Vi måste vara beredda på fyra år till med Trump

Klockan är två i Sverige, morgonen efter USA:s valdag, och i novembermörkret lyser det från en del fönster längs gatorna i Stockholm. I många lägenheter sitter en USA-intresserad kvinna i medelåldern, en universitetsstudent eller en amerikansk expat framför TV:n. De flesta vallokaler på USA:s östkust har stängt, och några av resultaten är uppenbara: New Jersey och Massachusetts till Biden, Alabama och Tennessee till Trump. Men eftersom antalet poströster är ovanligt stort i år är de viktigaste resultaten, de som kommer från så kallade ”swing states” som Pennsylvania och Florida, fortfarande osäkra.

De följande dagarna presenteras utgången från dessa delstater: Trump har vunnit Ohio, Wisconsin och Pennsylvania. Eventuellt kommer beslutet mitt på dagen en vecka efter valet genom en pushnotis till en mängd mobiltelefoner: Trump har blivit återvald. Men hur skulle ett sådant valresultat påverka Sverige?

Efter fyra år med Trump som president har det blivit tydligt att ett beslut som kommer från Vita huset lätt korsar gränsen och påverkar fler än bara amerikanska medborgare. Även det svenska folkets dagliga val och livsplaner påverkas.

Att flytta till USA och uppnå ”den amerikanska drömmen” är och förblir ett stort mål för många, antingen som studenter eller vuxna. Men under de senaste månaderna har det blivit allt tydligare att den drömmen är förbehållen personer som är födda i USA.

Visum även till högkvalificerade arbetskraftsinvandrare kunde dras in i och med coronapandemin eftersom de ”är en risk för den amerikanska arbetsmarknaden efter utbrottet”, enligt Vita huset. Trots att en domstol den 1 oktober blockerade förbudet har Trumps regering hittat nya sätt att förhindra arbetskraftsinvandring, nämligen att ställa högre lönekrav.

Dessutom kom beskedet den 6 juli att utländska universitetsstudenter inte får stanna kvar i USA om deras undervisning sker digitalt. Efter att både Harvard och MIT stämde regeringen drog Trump-administrationen dock tillbaka sitt förslag. Trots det kan nyligen antagna studenter som ska plugga på distans under hösten nekas visum utan närmare förklaring. På lång sikt kan studenter också behöva ansöka om studentvisum vart fjärde år och i vissa fall vartannat år, i stället för på obestämd tid, om de är inskrivna på en utbildning.

Även om besluten drivs av coronapandemin är budskapet detsamma som tidigare: dörrarna kan stängas på kort varsel och på lösa grunder och därmed göra slut på mångas amerikanska dröm. Under de kommande fyra åren kan det vara möjligt – och nu finns det prejudikat – för Trump att förlänga visumrestriktionerna och utöka dem till andra yrkesgrupper.

Så blir det med Trumps America First-policy, som inte bara handlar om att dra USA ur internationella avtal och organisationer utan också om att straffa länder som han menar har behandlat USA illa. Trump menar till exempel att EU ”skapades för att dra nytta av USA” och ”behandlar oss sämre än Kina”.

Men dessa kommentarer är det minsta av Europas bekymmer; det finns en oro bland diplomater att EU:s och USA:s relationer inte har nått botten än. Trots att USA redan har infört en rad tullar, särskilt inom flygindustrin, kan det bli ännu fler. Sedan september 2019 har Trump-administrationen övervägt ”karuselltullar”, som kan växla mellan 10 och 25 procent på varor som olja och bilar var sjätte månad. Dessa tullar skapar en atmosfär av osäkerhet för investerare och kan därför orsaka stora skador, särskilt på ett land som Sverige, där bilar är den största exportvaran och USA den tredje största exportmarknaden.

Det verkar dock osannolikt att USA skulle dra sig ur försvarsalliansen Nato. Det kan finnas många anledningar till varför Trump vill lämna Nato, vilket han bland annat uttryckt i möten med Rysslands president Vladimir Putin, men det mest troliga är missnöjet med att europeiska allierade inte satsat tillräckligt mycket på sitt försvar. Trots att Sverige inte är med i Nato kan landet drabbas om USA drar sig tillbaka. Sverige, som vill hålla Baltikum stabilt, skulle behöva hantera en maktobalans när USA:s närvaro i norra Europa minskar och Rysslands ökar. Bara i sommar har tusentals amerikanska soldater lämnat Tyskland och Norge, även om vissa har omplacerats till Polen. Trumps fokus på länder som Polen och andra med mer ”Trumpvänliga” regeringar kan skapa ett slags motvikt till länder med mycket makt inom EU som Tyskland, men även Sverige.

Trump har flera gånger visat att han inte tar hänsyn till vilka som är USA:s historiska vänner och allierade, och lägger sig gärna i närstående länders inrikespolitik. Både ASAP Rocky-fallet, där Trump kritiserade Stefan Löfven för att han inte släppte honom fri, och Sveriges hantering av coronaviruset är två exempel där Trump använt Sverige som ett slagträ i debatten.

Så är det i Trumps spel, där Sverige är en liten bricka tillsammans med andra EU-länder. Samtidigt är Trump, osannolikt nog, mer bekväm med auktoritära kinesiska och ryska makthavare. Och för varje gång Trump drar USA ur internationella avtal och organisationer, för varje ny tull hans administration inför och för varje blinkning till auktoritära regimer, minskar hoppet att USA än en gång ska stå upp för internationell lag och ordning i stället för den starkes rätt.

Med ett mer isolationistiskt USA är fältet friare för Kina och Ryssland att använda sig av militära manövrar, cyberattacker och industrispionage för att stärka sitt inflytande i världen. Hade USA och EU kunnat samarbeta kring dessa frågor hade det funnits ett demokratiskt alternativ. Men Sverige kan inte längre räkna med att ha åtminstone en stormakt på sin sida sida, utan blir tillsammans med resten av EU allt mer ensamt i världen.

Så i stället för att hoppas på att Trump ska förändras borde Sverige förstärka samarbetet inom EU och med andra länder som vill upprätthålla internationella regler, som Kanada och Japan. USA är inne i en inåtvänd fas, och med eller utan Trump som president måste europeiska länder som Sverige förbereda sig på att klara sig mer på egen hand.