Ekonomi Åsikt
Var är de borgerliga ledarsidorna i vinstdebatten?
Allt oftare kritiserar politiker företagens vinster. Samtidigt tycks de borgerliga ledarsidorna ha förlorat intresset för att långsiktigt opinionsbilda för en fri ekonomi. Det konstaterar Mats Olin på Näringslivets medieinstitut.
Varför startas företag och varför sker investeringar i innovationer? Det är en av frågorna för antologin Vinst (Samhällsförlaget, 2024), som det tidigare publicerats utdrag ur i Smedjan. Strävan efter ekonomisk vinst är ett av flera grundläggande skäl att investera och att starta företag.
Det här är självklart för en del, men väcker uppenbarligen avsmak för andra. För de flesta som startat företag är det bekant: vinstintresset är en av flera drivkrafter för att starta, men förmodligen inte det enda eller ens det viktigaste. Men utan vinst-moroten inget företag, och det är svårt att få någon att satsa sitt kapital i investeringar som inte strävar efter vinst, det vill säga ”ränta” på insatsen.
Men företagsvinsterna är ifrågasatta. Kritiken den senaste tiden riktar sig mot företag inom exempelvis välfärden, livsmedelshandeln, bankverksamhet och energisektorn. Det har hetat att de tjänar för mycket pengar, konkurrensen är för dålig, vinsterna uppstår genom statliga bidrag, företagen använder maffiametoder och det är till och med principiellt fel med vinster.
Höga vinster provocerar snarare än hyllas som exempel på framgång.
Höga vinster provocerar snarare än hyllas som exempel på framgång.
Samtidigt vet vi – och det vet nog många av kritikerna och journalisterna också innerst inne – att företagsvinster är en grundläggande drivkraft för ekonomisk utveckling och välståndsskapande. Framgångsrika företag kan kanske inte ha som enda idé att tjäna pengar, men utan den stannar utvecklingen, samhället blir fattigare och möjligheterna att bygga ökat välstånd försvinner.
De vinstkritiska perspektiven syns ofta i nyhetsjournalistiken. Men hur ser det då ut på borgerliga ledarsidor? Med tanke på deras uppdrag skulle man kunna förvänta sig att de ofta lyfter fram vinsternas och aktieutdelningarnas viktiga roll för den ekonomiska utvecklingen, och försvarar vinster och utdelningar när debatten och politiken handlar om att begränsa och stoppa. Men riktigt så är det inte, visar NMI:s undersökning.
NMI har undersökt hur fem borgerliga ledarsidor skriver om företagsvinster: Dagens Nyheter (oberoende liberal), Svenska Dagbladet (oberoende moderat), Göteborgs-Posten (oberoende liberal), Sydsvenskan (oberoende liberal) och Norrköpings Tidningar (moderat).
Resultatet är tydligt. Undersökningen visar att ledarsidorna – i alla fall när det gäller företagsvinster – i stor utsträckning kommenterar politiska nyhetshändelser och i mindre grad driver en egen opinionsbildande linje.
I det undersökta materialet finns inte ett enda exempel där en ledarsida tydligt redogör för hur vinst och utdelning på ett övergripande plan fungerar som centrala mekanismer för marknadsekonomin och hur de bidrar till landets välstånd och välfärd.
Diskussionen är händelsestyrd och huvudsakligen defensiv, där företagsvinster framstår som en ofrånkomlig bieffekt.
Det finns texter som på ett principiellt plan försvarar vinsterna, men de är utan undantag skrivna utifrån en försvarsposition när inskränkningar kommit på tal. Diskussionen är händelsestyrd och huvudsakligen defensiv, där företagsvinster snarare framstår som en ofrånkomlig bieffekt snarare än som en drivkraft för innovationer och välfärdsskapande eller som ett kvitto på förbättring.
Den läsare som får sin bild av företagsvinster enbart från de här ledarsidorna kan konstatera att det handlar om något som ifrågasätts, och som försvaras på olika grunder.
En förklaring till att det ser ut som det gör kan vara att ledarredaktionerna numera i hög grad är en del av den nyhetsekonomi som styr tidningarna. Ledarskribenterna deltar i nyhetsredaktionens möten, med en mer eller mindre uttalad förväntan om att ledarsidan ska kommentera tidningens nyhetsartiklar och utgöra en del av tidningens nyhetspuls. Ökad grad av händelsestyrning och hänsyn till den kommersiella verkligheten på mediemarknaden sker sannolikt på bekostnad av kraften i den egna åsiktsbildande linjen.
Opinionsmaterialet har blivit allt viktigare för tidningsekonomin, för det kan motivera läsare att teckna prenumerationer. För att öka intresset har ledarredaktioner allt fler knutit till sig fristående skribenter som inte nödvändigtvis håller sig till ledarsidans politiska linje, och kanske inte ens skriver om politik, utan som ”tänker fritt”. Kan hända är den traditionella rollen som ideologisk fyrbåk är inte längre det viktigaste för en ledarsida.
En annan förklaringsfaktor kan vara dålig förståelse för vinsternas betydelse för ekonomisk utveckling. Marknadsekonomins grunder har de gångna 20 åren nyligen sällan ifrågasatts av ledande politiker, vilket bidragit till bristande vana att försvara den. När debatten plötsligt förändras lämnar det ledarsidorna och deras skribenter oförberedda.
En tredje förklaring kan förstås vara att ledarsidorna inte i grunden tror att viljan att skapa vinst är en positiv drivkraft i samhället. Kan det vara så att politiska opinionsbildares användning av begreppet vinst som skällsord påverkat även liberala och moderata ledarsidor, eller i alla fall höjt trösklarna för att på eget initiativ driva en linje om vinsten som fundamental komponent i en fri växande ekonomi?