Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Utblick Ledare
Rätt att Nvidia säljer i Kina
Beskedet om att Nvidia ska återuppta exporten till Kina har fått aktien att lyfta. Att tillåta det amerikanska bolaget att få sälja enklare chip kommer inte leda till en kinesisk teknikdominans. Men handel med Kina måste fortsatt ske med försiktighet. Det skriver Bean Khalil.
När chefen för det amerikanska chipgiganten Jensen Huang möter journalister gör han det alltid iklädd en becksvart biker-inspirerade läderjacka från Tom Ford. Enligt rykten införskaffar techmiljardären ständigt en dyrare modell i takt med Nvidia-aktiens uppgång. Skulle det stämma innebär det att han nu behöver köpa in en mer bekostad modell. Anledningen till det är att Huang övertygat den notoriskt kinahökiga administrationen att lätta på exportrestriktioner av företagets halvledare till Kina.
Beskedet om att Trump nu frångår sin linje och tillåter Nvidia att återuppta försäljning av sina H20-chip bör däremot inte ses som ännu en tvärvändning. Handelshindren har inte fått önskad effekt.
När president Biden kom till makten lovade han att vara Trumps politiska motsats. I många avseenden var han även det. Men i frågan om relationen med Kina – och handel med halvledare – så skilde sig inte politiken åt. Även Biden var protektionist.
Men i takt med rapporter om att den kinesiska halvledarmarknaden kommer i kapp har Washington tvingats tänka om.
Anledningen till varför presidenterna försökte hindra försäljningen av amerikanska halvledare (beståndsdelar som används i princip all elektronisk utrustning) till Kina var intuitiv. De säkerhetspolitiska risker som kunde uppstå när världens mest avancerade chip hamnade i fel händer var påtaglig. Att det dessutom alltid verkade finnas kinesiska konkurrenter vars beståndsdelar var anmärkningsvärt likt de amerikanska minskade inte farhågor för intellektuell stöld.
Det lades således både restriktioner och krav på att det amerikanska bolaget inte skulle sälja sina mest avancerade komponenter på den kinesiska marknaden. För att fortsatt kunna exportera skapade därför Nvidia en enklare variant, H20-chipet, för att inte gå miste om marknadsandelar.
Men i takt med rapporter om att den kinesiska halvledarmarknaden kommer i kapp har Washington tvingats tänka om.
Dilemmat som finns är huruvida det är bättre om Kinas tekniska arkitekturen ska vara beroende av amerikanska chipen eller om säkerhetsriskerna med miljardchip i kinesiska händer är för stora. Borde USA utnyttja Nvidias överlägsenhet för att få konkurrerande stater i en beroendeställning?
Att totalt slopa alla hinder i tron om att Nvidia behåller sin roll som världsledare hade varit naivt.
Hittills har Vita huset fokuserat på det senare – och det med blandade resultat. Det vakuum Nvidia lämnade efter sig har fyllts av andra aktörer. Restriktionerna har varit effektiva så länge den kinesiska marknaden inte har kunnat skramla fram alternativ. Men efter år av inhemsk investeringar finns nu likvärdiga kinesiska företag.
Nvidia har därför inte längre ensamrätt på försäljning i Mittens rike.
I stället måste de konkurrera med bolag som alltid kommer kunna sälja på den inhemska marknaden och som även har det kinesiska kommunistpartiet som patron. Bolag som Huawei, Cambricon och SMIC har därför sakta men säkert börjat minska det teknologiska respektavståndet.
Svaret på detta faktum har än så länge inte varit att helt ta bort alla amerikanska restriktioner – och det skulle inte heller vara rätt väg att gå. Att totalt slopa alla hinder i tron om att Nvidia behåller sin roll som världsledare hade varit naivt.
Ingen har egentligen ett bra svar på vad som egentligen ska göras. Vad som däremot är säkert är att protektionismen inte skadade den kinesiska marknaden lika mycket som den skadade den amerikanska. Protektionism skadar de man vill skydda mer än de man vill hålla ute. Amerikansk protektionism är inte bra – oavsett hur brett stöd det har i kongressen.
Jensen Huang må därför ha lyckats övertyga Trump om att temporärt överge sin annars kategoriskt antagonistiska inställning mot Kina. Även om just en återupptagen försäljning av H20-chip kan anses vara någorlunda resonabelt så måste västvärlden alltid ha i åtanke vem de handlar med. Handel med Kina måste därför även i fortsättningen ske med försiktighet.