Utblick Krönika
USA:s valcirkus blir vildare än på länge
Om nästa års presidentval står mellan Joe Biden och Donald Trump talar det mesta för en vildare valcirkus och en smutsigare valrörelse än på länge. Johan Ingerö analyserar startfältet och påbörjar resan mot november 2024.
Jag har i många år hört svenska vänner säga att amerikansk politik är obegriplig. Att det mesta är show, att kandidaterna är knäppa och att den med störst USA-flagga bakom sig vinner. Inför den valrörelse som nu är på gång har det blivit svårare än någonsin för mig att säga emot dem. Flera faktorer pekar mot att presidentvalet 2024 kan bli det märkligaste på länge. Framför allt följande:
- Om mätningarna står sig så kommer en sittande president att ställas mot en ex-president för första gången sedan 1892. Väljarna vet alltså mer än vanligt om hur de båda alternativen ser ut – och enligt en rad mätningar vill en tydlig majoritet inte ha något av dem.
- Båda kandidaterna har även andra problem. Donald Trump är föremål för åtal kopplade till stormningen av kongressen vid maktskiftet 2021. Joe Biden är alltmer pressad av korruptionsanklagelser kopplade till sonen Hunters styrelsearbete i det ukrainska energibolaget Burisma.
Nu är det för all del inte helt säkert att det till slut blir Biden och Trump som ställs mot varandra nästa år. Utöver skandaler och åtal finns även hälsofaktorerna där. Joe Biden är 82 år när nästa mandatperiod inleds och har vid flera tillfällen ramlat eller uppträtt förvirrat i offentliga sammanhang. Trump framstår som mer alert, men han är likväl bara fyra år yngre än Biden och släpar runt på ganska många extrakilon. Ingen sansad läkare skulle rekommendera vare sig en hård valkampanj eller det arbete som väntar på vinnaren, för någon av dem.
Trump framstår som mer alert än Biden, men han är likväl bara fyra år yngre.
Alternativen ser dock magra ut. Joe Bidens främsta konkurrent inom det egna partiet är Robert F. Kennedy Jr., som aldrig har valts till något men som likväl tillhör Demokraternas mäktigaste dynasti någonsin. Är då Kennedy något att hoppas på? Sannolikt inte. För en bredare allmänhet är han främst känd för sitt mångåriga motstånd mot vaccin och för sin tilltro till diverse konspirationsteorier, som att covid-19 designats för att skona europeiska judar och kineser.
Att Kennedy i vissa mätningar noterar närmare tjugo procents stöd bland Demokraternas primärvalsväljare säger därför åtskilligt om tilltron till Joe Biden. En mer typisk demokrat, som Kaliforniens guvernör Gavin Newsom, skulle kanske kunna göra det som brukar anses omöjligt: vinna en nomineringskamp mot en sittande president. Men än så länge har varken han eller någon annan tiotaggare valt att kasta sig in i matchen, inte minst för att den som gör det kan bli syndabock om det blir republikansk seger i presidentvalet.
***
Donald Trump har, till skillnad från Biden, flera tunga konkurrenter inom det egna partiet. Bland dem märks Floridas guvernör Ron DeSantis, den tidigare FN-ambassadören och South Carolina-guvernören Nikki Haley, den tidigare New Jersey-guvernören Chris Christie, South Carolina-senatorn Tim Scott och – mest anmärkningsvärt – Mike Pence som var vicepresident under Trump.
I skrivande stund ser dock Trump helt ohotad ut, vad de republikanska primärvalsväljarna beträffar. Drygt 60 procent av dem vill ge honom en tredje chans som toppkandidat. Trots antipatierna mot honom bland de så viktiga oberoende väljarna. Trump har, mer än någon annan politiker i amerikansk historia, lyckats skapa en personlig politisk folkrörelse som inte kommer att överge honom.
Allt detta talar för att valrörelsen inte bara kommer bli ovanligt märklig, utan även ovanligt smutsig.
Allt detta talar för att valrörelsen inte bara kommer bli ovanligt märklig, utan även ovanligt smutsig. Båda kandidaterna är kända av praktiskt taget hundra procent av väljarkåren. Det betyder att båda får väldigt svårt att ompaketera sig inför tveksamma väljare, i den mån någon av dem ens vill försöka. Visserligen har båda gjort ett antal politiska u-svängar – Joe Biden var på 1970- och 80-talen en av de mest konservativa demokraterna i senaten, medan Donald Trump har ett förflutet som relativt liberal – men i dag är båda tydligt förknippade med sina respektive presidentskap. De varken kan eller kommer lägga om kursen annat än högst marginellt.
Båda kandidaterna lär alltså lägga stor energi på att sänka den andras siffror, snarare än på att höja de egna. Som härom dagen då Trump kallade Biden ”inte bara dum och inkompetent utan en fullkomlig galning som leder landet mot helvetet och tredje världskriget”.
De stora mediehusen vet att den sortens påhopp säljer. Linjär tv tappar stadigt i popularitet. Till exempel har det en gång så mäktiga CNN numera inte fler tittare än vad SVT:s Aktuellt har en vanlig kväll, trots att den amerikanska befolkningen är mer än trettio gånger så stor som den svenska. Men en valrörelse med Trump lär förbättra tittarsiffrorna, vilket borgar för ännu fler inslag som driver upp konfliktnivån och ökar polariseringen.
Så vad vi än må tycka: vi är nu i början på vad som tycks bli en ännu vildare valcirkus än de två senaste presidentvalen. Jag har fått det stora nöjet att för Smedjans räkning guida er genom hela processen, med månatliga tankar och analyser om den politiska utvecklingen i vad som alltjämt är världens mäktigaste land.
Vi ses!