Ekonomi Essä
Sverige blir frånsprunget som ingenjörsland
I äldre generationer ligger Sverige i topp vad gäller andelen ingenjörer och forskare. Bland yngre halkar vi däremot efter. Vår innovationskraft och i förlängningen vårt välstånd hänger på förmågan att bryta denna utveckling, skriver Nima Sanandaji.
Under lång tid har Sverige varit en ledande innovationsekonomi, känd runtom i världen för teknologiska kompetenser. Min första egna association till Sverige, som barn innan jag kom till Europa, var just som ett land med duktiga ingenjörer. Men vår position som ledande europeiskt ingenjörsland håller på att undermineras. I den yngre generationen har Sverige fått se sig förbisprunget av andra länder. Det är en utveckling som behöver brytas.
STEM är ett samlingsbegrepp för kunskaper i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskaper och matematik. De som är högskoleutbildade och jobbar inom vetenskap och teknik definieras av Eurostat, EU:s statistiska myndighet, som att ha STEM-jobb. Bland EU-länderna är Sverige etta sett till andelen av 45-64 åringar som har STEM-jobb. Om vi däremot ser till den yngre generationen, 25-34 åringar, har övriga Europa redan sprungit om. Luxemburg har långt högre andel av de unga i STEM-jobb och även Nederländerna ligger före. Norge och Litauen ligger inte långt efter Sverige. Mönstret som framträder är att Sverige, i och med generationsskiftet, håller på att tappa sin ledande teknologiska position.
Hur är det då med ingenjörer och forskare? Samma mönster framträder om vi ser till denna snävare grupp av STEM-jobb, som spelar en särskilt viktig roll för utveckling och implementering av ny teknologi. I den äldre generationen har Sverige guldplatsen, med allra högst andel ingenjörer och forskare i befolkningen. Sett till den yngre generationen får Sverige dock även i detta fall enbart brons. Nederländerna, men även Estland, har en större andel unga som jobbar i teknologiskt avancerade jobb.
Att Estland har en högre andel yngre som är ingenjörer och forskare manar till eftertanke. När Estland för 30 år sedan återfick sin självständighet låg landet långt efter Sverige i ekonomisk utveckling. Sedan dess har Estland haft fokus på att främja företagande, arbete och utbildning. Landets skolsystem har, trots att resurserna per elev är hälften så stora som i Sverige, bättre resultat i de internationella PISA-proven och mera jämna utfall. Det vill säga, den genomsnittliga eleven klarar sig bättre jämfört med i Sverige och färre misslyckas med skolan. Högskolesystemet har byggts ut och nu har alltså landet en större andel ingenjörer och forskare i den yngre delen av befolkningen än Sverige. Estlands framsteg är en tydlig illustration på hur övriga Europa tävlar med Sverige om att ligga i framkant i utvecklingen.
I en värld präglad av teknologiska förändringar är välståndet nära sammankopplat med innovation.
Varför är detta viktigt? Jo, för teknologisk kompetens bäddar för en utvecklad ekonomi. I en värld präglad av omfattande teknologiska förändringar, är välståndet och jobben nära sammankopplat med teknologisk kapacitet. I en jämförelse av de europeiska länderna, visar det sig att en större andel av befolkningen som har teknologiska kompetenser hänger samman med högre innovationskraft (som det mäts av European Innovation Scoreboard). Hälften av variationen av utfallet i detta innovationsmått förklaras av variationen av andelen i STEM-jobb. Om innovationskapaciteten relateras till andelen ingenjörer och forskare bland befolkningen ökar förklaringsgraden till drygt 60 procent. Detta innebär alltså att länder som har högre andel av befolkningen med teknologiska kompetenser också tenderar att vara de som har en mera innovativ ekonomi.
Samtidigt som Sverige i samband med generationsskiftet håller på att halka efter i STEM-kompetenser, halkar landet också ned i innovationskraft relativt övriga Europa. Sex år i rad rankades Sverige som EU:s mest innovativa medlemsland, av European Innovation Scoreboard. Medaljplatsen har dock i år tagits över av Danmark, med Sverige på andra plats..
Ett annat relevant mått är andelen av den vuxna befolkningen som jobbar i mycket kunskapsintensiva jobb, så kallade ”brain business jobs”. Här ligger Sverige fortfarande i topp, men Irland har nästan kommit ikapp. Samtidigt har Irland, tack vare låga skatter och fria regelverk, i år den starkaste BNP-tillväxten bland medlemsländerna, medan Sverige halkar efter med den svagaste ekonomiska utvecklingen. Därmed kan Irland komma att springa om Sverige i andelen av befolkningen som jobbar i mycket kunskapsintensiva jobb.
***
Sammantaget är mönstret att Sverige halkar efter som kunskapsnation tydlig. Med det sagt återstår frågan: kan ingenjörslandet Sverige bli ledande inom teknologiska kompetenser, också i den unga generationen? En sådan utveckling behövs om Sverige ska behålla sin position som EU:s ledande kunskapsekonomi. Det är i grunden tre hinder som står i vägen.
Till att börja med belönas valet att läsa en matematik eller en ingenjörsutbildning relativt lite, på grund av de höga skatterna. Mycket av den individuella fördelen av att bidra mer till ekonomin beskattas bort, vilket gör att fler kan välja enklare utbildningar som leder till enklare jobb. Många vill inte slita hårt på skolbänken och i arbetslivet, om skillnaden efter skatt är relativt liten. Marginalskatterna behöver sänkas för att stimulera fler att läsa till ingenjör och forskare.
Nästa hämmande faktor är att det lärs ut för lite matematik i de tidiga skolåren. Särskilt de elever som har ett huvud för matematik utmanas inte på skolbänken. För att råda bot på detta är receptet enkelt: mera matematik behöver läras ut genomgående i skolan, och extra mycket för de som har kapaciteten.
Nästa hämmande faktor är att det lärs ut för lite matematik i de tidiga skolåren.
Det finns till sist en tredje faktor, som ofta glöms bort i Sverige: ihärdighet. I svensk skola finns ingen egentlig fokus på att fostra ihärdighet (”grit” på engelska). Detta trots att forskningen visar att ihärdighet i sig och separat från kunskapsnivå har stor inverkan på individens framgångar i skolan och senare i livet.
Om man ser på ingenjörsutbildningar är det många som inte fullföljer dem, eftersom de har svårt med matematiken och inte har byggt upp ihärdigheten som krävs för att fullfölja dessa utbildningar. Förmågan att plöja igenom det som är svårt, icke-överskådligt och komplext, krävs för att klara en ingenjörsutbildning. Det räcker inte att ha ett generellt intresse och engagemang för bildning. I princip alla som läser en ingenjörsutbildning kommer nämligen möta på kurser som känns främmande och svåra.
För att klara en utbildning på till exempel Chalmers eller KTH krävs en ihärdighet att plöja igenom svåra studier, en ihärdighet som skolan i dag inte aktivt uppmuntrar eleverna att bygga upp. En inga-ursäkter modell krävs i skolan, med nolltolerans för stök, mobbning och bråk. Då får eleverna mera studiero och skolan kan höja volymen av arbete som utförs.
Att öka volymen av undervisning är viktigt i sig, det är inte bara kunskaper som förmedlas, utan dessutom fostras de unga i att klara av en hög arbetsvolym, att inte få panik utan systematiskt jobba undan omfattande mängd studier. Inte bara volymen, utan också komplexiteten i studierna, behöver höjas. Ett perspektiv som huvudsakligen saknas i debatten i dag är att hårt arbete med avancerad inlärning inte bara är bra eftersom det kan ge kunskaper, minst lika relevant är att det förbereder individen för senare studier och senare arbete. Ihärdigheten som byggs upp är lika viktig som kunskapen.
Kan Sverige behålla guldplatsen i EU, som det mest innovativa medlemslandet? Ja, men då krävs en vilja till förändring. Annars kommer Sverige gradvis fortsätta att halka efter, som en naturlig konsekvens av att övriga Europa springer snabbare. Loppet är förstås ännu inte förlorat. Sverige kan nå toppen genom reformer krävs som gör att det lönar sig mera att utbilda sig till välbetalda jobb, genomgående mer matematik i skolan, samt en skolmodell som öppnar för ett högre studietempo.