbjuder Bubblig.se.

Samtidigt pågår den statliga utredningen ”Alkoholhaltiga preparat avsedda för förtäring och vissa marknadsföringsfrågor”, som bland annat syftar till att avstyra försäljning av något annat som väckt folkhälsoministerns ogillande: alkoglass. De delar av utredningen som berör alkoglass ska redovisas senast 1 juni.

Därutöver har Tullverket, Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket ett gemensamt regeringsuppdrag om illegal hantering av punktskattepliktiga varor. Operation Bus Stop, razzian mot spritbussarna, var en del av det.

I januari i år kom domen i spritbusshärvan. Av de 19 åtalade dömdes elva till fängelse. Fem målvakter och andra medverkande fick villkorlig dom och samhällstjänst. Två köpare bötfälldes. En busschaufför frikändes.

Samtidigt beräknar polisen att omkring 2 000 målvakter regelbundet reser med spritbussarna. Det bussbolag som åkte dit den här gången är ett av ett tjugotal.

Det går alltid att täppa till juridiska kryphål, men bara för dem som är intresserade av att hålla sig på rätt sida om lagen. Bubblig.se, som är en fullt laglig verksamhet, skulle läggas ned om dess verksamhet blev illegal. Bussbolaget vars ägare och medarbetare dömdes tidigare i år fortsatte däremot med sina resor medan rättegången pågick.

Upprepade gånger har historien visat att inte ens den mest auktoritära möjliga åtgärden, ett totalförbud mot alkohol, kan hindra alkoholkonsumtionen. Lagliga verksamheter kan förbjudas bort, men smugglare finner alltid nya vägar.