Utblick Krönika
Stalins terror ekar när Putin vill svälta Ukraina och världen
Rysslands blockad av Odessas hamn och de systematiska stölderna av ukrainsk spannmål understryker att Moskva precis som 1932 vill krossa den ukrainska självständigheten genom hungersnöd. Putins svältkampanj bör inte bara ses som ett krigsbrott, utan också som ett hot mot mänskligheten, skriver Linnea Hylén.
Kriget i Ukraina har nu pågått i över tre och en halv månad. Många förväntade sig en snabb rysk seger. Omvärlden häpnade senare över Ukrainas förmåga att försvara sig. Samtidigt verkade få i väst förstå stridsviljan hos ukrainarna och den sviktande krigsmoralen bland ryska trupper. Det utdragna kriget kommer emellertid att bli påtagligt för fler människor världen över. Det kommer bli särskilt kännbart för de fattiga länder som annars befinner sig långt ifrån krigets fasor.
Kriget har omöjliggjort för Ukraina att exportera sin spannmål till resten av världen. Hamnstaden Mariupol som nu ligger i ruiner och Odessa som nu står under blockad hanterade före kriget runt 90 procent av Ukrainas livsmedelsexport. Om den ska kunna återupptas behöver dels Mariupol befrias och återuppbyggas, dels behöver minorna rensas bort utanför Odessas kust.
World Food Programme har nu varnat Europas ledare för att förbereda sig på ett ”helvete” om matexporten fortsatt uteblir från Ukraina. Om inte maten kan exporteras väntar politisk instabilitet, massvält och massmigration i Mellanöstern och Afrika, vilket skulle kunna leda till en större flyktingkris än den Europa upplevde 2015.
Ett ”helvete” väntar om matexporten fortsatt uteblir från Ukraina.
Vägen tillbaka till en fungerande ukrainsk livsmedelsexport är dock allt annan än enkel. EU har försökt skapa alternativa vägar till andra kuststäder i Östersjön och Svarta havet. Frakt via land är dock enklare sagt än gjort. Den europeiska byråkratin är bara en av flera käppar i hjulen för att lösa den massiva utmaningen. Innan kriget kunde Ukraina exportera sju miljoner ton vete per månad via sina hamnar, men nu kan de i bästa fall räkna med knappt 1,5 miljoner ton per månad.
Logistiken som krävs för att exportera spannmålen via landvägen bedöms inte på långa vägar motsvara den kapacitet som Svartahavshamnarna tidigare gett. Risken är därför stor att den ukrainska skörden inte når världens behövande, samtidigt som Ukraina och dess invånare förlorar en av sina viktigaste inkomstkällor i den tuffaste av tider.
Situationen bör också placeras i en större diskussion om kriget. Rysslands bombningar av Mariupol och framför allt blockaden av Ukrainas hamnar är en central del av Moskvas utplåningskrig mot Ukraina. Kriget sker på alla fronter, både genom att slå direkt mot hjärtat, själen och magen. Förutom handelsblockaden kommer otaliga rapporter som pekar på hur ryska trupper stjäl och plundrar ukrainarnas livsmedel och skörd.
Blockaden av Odessas hamn kan därför omöjligt ses som en vanlig ”blockad” à la ekonomisk krigföring, utan snarare som ett medel i en större etnisk utrensningskampanj. Det är som bekant inte första gången som Moskva medvetet stjäl ukrainarnas spannmål för att åstadkomma svält. Holodomor (på ukrainska: ”att döda genom svält”) var Stalins stora ukrainska terrorsvält mellan 1932 och 1933, som ledde till att mellan 2,5 till 5 miljoner ukrainare dog.
Minnena av terrorsvälten lever kvar än idag, särskilt när historien inte är helt olik samtiden. Putin, som är i desperat behov av att utmåla sig som den stora ryska ledaren, har utöver sitt mördande av civila påbörjat en kampanj för att både stjäla ukrainarnas levebröd och se till att deras viktigaste inkomstkälla stryps.
Denna gång är det däremot inte enbart Ukraina som riskerar att drabbas av hungersnöden, utan även världens allra fattigaste länder som inte har råd att köpa mat när utbudet minskar och matpriserna höjs. När världens kornbod utarmas och isoleras riskerar hela världen att drabbas av en modern svältkatastrof – allt till följd av Putins idéer om storrysk dominans över det ukrainska folket.
Kriget sker på alla fronter, både genom att slå direkt mot hjärtat, själen och magen.
Det är nu avgörande att omvärlden inte låter havsblockaden fortgå. Det ligger i allas intressen, även hos de länder som ännu håller sig neutrala till kriget. Att häva blockaden av Odessa ligger rimligen i hela mänsklighetens intresse, men vågar någon ta första steget? Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis har föreslagit en internationell konvoj för att förmå ryssarna till att släppa greppet om havsrutten. Det är en idé som visserligen är riskfylld, då vapen kan behöva användas för att försvara konvojerna, men det är högst nödvändigt om miljontals liv ska räddas.
Rädsla för konfrontation bör aldrig hindra oss från att göra det rätta, särskilt inte när miljontals liv står på spel. Om inte blockaden hävs kommer eftervärlden döma västvärldens ledare hårt och skoningslöst.