Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Socialdemokraterna slåss mot halmgubbar

Socialdemokraterna och Hyresgästföreningen försöker skrämma väljare att rösta vänster genom att måla upp mörka resultat av ett omedelbart avskaffande av hyresregleringen. Det är bara det att inget parti har föreslagit något sådant. Socialdemokraterna slåss mot halmgubbar i bostadsdebatten – ett tydligt tecken på hur desperat Rörelsen börjar bli.

Det är uppenart för var och en att Socialdemokratin är i kris. Olika fraktioner krigar inbördes och budskap byts i en takt som gör att även politikintresserade har svårt att hänga med. En del av socialdemokratin vill gärna tillbaka till folkhemsnostalgin. Ett säkert sätt att göra en sådan nostalgiresa är att ta till gamla välkända argument från bostadsdebattens tidigare cementerade frontlinjer. Här kan man försöka återskapa något slags höger-vänster-skala, som en del i partiet tror är framgångsmelodin.

Nu har man krokat arm med en av Rörelsens mest trogna vapendragare, nämligen Hyresgästföreningen, som lydigt tycks låna ut sig till nästan vad som helst, bara det gynnar Socialdemokraternas intresse av att upprätthålla maktpositionerna. Det som får stryka på foten är faktakoll och relevans i analysen. Men det tycks just nu i den tumultartade opinionsresan mot 20-procentstrecket inte vara så viktigt för partiets företrädare och strateger.

Hyresgästföreningens har låtit konsultfirman Ramböll utreda vad en övergång från dagens reglerade hyressättning för hyresbostäder till en helt fri prissättning på hyresbostäder skulle kunna leda till. Att något sådant förslag inte lagts av någon part i debatten om bostadsmarknaden är uppenbarligen inte något som man fäster så stor uppmärksamhet vid i de strategiska övervägandena. Nu ska här visas hur hemskt det skulle bli om ”Moderaternas”, som ett antal ledande socialdemokrater i Aftonbladet Debatt 14 juni påstår, bostadspolitik gick igenom. Miljoner hyresgäster skulle då få höjda hyror med flera tusenlappar i månaden.

Det är klart att det skulle kunna vara en tänkbar effekt om man släppte prissättningen helt fri på hyresbostadsmarknaden. Men något stöd för dessa utsagor, som görs av flera nuvarande ministrar i debattartikeln, är svårt att finna. Man får konstatera att en faktakoll av påståendet leder till nedslående resultat. I vart fall om man är intresserad av att göra en seriös analys av hur en marknad som hyresbostadsmarknaden verkligen fungerar.

De som skulle få se de största prisuppgångarna är kommuner som Lidingö och Danderyd, som ju inte precis är de kommuner som Socialdemokratin brukar ömma för mest.

För det första visar den analys som debattartikeln grundar sig på att det är ganska stor skillnad hur en total avreglering skulle påverka olika bostäder. Äldre bostäder, som i dag ofta har konstlat låga hyror efter lång tid av reglering, skulle kunna få se större prisjusteringar än nyare bostäder, som ofta redan har en hyra som ligger närmre vad som kan antas vara en mer verklig oreglerad nivå. Hur det blir i det enskilda fallet är det nog inte någon som kan uttala sig om.

För det andra, och det gäller alltid när man gör rimliga analyser av bostadsmarknaden, så visar det sig att de som skulle få se de största prisuppgångarna om man helt släppte hyrorna fria är kommuner som Lidingö och Danderyd, som ju inte precis är de kommuner som Socialdemokratin brukar ömma för mest. Andra som skulle kunna se riktigt stora uppgångar är de som bor i äldre stora hyreslägenheter i attraktiva centrala lägen. Detta rör sig ofta om välbeställda hushåll av den sorten socialdemokratin normalt snarare ser som fiender än kärnväljare. Analysen brister helt enkelt.

Att det inte är någon som lagt ett förslag till en så ogenomtänkt reform av bostadsmarknaden som Hyresgästföreningen och socialdemokratin larmar om är nog ändå det tydligaste tecknet på att krisen i partiet och dess underorganisationer är riktigt allvarlig. Har man inte en verklig motståndare att argumentera mot så kan man ju dock alltid uppfinna en. Och det är nog så man mest måste se detta inlägg i bostadsdebatten.

Efter en minst sagt svajig mandatperiod där man med knapp styrfart tagit sig genom alla fyra åren – vad långa de måste ha känts ofta i Rosenbad – står Socialdemokraterna nu med en närmast total opinionsmässig genomklappning som facit. En oerfaren statsminister som oklart framför argument lite som det faller sig och ministrar som rumsterar om i den politiska verkstaden med lite projekt på måfå i kombination med en usel krishantering, inte minst av Transportstyrelsefrågan, har lett partiet till vägs ände.

Ska vi uppnå en fungerande bostadsmarknad, framför allt för alla dem som kommer in på bostadsmarknaden i dagens dysfunktionella system, måste vi få till stånd en vettigare diskussion om bostadsmarknaden. Vi behöver röra oss mot en situation där det är vad hyresgäster faktiskt är beredda att betala för olika boenden som väger tyngst, inte vad hyresgästbyråkrater och politiker anser är rätt.

Före valet verkar det svårt att få till stånd denna diskussion. Vi som vill se bostadsmarknaden vara ett stöd för enskildas rörlighet och vill se ökad effektivitet får hoppas att vi har något bättre att se fram mot från den tionde september.