Gröna bubblor uppstår ofta genom löften om att det ska skapas mängder av arbetstillfällen och att satsningarna ska gagna de avfolkningsorter som ofta blir föremål för storskaliga investeringar. Men hur påverkas egentligen lokalsamhällena? 

I slutet av 2012 hade SCA och Eon tillsammans skickat in en ansökan om tillstånd att bygga 100 vindkraftverk vid området Hästkullen utanför det lilla samhället Viksjö, några mil i landet från Härnösand. Samarbetet var i praktiken upplagt så att Eon skulle bygga på SCA:s mark, som skulle arrenderas till Eon. Ambitionen var från början att bygga större och högre än tidigare: kraftverken skulle bli 220 meter höga och ha rotorblad på 100-120 meter. I lokaltidningen talar man även om de potentiella arbetstillfällena som kan skapas i området (Tidningen Ångermanland, 8/12 2012).

I januari 2015 får Eon Vind så ett positivt besked. Anette Blücher, chef för affärsutveckling och projektutveckling på Eon Vind, menar att detta är den största investeringen i Härnösand någonsin. Enligt Vindkraftscentrums beräkningar skulle satsningen skapa 890 arbetstillfällen under tiden anläggningarna byggs, men även efteråt.

”Vi går inte ut med några siffror. Men det handlar om flera miljarder kronor i investeringar”, säger Anette Blücher till Tidningen Ångermanland (24/1, 2015).

Löften om arbetstillfällen är en viktig ingrediens i de gröna bubblorna. I avfolkningsorter blir detta i kombination med retorik om grön omställning en oemotståndlig cocktail för lokalpolitiker.

Löften om arbetstillfällen är en viktig ingrediens i de gröna bubblorna.

I de allra flesta fall har det som låter för bra för att vara sant tyvärr också varit för bra för att vara sant. När arbetet väl påbörjas säger Fred Nilsson, kommunfullmäktige (S) till Örnsköldsviks Allehanda (30/11-2018) att man vill ”vara en ledande miljökommun” och understryker vikten av fortsatt utveckling av vindkraft, biogas, solenergi och fjärrvärme.

Kommunstyrelsens ordförande Andreas Sjölander (S) är också entusiastisk: 

”Det är ett välkommet besked och en stor dag för Härnösand. Den här satsningen kommer att ge många kringeffekter och bidra till utvecklingen i både Viksjö och hela kommunen.”

Redan 2018 sker dock ett ägarskifte. Eon säljer 80 procent av vindkraftprojektet som drivs i bolaget Nysäter Wind till fonden Energy Infrastructure Partners. Resten av Eons ägande samt ansvaret för driften av vindkraftsparken tas över av ett annat stort tyskt kraftbolag, RWE. Helhetsansvaret för genomförandet av projektet ligger dock hos den tyska vindkraftsturbintillverkaren Nordex.

***

Byggandet av vindkraftsparken Hästkullen vid Viksjö kantas av problem och vanskötsel från starten i november 2018. Redan 2019 har fyra polisanmälningar gjorts gällande miljöbrott och otillåten miljöpåverkan. Naturvårdsobjekt har avverkats, jordmassor har dumpats och vägar byggts utan att ha fått godkännanden. 

Överträdelserna framstår som otvetydiga och det måste krävas ett visst mått av arrogans och hänsynslöshet för att strunta i att erhålla godkännanden. Vilken annan verksamhet hade vågat göra så kraftiga övertramp? Då vindkraften var välsignad med en aura av hållbar utveckling skapas kanske en jordmån i vilken det blir enklare att begå miljöbrott. 

I fallet Viksjö och Hästkullen i Härnösand utvecklas vindkraftsprojektet till en mardröm bortom de värsta pessimisternas farhågor. Rolf Lunneborg med flera på SVT Västernorrland har gjort ett enastående arbete i att ta fram underlag för en härva som får andra gröna bubblor att framstå som pikanta.

Under stoppet 2019 börjar ett antal underleverantörer drabbas av ekonomiska problem. Maskinägare på området hamnar i kläm och uppger att man inte fått betalt från uppdragsgivaren Active Works, som i sin tur jobbade på uppdrag av Nordex. I februari 2020 får Skanska ta över ansvaret för byggnationen och skriver kontrakt med Nordex att färdigställa bygget.

I april 2020 avslöjar SVT att en av underleverantörerna har band till Hells Angels.

I april 2020 avslöjar SVT att en av underleverantörerna har band till Hells Angels. I Härnösand beskriver lokalbefolkningen hur flera personer uppträtt hotfullt. 

Ett halvår senare skjuts en man i bägge benen i en stugby i Viksjö. Skjutningen kopplas av SVT Västernorrland direkt till vindkraftsbygget. En av de anställda hos en underleverantör kan knytas till ett känt gangstermord i Stockholm på 90-talet, och en annan dömdes för mord så sent som 2014.

Problemen fortsätter under hösten 2020. Två bolag går i konkurs, Active Works hade skulder på 214 miljoner och NLC hade skulder på 68 miljoner enligt SVT Västernorrland. 

En olycka kommer sällan ensam och sommaren 2022 eskalerar situationen. I juli går ett vindkraftverk av på mitten och faller som en fura. En av de första som var på plats, Birgitta Jansson, konstaterar i  SVT: “Det är inte slut på eländet än, det har ju bara varit trassel.”

***

Hur mycket tjänade då lokalsamhället på vindkraften? I november 2020 når Nysäter Wind en överenskommelse med Härnösand och Viksjö om kompensation. I 25 år får bygdens föreningsliv dela på 1,14 miljoner kronor om året (SVT 17/11 2020). En klen tröst i sammanhanget, kan tyckas, men för en kommun med ekonomiska svårigheter framstår pengarna ändå som lockande.

Att lokalsamhället får en dryg miljon om året för att över hundra 200-meterstorn har satts upp i närheten framstår närmast som en förolämpning, inte minst om man betänker skadorna på för närmiljön, konkurserna som skett i anslutning till bygget samt övrig påverkan på lokalsamhället.

Och hur blev det med alla de gröna arbetstillfällena? Retoriken om antal skapade arbetstillfällen är som regel dock kraftigt överdrivna. Viksjö är inget undantag. I fallet Viksjö beräknade man exempelvis att driften av vindkraftsparken endast skulle sysselsätta 12 tekniker samt en del övrig personal. Ingen vet hur många arbetstillfällen som skapades i slutändan, men om man betänker att härvan fick 15 konkurser på sitt samvete kan den direkta effekten på antalet arbetstillfällen mycket väl ha varit negativ.

Vad gäller arbetstillfällena under tiden vindkraftverken byggdes går det bara att spekulera i om några av dessa kom lokalsamhället till gagn i form av skatteintäkter. För lokalpolitiker är det dock alltid lockande att kunna tala om nya arbetstillfällen och ”spridningseffekter”.

Dessa effekter är i själva verket mycket begränsade. I Svegs etanolsatsning med totalt omkring 50 miljoner från EU och Energimyndigheten skapades i genomsnitt mindre än två arbetstillfällen om året, varav merparten verkar ha varit på annat håll än Sveg. Lantmännens satsning på Agroetanol gav enligt beräkningar i genomsnitt 65 arbetstillfällen per år under en period på femton år medan den totala kostnaden för samhället i form av tullar, bidrag och avdrag uppskattas till minst 20 miljarder. Kostnaden per skapat arbetstillfälle kan därmed uppskattas till 20 miljoner per arbete och år. I Expressen beräknar forskarna Jan Blomgren, Magnus Henrekson och undertecknad att elåtgången per arbetstillfälle vid Hybrit-satsningen i Norrland är 26 000 gånger högre än effekten av att lösa elbristen i Skåne. 

***

Hur kommer det sig då att alla dessa utfästelser om gröna jobb och välsignande effekter på lokalsamhället uteblir? Det finns flera olika faktorer som tillsammans gör gällande att förhoppningarna bör sänkas även framöver.

Till att börja med skapas relativt få arbetstillfällen inom kapital- och elintensiv verksamhet. Dessa arbeten är i regel få efter att en fabrik väl har byggts. Dessutom görs alla dessa utfästelser om arbetstillfällen utan någon hänsyn till en eventuell alternativ användning av resurserna. Det framstår inte som någon stor utmaning att skapa fler arbetstillfällen än Agroetanols 65 till en kostnad för samhället på 20 miljarder. Dessa siffror talar sitt tydliga språk – i praktiken skapas inte några nya arbetstillfällen av de gröna bubblorna. Då så enorma resurser tas i anspråk och dessa hade gjort bättre nytta på annat håll rör det sig själva verket om att arbetstillfällen förstörs.

Vidare gör ekonomisk forskning gällande att spridningseffekterna är tämligen begränsade för den här sortens arbetstillfällen. Spridningseffekter kan vara stora exempelvis när IT-ingenjörer startar företag på en ort, men när kunskapsinnehållet är lågt blir också effekterna på lokalsamhället begränsade. 

Då många arbetare inte vill bo i Norrland är de reella effekterna förmodligen ännu mer begränsade. Det är mer eller mindre praxis på många orter i Norrland att arbeta enligt modellen ”fly in – fly out”. Utländsk arbetskraft flygs in, bor i baracker, jobbar och flyttar hem när jobbet är klart.

Ovanstående teoretiska förklaringar är väl förankrade inom nationalekonomisk forskning och det finns ingen anledning att tro på alla glädjesiffror om nya arbetstillfällen i Norrland. 

Vindkraftsparken i Viksjö har successivt tagits i drift sedan 2020, men än så länge har den även för ägarna varit en förlustaffär.

Viksjöbornas 1,14 miljoner om året räcker i slutändan kanske till skötsel av hembygdsgården och en ny grind till idrottsplanen. En klen tröst, kan tyckas.